Sedan finanskrisen 2008 har alla ekonomiska grupper i USA blivit rikare. Men den amerikanska regeringens svar på covid satte fart på förmögenhetsackumuleringen för de rikaste, med nettoförmögenheten för den rikaste gruppen som ökade med en tredjedel under de två åren efter pandemins uppkomst, enligt Realtime Inequality, en plattform skapad av ekonomer vid University of California i Berkeley. Förmögenheten för de rikaste 0,01 procenten och 0,001 procenten ökade ännu mer, med mer än 36 procent. Det rapporterar Bloomberg.

I början av pandemin, när marknaderna föll och 22 miljoner amerikaner förlorade sina jobb, gick kongressen och Federal Reserve till handling för att stabilisera ekonomin. Ingen grupp gynnades dock mer än den som behövde minst hjälp: de ultrarika, skriver Bloomberg.

Den rikaste 1 procenten fick en betydande uppsida när aktierna stack iväg på grund av stimulansen och investerarnas entusiasm för allt som kunde vinna på övergången till distansarbete och de förändrade utgiftsmönstren bland konsumenter. Uppsidan för de lägsta 50 procent, som ägde praktiskt taget inga aktier, var obefintlig.

Under de nästan åtta år som Bloomberg Billionaires Index har kartlagt de 100 rikaste människorna i USA, har deras sammanlagda tillgångar vuxit med mer än 1 biljon dollar. Över hälften av detta flöde till endast tio individer: Jeff Bezos, Elon Musk och åtta andra vars primära källor till rikedom rusade i värde under pandemirallyt. Nu kraschar teknikaktier och drar med sig megamiljardärernas förmögenheter. Sedan november har de 100 rikaste amerikanerna förlorat 622 miljarder dollar, det är den största bestående förlusten i indexets historia.