Hushållens skulder har ökat snabbt de senaste 20 åren. I kombination med korta räntebindningstider kan det göra hushållen känsligare för ränteförändringar. Därför har regeringen gett en utredare i uppdrag analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider. Det framgår av ett pressmeddelande.

–De stigande räntorna och inflationen slår hårt mot svenskarnas plånböcker. Det kan bli kännbart för hushållen. När vi nu går mot ekonomiskt tuffare tider är det viktigt att vi ser över vad vi kan göra på längre sikt för att stärka såväl enskilda hushåll som ekonomin i stort, säger finansmarknadsminister Max Elger, enligt pressmeddelandet.

Utredaren ska närmare analysera effekterna av ränteförändringar mot bakgrund av hushållens räntebindningstider, liksom de faktorer som bidrar till hushållens val av räntebindningstid. Utredaren ska också överväga åtgärder på bland annat finansmarknadsområdet. Eventuella åtgärder ska värna och förbättra kundrörligheten på bolånemarknaden, eftersom längre räntebindningstider kan medföra inlåsningseffekter.

Utredaren ska också analysera vilken effekt dagens bestämmelser om ränteskillnadsersättning har för hushållens benägenhet att välja bunden ränta, det vill säga den ersättning bankerna har rätt att begära om en bolånetagare löser lånet i förtid. Utredningen ska bedöma om det finns behov av en annan beräkningsschablon.

– Ränteskillnadsersättningen skulle kunna vara en faktor som gör att många väljer lån med kort räntebindningstid när det hade velat binda sin ränta på längre tid. Det är viktigt att banker inte överkompenseras genom denna avgift, säger Max Elger.

Till utredare utses Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023.