Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

I mindre företag är det inte självklart med ett aktivt styrelsearbete. En del ägare till mindre bolag kan se styrelsearbetet som något tidsödande som inte bidrar. Men inget kan vara mer fel, det är ett problem att så få företag använder styrelsen som en möjlighet till att utveckla företaget. Det är också ett problem att alldeles för få ägare ser potentialen med jämställdhet i styrelsen. 

På Almi kommer vi årligen i kontakt med en stor mängd företag som vill utveckla sin verksamhet. Över 10 000 företag tar årligen del av våra tjänster. Vi ser tydligt att ett aktivt styrelsearbete och en jämställd styrelse bidrar till företagets utveckling positivt. Och det finns fakta som stödjer detta.

När vi tittar på företagen med aktivt styrelsearbete, och utgår från att det krävs minst två styrelseledamöter för detta, så är det illa ställt med jämställdheten. Visserligen har så mycket som 40 procent av företagen minst en kvinna i styrelsen. Men när vi utgår från jämställdhetsmyndighetens definition som innebär att fördelningen man/kvinna ska vara mellan 40 och 60 procent, då är endast 15 procent av styrelserna i dessa bolag jämställda. 

Men det är inte enbart för jämställdheten i sig som frågan är viktig, det leder också till högre lönsamhet enligt studier från bland annat EY och PWC. Enligt vår egen undersökning som genomförts av Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleås tekniska universitet, har företag med jämställda styrelser en signifikant högre lönsamhet och omsättning än företag som har mans- eller kvinnodominerade styrelser. 

Vissa framhåller att forskningen inte visar på några positiva effekter av jämställdhet i styrelser. Men statistiken talar ett tydligt språk, jämställdheten bidrar positivt till företagets utveckling, utan tvekan. Det är fakta som är viktig att lyfta fram.

En intervjuundersökning Almi genomfört visar att företag med ett aktivt styrelsearbete i högre grad än andra planerar att göra större satsningar inom de närmaste åren. De har i högre grad externa ledamöter och planerar dessutom att ta in fler. Ägarna till dessa bolag ser ökad mångfald som viktig. De har också i högre grad rekryterat kvinnor till sina styrelser. De som rekryterat nya ledamöter säger också att de borde ha gjort det tidigare då det visat sig gynna bolagets utveckling.

Mönstret är tydligt. Ett aktivt styrelsearbete leder till ökad jämställdhet och båda dessa faktorer bidrar till ökad lönsamhet och tillväxt.

Ända går utveckling sakta. Andelen bolag med minst en kvinna i styrelsen ökar med 1 procentenhet jämfört med föregående år och har endast ökat med 5 procentenheter sedan undersökningen gjordes för första gången 2013. Resultatet skiljer sig markant åt inom olika branscher. Högst är andelen inom vård och utbildning med 68 procent kvinnor i styrelserna. Lägst är den inom industri och tillverkningsföretag med 28 procent. Andelen kvinnor i styrelserna skiljer sig också mellan Sveriges regioner. Den högsta andelen kvinnor i styrelser återfinns på Gotland följt av Stockholm. 

Positivt är ändå att andelen företag som har två eller fler ledamöter ökar. Det är första steget för att kunna reflektera över styrelsens sammansättning och därmed också frågan om jämställdhet i styrelsen.

Utvecklingen går alltså långsamt. För Almi är jämställdhetsfrågan viktig för att skapa tillväxt och bygga långsiktigt hållbara företag. Den mediala diskussionen gäller ofta jämställdhet i noterade bolag. Men faktum är att de noterade bolagen ligger långt framför den stora mängden av mindre företag i denna fråga. Det är minst lika angeläget att synliggöra hur det ser ut i de mindre företagen. Med fakta vill vi bidra till konstruktiv diskussion och en snabbare utveckling.

Britta Burreau
Vd och koncernchef Almi 

Anna Lundmark Lundbergh
Vd Almi Värmland