Guido Imbens, ekonomiprofessor på anrika amerikanska universiteten Stanford, ser ett växande intresse på regeringsnivå för data-baserat beslutsfattande. Någon ära för att just hans forskning bidragit till detta vägrar han dock ta åt sig. Däremot ser han den kommande uppskalningen av data-drivet beslutsfattande för makroekonomiska beslut som ett oundvinkligt välkommet nästa steg för offentligt beslutsfattande. Det säger han till Realtid.

– Det pågår mer och mer arbete där ekonomer använder big data för att ta fram mer databaserade rekommendationer och det är väldigt tydligt att statliga organisationer uppmärksammar detta, säger Guido Imbens till Realtid.

Näringslivets vardag präglas redan idag av att data ligger till grund för ett växande antal affärsbeslut. Enligt Guido Imbens är det bara en tidsfråga innan även den offentliga sektorn, och i synnerhet stater, anammar datadrivet beslutsfattande. Då kan man förvänta sig fler datadrivna, empiriskt data-baserade makropolicyer. Politiken och även teoretiska ekonomiska modeller kommer dock fortsätta spela roll i policyer, enligt honom. 

Guido Imbens, David Cards och Joshua Angrists forskning har alltså nyligen prisats med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2021 med motiveringen att de visat vilka slutsatser om orsak och verkan som kan dras från så kallade naturliga experiment inom arbetsmarknadsekonomin. Deras forskning har exempelvis visat vilka effekter invandring har på sysselsättning och löner, även hur längre utbildning påverkar en persons framtida lön. Metodinsatsen är en viktig del av varför forskarna fått det prestigefyllda priset; Card, genom studier av viktiga samhällsfrågor, och Angrist och Imbens, genom metodinsatser, har visat att naturliga experiment är en rik källa till kunskap.

”Deras forskning är till stor hjälp när beslut för samhällets bästa ska fattas”, sade Peter Fredriksson, ordförande i ekonomipriskommittén, när priset tillkännagavs.

Hur mycket intresse/dragkraft har din/er forskning fått från beslutsfattare?
– Regeringar och den offentliga sektorn är mycket intresserade av att använda datadrivna rekommendationer som hjälpmedel för att förbättra sina tjänster och policyer samt mäta effekten som deras policyer har, säger Guido Imbens.

– Politiken bakom beslutsfattande kommer fortsätta att vara utmanande i många fall, men regeringar engagerar sig mycket i databaserade tillvägagångssätt eftersom de behöver leverera tjänster och de måste göra detta effektivt.

Han fortsätter:

– Utmaningen är att skala upp det databaserade beslutsfattandet. Den privata sektorn har varit bra på att skala upp detta i just den privata sektorn så vi kommer säkert även se den typ av uppskalning i den offentliga sektorn. Det kommer att växa fram till den punkt där människor är tillräckligt datakunniga för att kunna dra nytta av dessa datadrivna rekommendationer. Där har media gjort ett bra jobb med mycket datavetenskapliga visualiseringar på sina sidor.

På vilket sätt utvidgar användningen av naturliga experiment det som kan studeras. I vilken omfattning behövs exempelvis att man matchar experiment med en fråga snarare än tvärtom?
– Den väsentliga delen av forskningen handlar om att få fram orsaksfakta från empiriska studier och utgångspunkten förblir forskningsfrågorna. Sedan handlar det att komma på det bästa sättet att besvara dem väl.

Hur utvärderar du effekten av din forskning på befintliga teoretiska modeller inom ekonomisk forskning? Har din forskning hittills bevisat eller motbevisat etablerade teoretiska modeller?
– Frågan handlar inte så mycket om att teoretiska modeller är rätt eller fel utan det är snarare en fråga om storlek. I det avseendet, med trovärdiga uppskattningar av de typer vi tagit fram, gör vi det möjligt att mäta storleken, alltså magnituden. Frågan är inte om incitament och desincitament fungerar utan handlar snarare om hur mycket incitament och desincitament som fungerar. Det är den relativa storleken som spelar roll.

Var Nobelpriset i ekonomi ett av dina mål som vetenskapsman? Vad måste man göra för att få Nobelpriset och vad betyder det för dig nu när du har fått den?
– Det var aldrig riktigt ett mål att vinna Nobelpriset. Som ung forskare måste man titta på incitamentet mellan att genomföra genombrottsforskning kontra inkrementell forskning. Du vill göra forskning som är tillräckligt bra för att landa en professur, trycket är tillräckligt högt med det och att fokusera på dessa stora priser är inte till stor hjälp, säger Guido Imbens.

Den specifika forskning han då som ung forskare jobbade med, vilken gav honom Nobelpriset, gav inte honom en professur just då. När han fick professuren kom det istället lite som en överraskning.

– För mig var det en mycket positiv upplevelse att tillbringa ett par år på Harvard och jag förväntade mig inte att få professur då. Jag var inte särskilt nöjd med den forskning jag gjorde. Det var lite överraskande när den forskningen fick uppmärksamhet i en viktig publikation på ett sätt som jag inte förväntade mig med.

När fick du först känslan av att du faktiskt kunde få Nobelpriset?
– Vid någon tidpunkt så kommer alla dessa omröstningar och jag insåg då att det skulle finnas en chans att få det någon gång. Men jag var ung och inte oroad över att det skulle hända snart, säger Guido Imbens.

– Men det är väldigt skönt att få det nu för alla mina barn är fortfarande hemma. Och hela familjen blev riktigt exalterade över det hela. De lagade till och med frukost till Stanford-teamet som dök upp mitt i natten.

Vad ska du göra med prispengarna?
– Jag kommer förmodligen att skänka bort pengarna. Förste pristagaren (Ragnar Frisch) skänkte sina prispengar och han har varit en stor förebild för mig.

David Card är född i Kanada, Fil.dr vid Princeton University, USA, och Class of 1950 Professor of Economics, University of California, Berkeley, USA. Joshua D. Angrist är född i  USA och är Fil.dr  vid Princeton University, USA, och Ford Professor of Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA. Guido W. Imbens är född i Nederländerna och är Fil.dr vid Brown University, Providence, USA, och The Applied Econometrics Professor och Professor of Economics, Stanford University, USA.

Se när Guido Imbens förklarar sin forskning för sina barn, här >>