Jool Capital – som startade sin verksamhet 2010 – är specialiserat på nordiska företagsobligationer till små och medelstora företag. Bolaget sammanför emittenter med investerare, med placerade volymer på totalt cirka 2,5-3,0 miljarder kronor per år. 

Nordiska företagsobligationer har blivit en allt större marknad under de senaste åren när investerare i lågräntemiljön jagat avkastning.

– Vi märker att bankerna drar ner sin utlåning till medelstora bolag, vilket gör att efterfrågan från den typen av bolag ökar, säger Jool Capitals vd Tom Olander, som ser ett ökat behov av finansiering i bland annat Danmark. 

Merparten av lånen som Jool förmedlar har räntor mellan 8-12 procent. Låntagarna har inga kreditbetyg, utan investerarna får själva bedöma bolagens kreditvärdighet och ta ställning till om den relativt höga avkastningen är värd risken. 

– På investerarsidan ser vi stor aptit från kontoret i Schweiz att investera i Norden, där regelverket innebär relativt höga säkerheter. Det gäller särskilt i Danmark, men även i Finland där det inte blir någon valutaexponering för investerare i eurozonen. 

Jool Capital har på senare år haft en hel del problem. Under 2019 minskade Jool Capitals intäkter till cirka 200-220 miljoner kronor från 274 miljoner kronor 2018. Rörelsevinsten minskade samtidigt till runt 20 miljoner kronor under förra året jämfört med 37 miljoner kronor under 2018. Avveckling av den norska verksamheten, till följd av en tvist med myndigheterna, tyngde intäkterna förra året med ungefär 50 miljoner kronor. Samtidigt växte bolaget i de övriga länder man har verksamhet – Sverige, Danmark, Finland och Schweiz. 

I mars förra året tappade ett av dotterbolagen sin norska licens och har därefter varit i tvist med norska myndigheter. Tvisten rör regelefterlevnad, bland annat om att bolaget, enligt myndigheten, har försummat att se till kundens bästa. 

– Vi är oeniga med myndigheten i Norge och har pågående juridiska processer där vi tycker att myndigheternas beslut inte är korrekt. Just nu ligger det hos lagmansrätten i Norge.

I Norge är den aktiva operativa verksamheten nedmonterad och det som återstår är en avvecklingsfunktion samt den juridiska processen, vilket utöver minskade intäkter 2019 också inneburit en hel del omstruktureringskostnader. Dessa uppgår till “tvåsiffriga” miljoner kronor, men Tom Olander vill inte uppge hur mycket. Till mindre del handlar omstruktureringskostnaderna förra året också om att få licenser i Finland och Schweiz.

– Parallellt med situationen i Norge har vi i övriga länder funnit bra samarbetspartners och byggt upp en struktur där respektive land har sina juridiska enheter och handlar under sina egna licenser eller tillslutna licenser, säger Tom Olander. 

Jool Capital har enligt Tom Olander relevanta tillstånd i Schweiz, Finland och Sverige, medan den danska verksamheten använder sig av den svenska licensen via gränsöverskridande tillstånd.

– Oavsett hur den norska situationen utvecklar sig är det inget i vår struktur idag som bygger på att den norska tvisten ska få en positiv utgång, säger Tom Olander.

Målsättning i finansiella termer?
– Efter förra året med mycket omstruktureringskostnader hoppas vi kunna fortsätta den tillväxtresa vi varit på och få tillväxt 2020. 

Tom Olander räknar med att Jool Capital kommer att nå en omsättning på åtminstone 250 miljoner kronor i år. 

– 2017 omsatte vi 318 miljoner kronor och det är absolut en målsättning att vi ska tillbaka till de nivåerna. 

Tillväxten väntas komma bland annat från gröna obligationer:

– Där ser vi en väldig förfrågan eftersom vi var inne tidigt i den marknaden och en av de första aktörerna på den nordiska marknaden att bli ansluten till Climate Bonds Initiative (organisation som främjar obligationer för klimatomställning, reds anm), säger Tom Olander.  

Investerarna är av olika kategorier i de olika länderna. I Schweiz är det bara institutionella kunder, i Sverige främst förmögna privatpersoner och entreprenörer medan det i övriga länder är en blandning av dessa kategorier. Emissionerna vänder sig till investerare som kan teckna sig för minst 100 000 euro, motsvarande drygt 1 miljon kronor.

 Vilka är era främsta konkurrenter?
– De vi möter mest är en del av kreditmarknadsbolagen, som till exempel Svea och Prioritet, men även ABG, Pareto, Arctic och i vissa fall Carnegie. 

Marknaden i Norden för high yield-obligationer uppgick till runt 120 miljarder norska kronor i emitterad volym förra året, motsvarande knappt 130 miljarder svenska kronor. Jool Capital har förmedlat cirka 2,5 miljarder, vilket ger en marknadsandel på cirka 2 procent.

Hur bedömer du att marknadsandelen kommer att utvecklas framöver?
– Vi siktar på att behålla och öka marknadsandelen sakta men säkert.