Mattias Hedwal Baker McKenzie
Mattias Hedwal, global chef för International Commercial & Trade, Baker McKenzie. Foto: Baker McKenzie
Debatt

Vaccinnationalism och protektionismens återkomst: här är de handelspolitiska utmaningar som präglar 2021

Vaccinnationalism med tillhörande protektionism och handelskrig är en av de stora handelspolitiska utmaningar som företag och organisationer står inför under 2021 och som är viktig att bevaka. Det skriver Mattias Hedwall, global chef för International Commercial & Trade på advokatbyrån Baker McKenzie.

Publicerad 2021-03-31

Vaccinnationalism – den nya protektionismen

Ländernas regleringar inom exportkontroll under 2020 handlade mycket om att säkerställa tillgång till skyddsutrustning för sjukvården. 2021 ser ut att främst handla om tillgången på vaccin mot covid-19, vilket är en förutsättning för att länder ska kunna öppna upp och få igång sina ekonomier. EU:s åtgärder kring transparens och godkännande av vacciner, som svar på leveransbrist, skapar oro för läkemedelsföretagen. Vi har redan sett exportrestriktioner, och det finns risk för att dessa kommer att eskalera ytterligare.

En medföljande risk är att exportkontrollerna utvidgas till att omfatta råvaror för vacciner, eller att andra länder följer EU:s väg. Detta riskerar att sakta ner både vaccinationstempot och den ekonomiska återhämtningen. I detta handelskrig finns inte någon vinnare. För företag innebär det risk att vi får se snabba beslut som förändrar förutsättningarna för leverantörskedjorna, inte bara inom läkemedelsindustrin utan handeln generellt.

Nya hinder för gränsöverskridande investeringar

En annan utmaning är nya och utvidgade system för granskning av utländska investeringar, vilket skapar nya hinder för gränsöverskridande investeringar. 16 av världens 20 största ekonomier skärpte eller skapade nya regler för screening av investeringar under 2020. Detta är en trend som har varit på gång under en längre tid, men som påskyndades av coronapandemin. 

Några av de tillfälliga begränsningar som har gjorts mot bakgrund av pandemins omedelbara ekonomiska effekter kommer sannolikt gradvis att försvinna. Men oron för subventionerade och politiskt drivna sammanslagningar och förvärv kommer att kvarstå och driva på ytterligare restriktioner.

Mot bakgrund av det breddade begreppet nationell säkerhet, och medvetenhet om växande sårbarheter, kommer vi att se mer investeringsbegränsningar – särskilt när det gäller det digitala området och tillgång till olika typer av förnödenheter. 

Detta förändrar förutsättningarna för internationella transaktioner och kommer att slå igenom ordentligt under 2021. Sverige har redan stramat upp vissa säkerhetsskyddsregler och väntas få ett eget omfattande regelverk under 2022.

I takt med att länder kommer ut ur pandemin kommer antalet transaktioner att öka, och varje gränsöverskridande transaktion måste analyseras för att identifiera om den träffas av några regler på detta område. Företag behöver bevaka utvecklingen noga och ta med denna analys tidigt i transaktionsstrategin, för att inte riskera att få obehagliga överraskningar senare i processen. Det är också viktigt att förstå på vilken part ansvaret för att kontrollera detta ligger, här kan det uppstå jobbiga motsättningar mellan parterna om det inte är tydligt och transparent.

Nya lagar om utländska subventioner 

Angränsande regler förväntas från EU med nya lagar om utländska subventioner, och frågan är om EU:s system för statligt stöd ska exporteras. EU-kommissionen planerar att lagstifta om nya åtgärder för att hantera de potentiellt negativa effekterna på EU:s inre marknad, som subventioner från regeringar utanför EU har orsakat. De planerade åtgärderna för andra halvan av 2021 ger potentiellt extraterritoriell räckvidd till EU:s system för statligt stöd. Detta kommer i så fall att ha stora konsekvenser för utländska direktinvesteringar.

Vi får se vad detta landar i, men ett dåligt utformat eller krångligt system för utländska subventioner skulle utan tvekan ha en avmattande effekt på utländska direktinvesteringar i EU, vilket inte är önskvärt, och det finns risk för att dessa investeringar istället hamnar i andra länder.

Effekterna av Biden-administrationen

Ett självklart område att bevaka är Biden-administrationen, som väntas stabilisera USA:s handel med omvärlden. Ett av de viktigaste målen för Biden-administrationens handelspolitik är att återupprätta USA som ledaren inom global handel. Vi förväntar oss att Biden-administrationen kommer att skapa stabilitet och ge en förutsägbarhet samt göra det möjligt för aktörer på lokal, nationell och internationell nivå att kunna planera strategiskt och fungera effektivt. 

Även om det är osannolikt att den nya presidenten helt kommer att ändra riktning i USA:s handelskrig med Kina, så förväntar vi oss att han kommer att ha en mer genomtänkt strategi och söka dialog. 

När det gäller tariffer har Joe Biden konsekvent betonat vikten av att arbeta med allierade och visa respekt för andra länder; kanske kan vi här se vissa lättnader. Handelsförbindelserna med allierade kommer att (som vanligt) vara röriga, men inte försumbara.

När det gäller sanktioner har Biden-administrationen uttryckt ett intresse av att återvända till förhandlingsbordet med Iran, för att återuppliva en version av landets kärnkraftsavtal. Att återuppta förhandlingarna är dock mycket lättare sagt än gjort och någon större förändring kortsiktigt är inte att förvänta. Iran kommer att fortsatt vara osäkert och att göra affärer där innebära stora utmaningar för företag. Att bryta mot sanktioner är självfallet kostsamt och även om sanktionerna skulle mildras finns risk att dessa återinförs igen.

Ökat fokus på hållbarhet

En femte och mer positiv trend handlar om att stater använder handelspolitiken för att uppnå sociala mål och miljömål. Nya bilaterala investerings- och frihandelsavtal omfattar i allt större utsträckning icke-ekonomiska dimensioner. Det övergripande investeringsavtalet mellan EU och Kina (CAI) till exempel, innehåller åtaganden relaterade till hållbar utveckling, såsom klimatförändringar och tvångsarbete. Även om detta avtal i sig innebär många utmaningar och att relationen har blivit mer ansträngd, förväntar vi oss att detta i förlängningen bidrar till att både kinesiska och europeiska företag kommer att vara mer ambitiösa när det gäller att fastställa, och även ha möjlighet att nå, sina ESG-relaterade (Environmental, Social, Governance) mål.

Troligtvis kommer det också generellt sett bli standard för frihandelsavtal framöver att inkludera sociala och miljömässiga aspekter. Företag bör se över hur de kan dra nytta av dessa avtal, t ex. hitta affärsmöjligheter, samarbeten eller dra nytta av nationella subventioner. 

Den fria handeln blir mer och mer komplex och företag såväl som branschorganisationer bör följa och analysera den handelspolitiska utvecklingen noga. Med en genomtänkt bevakning och anpassning till förutsättningarna finns möjlighet att bättre navigera i den krokiga väg vi har framför oss. 


Mattias Hedwall
Global chef för International Commercial & Trade
Baker McKenzie
 

Platsannonser