Annons

Annons

"Varför pratar ingen om börshandlade fonder?"

"Förutom de större professionella aktörerna som är välbekanta med börshandlade fonder är det en skrämmande liten del av breddmarknaden som ens har hört talas om dessa fonder. Detta tyder på att den traditionella fondindustrin gärna vill ha det så". Det skriver Henrik Norén, vd och partner på Nordicus Capital.

 

 

I tidigare inlägg efterlyses en sänkning av marginalerna på aktivt förvaltade fonder. Detta är välkommet och sannolikt nödvändigt för att den aktiva fondindustrin ska vara konkurrenskraftig framöver. Problemet för den aktiva fondindustrin är emellertid att marginalerna redan är extremt pressade i en viss del av fondaffären och att man därför är beroende av höga marginaler i en annan del.

De stora professionella aktörerna har resurserna och kunskapen att ställa krav på fondbolag och distributörer och därmed att pressa priserna rejält. Konkurrensen är stenhård och alternativen många för en institutionell investerare som har att välja på fonder och fondbolag från hela världen. Fondindustrins intjäning bygger därmed på en prismodell där mindre fina kunder betalar ett högre pris och subventionerar den hårt pressade – ibland även förlustbringande – institutionella affären. När nu en våg av passiva indexfonder sköljer över marknaden blir den aktiva fondindustrin pressad från två håll.  

Kanske är den differentierade prissättningen förklaringen till den närmast paniska rädslan för att passiva indexfonder ska sprida sig till de breda spargrupperna. Jag har tidigare pekat på några exempel där indexfonderna beskrivs med osakliga och vilseledande argument av den aktiva fondindustrin. Vidare kan man fundera på om samma orsak förklarar varför det i princip är helt tyst kring börshandlade fonder. Förutom de större professionella aktörerna som är välbekanta med dessa fonder är det en skrämmande liten del av breddmarknaden som ens har hört talas om dessa fonder. Detta tyder på att den traditionella fondindustrin gärna vill ha det så. Dessa fonder har nämligen ingen prisdifferentiering mellan fina och mindre fina kunder, tack vare att de handlas på en börs precis som en aktie. För att attrahera institutionellt kapital måste de börshandlade fonderna uppfylla högt ställda krav på likviditet, funktionalitet och kostnadseffektivitet. Mindre fondsparare kan tack vare börsnoteringen ”ta rygg” på de professionella aktörerna och därmed ta del av samma höga kvalitet och låga avgift som proffsen. Detta är unikt i finansbranschen!

Annons

Annons

Det finns i dagsläget ett 40-tal fonder noterade på Stockholmsbörsen. En klar majoritet av fonderna är passiva indexfonder. Något överraskande är det Deutsche Bank som står för flest antal fonder, medan störst handel sker i de svenska Xact-fonderna. Häromveckan noterade också den franska storbanken Société Générale, via sitt fondbolag Lyxor, sin första fond på Stockholmsbörsen (en grön obligationsfond).

Att Handelsbanksägda Xact sällan pratar om sina egna börshandlade fonder har sin förklaring. Liksom övriga aktörer på marknaden med hög intjäning i den aktiva fondaffären, anser de sig ha för mycket att förlora på att lyfta fram lågmarginalprodukter till breddmarknaden. I sin iver att mer specifikt begränsa intresset för de börshandlade fonderna lyfts ofta följande två argument fram:

”Börshandlade fonder är endast till för transaktionsintensiva kunder”.
Visserligen är det rätt att fördelarna med realtidshandel (det vill säga att när som helst kunna köpa och sälja under dagen) finns och kan vara attraktiva för de som vill vara aktiva. För den långsiktiga spararen är dock detta mindre viktigt och därför något som man kan (och bör) bortse ifrån. Paradoxalt nog skulle man kunna hävda att de börshandlade fonderna passar bäst i ett sparande där handeln hålls nere till ett minimum.

"Börshandlade fonder är dyra att handla, eftersom man betalar ett courtage”.
Visst, i normalfallet finns det en kostnad som mäklaren tar ut för att utföra ordern (köp/sälj), men dels blir denna relativt liten för de som inte är transaktionsintensiva, dels finns det lösningar där fonderna kan handlas courtagefritt. Ett sådant exempel är månadssparande hos nätmäklaren Nordnet. De erbjuder möjligheten att på månadsbasis helt utan kostnad investera i en korg av börshandlade fonder. Detta är en attraktiv lösning för ett långsiktigt sparande, men inte heller Nordnet gör något stort nummer av detta. Sannolikt för att de till viss del är beroende av den aktiva fondindustrin som betalar bra för att distribuera andra produkter med högre intjäning. Man kan också fråga sig varför ingen av storbankerna har ett erbjudande, liknande Nordnets.

Framtiden för börshandlade fonder ser trots allt ljus ut. I ett internationellt perspektiv växer denna sparform explosionsartat och på de europeiska börserna finns idag över två tusen fonder att välja på. En väldiversifierad global fondportfölj, innehållande såväl aktier, räntor som råvaror går numera att sy ihop för endast 5 punkter (0,05%) per år!

Den långsamma utvecklingen här hemma har som sagt sina förklaringar. Låt oss hoppas att nya informationsvägar som exempelvis sociala medier, kan påskynda utvecklingen och att fler småsparare får upp ögonen för de börshandlade fondernas förträfflighet!

Henrik Norén
Vd och partner på Nordicus Capital.

 

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons