– Den här krisen skiljer sig mot de andra vi tagit oss igenom på framför allt två sätt, säger Carl Bennet.

– För det första handlar det om liv och hälsa, vilket gör den allvarligare. För det andra drabbar det efterfrågan i alla branscher över hela världen på ett helt annat sätt än tidigare, det handlar om en nedgång på 70–80 procent eller ännu mer för många företag.

Carl Bennet kontrollerar ett företagsimperium som trots den senaste tidens kursnedgång har ett börsvärde på sammantaget drygt 100 miljarder kronor. I den nuvarande krisen handlar det mycket om medicinteknikbolaget Getinge, som Carl Bennet och Rune Andersson köpte ut från Electrolux på 1980-talet, och som Carl Bennet efter några år blev ensam huvudägare till. Getinge kom nyligen med en så kallad omvänd vinstvarning och siktar bland annat på att öka sin tillverkningskapacitet av livsavgörande respiratorer i fabriken i Solna från 10 000 enheter till 26 000 i år. Därtill tillverkar Getinge bland annat hjärt-lungmaskiner. Skånebolaget Arjo, som både köpts upp och i ny skepnad åter knoppats av till börsen från Getinge, tillverkar bland annat sjukhussängar för intensivvård.

– Det känns bra att våra företag kan spela en viktig roll i att hjälpa till nu, säger Carl Bennet.

Samtidigt konstaterar han att just-in-time-systemet med små lager och krav på snabba leveranser drabbat sjukvården hårt, som liksom en del andra sektorer visat sig väldigt sårbar. Här är något som måste förändras framöver.

– Det kommer att ställas mycket högre krav på både staten och företag att se över sina försörjningsled och beredskapslager, säger Carl Bennet.

Industrimannen är också väldigt engagerad politiskt i hur Sverige ska lösa krisen, och har bland annat träffat representanter för regeringen. Mest akut tycker han det är att förhindra att arbetslösheten får fäste.

– Det är väldigt viktigt att hålla borta arbetslösheten så att vi inte får en utslagning i samhället. Där har exempelvis Norge bättre regler och förutsättningar än Sverige.

Åtskilliga företag riskerar att vara finansiellt svaga ett bra tag, även efter att den nuvarande akuta krisen lagt sig. Det ställer också krav på ägarna.

– Långsiktighet och stabilitet är väldigt viktigt, säger Carl Bennet.

– Vi kan inte ha ett samhälle där några ägare kommer in med kortsiktiga perspektiv för att berika sig själva, gör förändringar och sedan bara går därifrån.

Vad gäller ägandet i medicinteknikbolaget Getinge, där uppköpsspekulationer emellanåt förekommer och nu åter florerat när efterfrågan på bolagets produkter ökar kraftigt, är Carl Bennet också väldigt tydlig.

– Getinge har inte varit till salu, är det inte och kommer heller inte att bli det. Jag har ett oändligt perspektiv på mitt ägande där.

Carl Bennet har genom åren riktat kraftig kritik mot kortsiktiga ägare, och kastades för drygt 20 år sedan bland annat ut från Agas styrelse sedan han riktat kritik mot den schweiziske finansmannen Martin Ebner, som då var storägare i gasföretaget. Agas storägare, med Handelsbankssfären i spetsen, valde till slut dock att sälja bolaget till tyska Linde, något som en del av ägarna ska ha ångrat i efterhand.

Enligt Carl Bennet är långsiktigt ägande också en del av en aspekt som han tror kommer att få ytterligare tyngd framöver, hållbarhet. Detta även om frågan har varit på mångas läppar i några år nu. Men det är också ett begrepp med lite olika tolkningar.

– Ett långsiktigt ägande är en viktig hörnsten i hållbarheten, säger Carl Bennet.

– Hållbarheten kommer att kliva in med kraft i den finansiella sektorn på en rad olika områden. Det handlar bland annat om klimatet och att man måste förse marknaden med produkter som är hållbara över tid.

Enligt Carl Bennet är det också en hållbarhetsfråga att sänka risken, en brist som många redan fått erfara den hårda vägen under den nuvarande krisen.

Carl Bennet konstaterar också att det är negativt om folk blir allt för rädda att resa och träffas, och globaliseringen byts ut mot mer nationalism.

– Samtidigt är det positivt att vi globalt jobbar mer med digitala kanaler som videomöten. Det är en fördel både effektivitetsmässigt och miljömässigt. Det kan bli så att vi hanterar resurser på ett bättre sätt, när det här är över, säger Carl Bennet.

– Ett företag måste också vara en del av samhället i sitt sätt att agera, även det är en hållbarhetsfråga.

Enligt Carl Bennet kommer det att ställas höga krav på förändringar för att föra Sverige framåt efter krisen.

– Det måste satsas på tre saker framåt. För det första utbildning, vi måste ha en utbildning av hög klass i Sverige. För det andra måste vi satsa mer på forskning än i dag och öka forskningens andel av BNP. Det är viktigt att skapa mötesplatser för kapital och kunskap, något jag bland annat engagerat mig i i Göteborg.

– För det tredje måste man satsa mycket mer på infrastruktur. Det är extremt viktigt, och där måste vi komma upp i nivå med andra länder i Europa. Man bör använda pensionspengar för att skapa infrastruktur. Då talar jag inte om AP-fonderna, utan om tjänstepensioner i AMF, Alecta, Skandia och Folksam. De skulle kunna stoppa in åtskilliga hundra miljarder kronor i projekt på 30 års sikt med stabil avkastning på 2-3 procent.