"Ifall vi ser att det är stora problem i bolagen, och ser att det inte finns någon förändringsvilja, så kan vi som investerare komma till en punkt när vi väljer att aktivt välja bort ett bolag och avyttra våra innehav", säger Pia Gisgård, hållbarhetschef på Swedbank Robur.
Fonder

Efter oljebolag – nu sätter Swedbank Robur press på skogsbolagen

Fondjätten Swedbank Robur har tappat tålamodet med slirande oljebolag och sålt av olje-innehaven. Näst på tur att få det hett om öronen kan bli skogsbolagen.

Uppdaterad 2021-01-15
Publicerad 2021-01-15

Swedbanks fondbolag Robur sitter med ett förvaltat kapital om drygt 1 500 miljarder kronor. Det ger en andel på den svenska fondmarknaden om 21 procent.

Storleken på det förvaltade kapitalet ger också en reell makt över de börsnoterade bolagen och dess ledningar. Och när Swedbank Robur sjösätter en uppdaterad miljöstrategi, är det ingenting som kan ignoreras.

–Som stora ägare har vi både ett ansvar och stark möjlighet att påverka. Vi har en upparbetad och god relation med många bolag och vi upplever att de vill lyssna och agera på de frågor vi tycker är viktiga. Som ett exempel så kontaktade en av våra hållbarhetsanalytiker ett av de bolag vi har innehav i och fick träffa vd samma eftermiddag, säger Pia Gisgård, hållbarhetschef på Swedbank Robur.

Tidigare i veckan meddelade fondbolaget att man sålt alla innehav i bolag som utvinner olja och gas i enlighet med en utvidgad miljöstrategi som gäller från den 1 januari i år.

Det innebär att Robur bland annat avyttrat Lundin Energy, Concordia Maritime, Equinor och Neste. Innehaven i Concordia Maritime och Neste avyttrades så sent som under det fjärde kvartalet i fjol.

Länge tillät många fondbolag att till och med deras miljö- och etikmärkta fonder investerade i oljebolag som BP och Exxon Mobil. Detta med motiveringen att oljebolaget i fråga ligger jämförelsevis långt fram när det gäller miljöfrågor. Man valde oljebolag som visade ”god vilja” genom att rapportera sin koldioxidpåverkan och satsa någon procent av intäkterna på alternativa energikällor.

Men det är alltså argument som inte längre håller ens för Swedbank Roburs ”vanliga” fonder.  

–Vi ser inte att oljebolagen har kommit så långt hittills för att kunna göra en hållbar omställning, säger Pia Gisgård.

Men det finns också en krass ekonomisk anledning till att Robur görs sig av med olje- och gasproducenter liksom distributörer av fossil energi.  

–Vi ser ju också en minskad efterfrågan på olja och tror inte att oljebolagen kommer att ge en bra, framtida avkastning samtidigt som vi tror att hållbara bolag ger en bra avkastning över tid. Både ur en hållbarhetsaspekt och från ett avkastningsperspektiv är det här rätt beslut, säger Gisgård.

Att fondbolag nu väljer att dumpa olja och gas av krasst ekonomiska skäl är något som Carl Schlyter, tidigare profilerad miljöpartist och EU-parlamentariker, har väntat på. Numera är Schlyter kampanjledare för klimat- och systemomställning på Greenpeace Sverige.

–För elva år sedan skrev jag om koldioxidbubblan på börsen. Nu känns den som en realitet, säger han.

Koldioxidbubblan handlar om det faktum att en stor andel av de fossila fyndigheter som är värderade som tillgångar hos olje- gas- och kolbolag, inte kan plockas upp ur marken om vi ska begränsa den globala uppvärmningen.

Men den fossila sektorn är inte den enda som påverkas av kapitalförvaltares växande insikter om hållbarhetsrisker.

Och näst på tur kan skogsbolagen stå – detta trots att skogsbolagen pekar ut sig själva som ”miljöhjältar”. I den externa kommunikationen är det stort fokus på den stora nytta skogsbolagen gör för klimatet: Skogar binder koldioxid när de växer och skogsråvaran kan ersätta fossila och ändliga produkter.

Men den här hjältestoryn ifrågasätts från många håll.

I december för knappt en månad sedan undertecknade Swedbank Robur initiativet ”Finance for Biodiversity”.

–Det är angeläget att inkludera frågor om biologisk mångfald på ett tydligare sätt och integrera det som en viktig del av samhällsdebatten. Tiden är knapp och det är avgörande att vi arbetar och engagerar oss för att tillsammans göra vad vi kan för att skydda den biologiska mångfalden och vända den negativa utvecklingen i naturen. Swedbank Robur vill aktivt vara en del av den förändring och övergång som behövs, förklarade Eva Axelsson, Chief Sustainability Strategist på Swedbank Robur, i ett pressmeddelande.

Totalt har 37 banker, kapitalförvaltare, försäkringsgivare och fondaktörer åtagit sig att fram till år 2024 samarbeta, engagera och bedöma sin egen biologiska mångfaldseffekt samt utveckla mål och rapportering av data relaterat till biologisk mångfald.

Den nyvaknade medvetenheten om vikten av biologisk mångfald bland kapitalförvaltare borde rimligen placera skogsbolag som SCA, Billerud Korsnäs, Stora Enso och Holmen i skottgluggen.

Skogsbolagens skogsbruksmetoder – avverkning av naturskogar och plantering av monokulturer – pekas nämligen ut som största boven i dramat.

–När man talar om biologisk mångfald så menar man växter, djur, svampar och insekter. Och man kan säga att skogsbolagen är huvudorsaken till att arter i skogen försvinner, säger Carl Schlyter.

Han hänvisar till uppgifter från SLU Artdatabanken som bedömer arternas överlevnadsförutsättningar och därefter upprättar en ”Rödlista” som utkommer vart femte år och som lämnas vidare till Naturvårdsverket.

–Enligt Artdatabanken är skogsavverkning den största orsaken till att skogslevande arter hamnar på Rödlistan. Kalhyggen hotar fler arter i skogen just nu än klimatförändringarna, även om klimateffekterna riskerar att förvärras framöver om inte finanssektorn och andra tar sitt ansvar, säger Carl Schlyter och fortsätter:

–Vi har avverkat mer än 60 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige under de senaste 61 åren. Och en extremt hög andel av det har varit kalhyggen som man sedan har planterat monokulturer på. Alla svenska skogsbolag får sitt virke nästan uteslutande från kalhyggen.

Men monokulturer är inte bara förödande för den biologiska mångfalden, de är känsligare för brand, storm, torka och skadeinsekter jämfört med naturskog.

–För närvarande är det framför allt goodwill-förluster som skogsbolagen riskerar. Men på lite längre sikt – med färre pollinatörer, sämre naturlig återväxt av ekosystem, översvämningar och uttorkningar – riskerar hela produktionsbasen för skogs- och lantbruksnäring kollapsa, säger Carl Schlyter och fortsätter:

–En del tror vi kan genmanipulera, gödsla, odla inomhus och så vidare istället. Men allt sådant blir mycket dyrare, svårare, känsligare och patentberoende. Då leder människans vilja att kontrollera och dominera naturen till såväl ekologisk som ekonomisk kris.

Greenpeace har under många år kampanjat för att skogsbolagen ska förändra sina skogsbruksmetoder. Protesterna har i vissa fall stoppat avverkningar men affärsmodellen med kalhyggen och monokulturer består. 

Frågan är om kapitalet – nu i form av Swedbank Robur – har en starkare röst. I ovan nämnda företag – SCA, Billerud Korsnäs. Stora Enso och Holmen – är fondbolaget bland de största ägarna och totalt äger man aktier i bolagen till ett värde av drygt 10 miljarder kronor.

–Anledningen till att vi undertecknade initiativet ”Finance for Biodiversity” är inte i första hand att vi vill gå ur bolagen. Vi vill vara med och påverka, säger Pia Gisgård och fortsätter:

–Vi känner att bolagen lyssnar på oss. Och när vi går ut och pratar om att vi tycker att den biologiska mångfalden är en viktig fråga, då tror jag att många bolag kommer att lyssna. Men ifall vi ser att det är stora problem i bolagen, och ser att det inte finns någon förändringsvilja, så kan vi som investerare komma till en punkt när vi väljer att aktivt välja bort ett bolag och avyttra våra innehav.

Platsannonser