Redan innan coronapandemin hade Sverige en stor skillnad i arbetslöshet mellan människor med utrikes bakgrund och människor med inrikes bakgrund. Den skillnaden har fortsatt växa – och dessutom snabbare än i andra länder. Långtidsarbetslösheten har ökat snabbt under pandemin och är nu den högsta sedan finanskrisen. 

Pandemin har lett till en betydande utslagning av jobb inom många tjänstesektorer. Utslagningen på arbetsmarknaden kommer sannolikt att vara den största ekonomiska långtidseffekten av pandemin.

När vi nu närmar oss slutet på pandemin finns därför all anledning att granska hur förutsättningarna för sysselsättningstillväxt ser ut i det svenska näringslivet.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att företagen vill växa sysselsättningsmässigt och att tillväxtviljan på lång sikt snarast ökat efter pandemin. Rapporten bygger på enkätundersökningar till vår företagarpanel under januari 2020 (före pandemin), september 2020 (efter den första vågen) och april 2021 (mitt i den tredje vågen). Drygt 60 procent av företagen svarade i januari att de vill öka antalet anställda på fem års sikt. Nästan 70 procent svarade i september att de vill öka antalet anställda. 

Tillväxtambitionerna är relativt jämnt fördelade mellan olika branscher och företagsstorlekar. I mars/april 2021 svarade närmare 60 procent av företagen att de även på två års sikt har höga eller ganska höga tillväxtambitioner vad gäller antalet anställda. Endast 10 procent svarade att de inte har några tillväxtambitioner. Pandemin har således inte knäckt viljan att anställa.

Nästan hälften av de företag som vill växa har ambitionen att öka antalet anställda med fler än fem personer. Även när det gäller olika storleksklasser är tillväxtambitionerna tydliga.

Räknar vi om ambitionerna till antal jobb så syns en potential på flera hundra tusen nya arbetstillfällen. Det är givetvis osäkra kalkyler, men de visar ändå på de möjligheter som finns i företagens vilja att öka antalet medarbetare.

Detta är förstås positivt. Men det finns två viktiga reservationer.

Den ena är att Sverige i ett internationellt perspektiv sticker ut som ett land där företagen har låga ambitioner vad gäller sysselsättningstillväxt. Särskilt gäller detta för nystartade företag med stora tillväxtambitioner. I den så kallade GEM-undersökningen (OECD) finns bland 30 länder endast åtta där tillväxtambitionerna är lägre än i Sverige.

Den andra reservationen är att det är långt ifrån säkert att ambitionerna att öka anställningarna blir verklighet. I samma undersökningar har vi också ställt frågor till företagen om vilka hinder de ser för sysselsättningstillväxt.

För det första handlar det om brist på arbetskraft med rätt kompetenser. Både i januari 2020 och i april 2021 svarade 60 procent av företagen att detta var det största hindret. Siffran var lite lägre i september, men även då det enskilt största inhemska tillväxthindret. 

För det andra handlar det om höga skatter, på både företagande och arbetsinkomster. 30 procent av företagen svarar att det är ett hinder för anställningar.

Det tredje problemkomplexet som lyfts av företagen handlar om regelverket och dess tillämpning. Över 50 procent av företagen upplever att regelbördan blivit mer betungande, både vad gäller reglernas innehåll och deras tillämpning.

Rapporten visar också att den internationella konkurrensen har ökat under pandemin. Konkurrens är och ska vara ett naturligt tillväxthinder. Det säkerställer kreativitet och innovationer. Men en hårdare konkurrens innebär samtidigt att det blir än viktigare att andra politiskt beslutade förutsättningar inte är negativa för företag i Sverige.

Politiken levererade en rad bra krisåtgärder som förhindrade en ekonomisk katastrof i Sverige. Nu är det dags för omställning även i politiken och att inleda en period av strukturreformer för att fler företag ska kunna växa. Företagen vill anställa – vi har inte råd att fortsätta hindra deras ambitioner.

Bettina Kashefi
Chefekonom Svenskt Näringsliv

Lars Jagrén
Senior ekonom Svenskt Näringsliv