Riskskatten skulle driva betydande upplåningsvolymer bort från Kommuninvest, vilket markant skulle höja risknivån i finanssystemet. Det skriver Linda Frohm, vice ordförande (M), Kommuninvest Ekonomisk förening och Göran Färm ordförande (S), Kommuninvest Ekonomisk förening.
Regeringens bankskatt riskerar välfärden
Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.
Förslaget innebär att Kommuninvest fullt ut omfattas av skatten, vilket därmed drabbar välfärdsinvesteringar i kommuner och regioner. Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden via en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Kommuninvest spelar en mycket viktig roll och finansierar i nuläget uppemot 60 procent av investeringarna i kommunsektorn.
Skatten skulle ge en tillkommande kostnad för Kommuninvest på cirka 280 miljoner för 2022 och cirka 330 miljoner för 2023 och framåt. Nuvarande driftskostnad ligger på cirka 260 miljoner kronor. Det rör sig alltså om en skatt som från en dag till nästa mer än fördubblar kostnadsmassan.
”I realiteten skulle riskskatten därigenom bli ett slags landsbygdsskatt eller omvänd Robin Hood-skatt, i och med att de kommuner som inte har tillgång till kapitalmarknaden får betala notan. ”
Detta skulle bli ett hårt slag. Konsekvensen skulle direkt bli högre räntekostnader för kommuner och regioner. Det skulle i sin tur leda till en markant fördyring av de omfattande investeringar i välfärden som kommunsektorn nu står inför. Det gäller helt nödvändiga investeringar i sådant som förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus.
Särskilt hårt skulle skatten drabba de små och medelstora kommunerna – som ofta har Kommuninvest som enda finansieringskälla. De skulle inte bara behöva kompensera för själva skatten, utan också för de försämringar av Kommuninvests storskalighetsfördelar som skatten skulle föra med sig. I realiteten skulle riskskatten därigenom bli ett slags landsbygdsskatt eller omvänd Robin Hood-skatt, i och med att de kommuner som inte har tillgång till kapitalmarknaden får betala notan.
Paradoxalt nog skulle förslaget också, av allt att döma, generera ökade risker på finansmarknaden. Riskskatten skulle driva betydande upplåningsvolymer bort från Kommuninvest, vilket markant skulle höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvest har stora kapital- och likviditetsreserver för att parera störningar i marknaden. Det har inte enskilda kommuner och regioner.
Vi vet att regeringen har försökt hitta en väg framåt – och då stött på problem i dialogen med EU-kommissionen. Men det får inte stanna där. Det finns flera andra möjligheter att åstadkomma välavvägda undantagslösningar, där hänsyn tas till kommunsektorn och Kommuninvests utpräglade lågriskprofil
Det är nu hög tid för regeringen att tänka om, och pröva alla alternativ. Att hämma välfärdsinvesteringar är i sig en påtagligt dålig idé. Det är märkligt att regeringen väljer att bortse från ett så avgörande perspektiv. För att förhindra detta behövs ett undantag för Kommuninvest. Vi tar inte ställning till att regeringen vill utöka beskattningen av finanssektorn. Den prioriteringen lämnar vi okommenterad. Men det måste gå att göra detta på ett sätt där man undviker att underminera välfärden.
Ett undantag för Kommuninvest är lätt att motivera. I och med att Kommuninvest garanteras av och endast lånar ut till kommunsektorn är risknivån mycket låg – långt mycket lägre än för de stora affärsbankerna. I termer av risker för det omgivande samhället – som riskskatten i någon mening är tänkt att reflektera – finns det alltså mycket goda skäl att ge Kommuninvest en annorlunda hantering.
Om det skulle krävas lite extra tid för att skapa en lösning för att skydda välfärden menar vi att regeringen måste ta sig den tiden. Att nästan till varje pris hasta igenom ett uppenbart bristfälligt förslag vore inte att ta ansvar. Nu är inte tid att stressa, utan att göra om och göra rätt.
Göran Färm
Ordförande (S), Kommuninvest Ekonomisk förening
Linda Frohm
Vice ordförande (M), Kommuninvest Ekonomisk förening
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.
Senaste nytt
Så får du makt över företagets likviditet
Datadrivna finansieringstjänster som gör vardagen enklare för dig som företagare.
Därför kan det löna sig att byta företagsabonnemang redan idag.
Här är lösningarna som gör skillnad på jobbet.
Har du rätt bilförsäkring?
Elbil, hybrid eller bränslebil? Vi försäkrar alla bilar och hjälper dig om något händer.