Annons

Annons

Robert_Boije.png

Foto: SBAB

Påvisbara skäl till att slopa ränteavdragen saknas

Flera av de motiv som framförts för att justera ränteavdragen är dåligt underbyggda och viktiga aspekter ignoreras, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB. 

I dag deltar jag som en av huvudtalarna på seminariet ”Älskade hatade ränteavdrag”. Seminariet tar upp frågan om ränteavdragen bör sänkas/slopas. Mitt budskap är att debatten och analysen om ränteavdragens vara eller inte vara måste breddas, att flera av de motiv som framförts för att justera eller helt slopa ränteavdragen är dåligt underbyggda och att viktiga aspekter helt ignoreras.

Ränteavdragen ger, lite förenklat och för de flesta, en skattereduktion på 30 procent av ränteutgifterna. I debatten har tre argument anförts för att minska ränteavdragen:

1. Hushållens bolåneskulder har ökat kraftigt. Det anser Finansinspektionen och Riksbanken är en stor risk för svensk ekonomi. Båda myndigheterna har – även ackompanjerade av en rad internationella organisationer – därför föreslagit att ränteavdragen bör ses över. Riksbankschefen menar att ränteavdragen bör slopas omgående och att det skulle ha små effekter vid dagens låga räntor. 

Annons

Annons

2. Den gamla fastighetsskatten ersattes 2008 med en takad kommunal fastighetsavgift som trots namnet är en skatt och som i år maximalt uppgår till 8 349 kronor. För hus med relativt sett höga taxeringsvärden understiger avgiften markant den gamla fastighetsskatten. Det har tillsammans med oförändrade ränteavdrag skapat en snedvridning i skattesystemet som ger incitament till skuldsättning, blåser upp bostadspriserna, gynnar ägda bostäder framför hyrda, många höginkomsttagare samt vissa regioner samt ger överinvesteringar i framförallt småhus. 

3. Vid en mer normal räntenivå kommer ränteavdragen kraftigt överstiga inkomsterna från fastighetsavgiften och utgöra en offentligfinansiell belastning. 
Framlagt på detta sätt ser ”caset” för reducerade eller slopade ränteavdrag kanske solklart ut. Låt oss dock nagelfara dessa argument:
 

Argument 1: Riksbanken hänvisar till ”tidigare erfarenheter” som de menar visar att hushåll med höga bolån drar ned på sin konsumtion kraftigt i en lågkonjunktur, vilket förvärrar lågkonjunkturen. Det är också Finansinspektionens motiv till amorteringskravet. Forskningen visar dock att högt skuldsatta hushåll som inte i hög grad belånat sina bostäder för rena konsumtionsändamål, inte drar ned sin konsumtion mer än lågt skuldsatta hushåll vid en lågkonjunktur. Statistik över hushållens sparande och konsumtion visar att svenska hushåll inte har belånat sina bostäder för konsumtion i den omfattning att det skulle utgöra en stor makroekonomisk risk. Det visar också en nyligen gjord enkätundersökning av SBAB. 

Om detta skrev jag och professorerna Harry Flam, Lars EO Svensson och John Hassler nyligen en debattartikel i Dagens Nyheter som riksbankschefen i en intervju med Svenska Dagbladet avfärdade som ”teoretiserande”.

När det gäller den slopade fastighetskattens effekt på bostadspriserna är det viktigt att påpeka att den har gett en engångshöjning av prisnivån i vissa områden men som inte blåser på prisökningarna framöver. Det vill säga, den bidrar inte till ökad tillväxt i bostadspriserna. 

Riksbankschefen har med hänvisning till det låga ränteläget också sagt att ränteavdragen utan problem bör kunna slopas över en natt. Han bortser då från att bostadspriserna idag bestäms av vad som är en normalränta och att ränteavdragen då givetvis har betydligt större betydelse. Ett snabbt slopande av ränteavdragen skulle tvärtom kunna utlösa just det problem som åtgärden är tänkt att förhindra.

En tumregel från ekonomisk teori är att bostadspriserna faller med 1 procent för varje procentenhets sänkning av ränteavdragen. Ett slopande av ränteavdragen från en dag till en annan skulle således kunna leda till ett bostadsprisfall på hela 30 procent, vilket dessutom skulle öka belåningsgraden kraftigt i hela bostadsstocken. Av det reala bostadsprisfallet på 30 procent i samband med 1990-talskrisen kunde halva eller nästan hela prisfallet - beroende på vilka dynamiska effekter som antogs -  i efterhandförklaras av skatteomläggningen åren innan då ränteavdragen gjordes mindre generösa och fastighetsbeskattningen samt momsen skärptes.”

Själv menar jag att det är centralt att våra myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet inte helt ignorerar viktiga forskningsresultat.

Teoretiserande eller inte. Själv menar jag att det är centralt att våra myndigheter med ansvar för finansiell stabilitet inte helt ignorerar viktiga forskningsresultat. Eller åtminstone förklarar varför de anser att de inte är av relevans för en saklig och nyanserad analys och debatt om riskerna med hushållens skulder. Dessutom finns det andra faktorer än riskerna med hushållens skulder som rimligen bör vägas in i en analys av ränteavdragens vara eller inte vara, vilket leder mig in på argument 2. 

Argument 2: Utan tvekan har de som redan ägde en bostad då den gamla fastighetsskatten slopades och ersattes med den takade fastighetsavgiften och vars taxeringsvärden var relativt sett höga, tjänat på skatteomläggningen. Detta dels genom en lägre årlig skatt på boendet, dels genom att värdet på deras bostäder rimligen ökade vid skatteomläggningen. Den lägre skatten innebär att en köpare kan betala mer för bostaden än tidigare utan att månadskostnaden går upp. Det bör rimligen ha drivit upp värdet på dessa fastigheter. Om skattesänkningen på detta sätt ”kapitaliserats” till 100 procent i bostadspriserna har de som köper en bostad efter skatteomläggningen gjordes dock inte tjänat något på den oavsett vilken inkomstgrupp man tillhör eller var i landet man bor. Även om kapitaliseringseffekten i praktiken inte skulle vara hundra procent, måste den vägas in.

Det skulle bara leda till en minskad förmögenhet för de som redan köpt en bostad oavsett var i landet den ligger. 

På samma sätt som borttagandet av den gamla fastighetsskatten rimligen har ökat bostadspriserna i vissa områden, bör ett slopande av ränteavdragen leda till sjunkande bostadspriser. Vid 100 procents kapitalisering av slopade ränteavdrag i bostadspriserna skulle inte månadskostnaden påverkas alls för de som köper en bostad efter reformen. Det skulle bara leda till en minskad förmögenhet för de som redan köpt en bostad oavsett var i landet den ligger. 

Vid kreditprövningen tar dessutom banker hänsyn till att bolånetagaren ska kunna klara en betydligt högre ränta än den som råder vid ansökningstillfället. Då spelar ränteavdragen stor roll oavsett om räntorna för tillfället är låga. Beräkningar som SBAB gjorde förra året visar att många av SBAB:s kunder som beviljats lån inte hade fått dessa om inte ränteavdragen hade funnits och att det skulle drabba ensamlåntagare (många frånskilda) och unga särskilt hårt. Även om det antas att de slopade ränteavdragen helt skulle kapitaliseras i sjunkande bostadspriser, skulle omläggningen slå hårdast mot just dessa grupper. De grupper som har mer eget kapital att stoppa in i bostaden skulle påverkas i mindre omfattning.

Det stämmer att skatteomläggningen 2008 - isolerat sett - skapat en snedvridning i skattesystemet som gynnat ägt boende framför hyrt, framförallt småhus. Investeringarna i småhus har dock inte ökat relativt de andra upplåtelseformerna efter slopandet av fastighetsskatten så någon överinvestering i småhus har knappast skett efter skatteomläggningen. 

Som professor Mats Persson visat skulle ett slopande av ränteavdragen däremot öppna upp för andra snedvridningar och skatteplanering. Dessutom bidrar hyresregleringen till en subvention även för boende i hyresrätter i attraktiva lägen som i så fall också rimligen borde vägas in i en samlad analys kring olika regelverks betydelse för boendekostnaderna i olika boendeformer. 

Argument 3: När fastighetsskatten ersattes med den takade kommunala fastighetsavgiften uppstod ett skattebortfall. Men vad som tycks glömmas bort i debatten idag, finansierades underskottet med en höjning av kapitalvinstskatten från 20 till 22 procent, en justering av uppskovsmöjligheten och räntebeläggning av uppskoven. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgift hushållen betalar är idag ungefär lika stora som hushållens ränteavdrag hänförliga till bostadslån. 

En återgång till ett högre ränteläge än idag skulle förvisso leda till ökade ränteavdrag i förhållande till intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Men som Konjunkturinstitutet har visat har en ränteuppgång en försumbar effekt på den offentliga sektorns samlade finanser. Det beror på att ränteuppgången leder till att skatteinkomsterna ökar i andra delar av skattesystemet. Vad som är ett normalt ränteläge kan också diskuteras sett till att det finns en hel del forskning som talar för att den normala räntan har sjunkit betydligt över tid.  

För att sammanfatta: En analys av ränteavdragens vara eller inte vara måste ske utifrån en betydligt bredare ansats än vad som görs idag. Det torde vara helt centralt för ett välunderbyggt politiskt beslutsunderlag. Det finns inga påvisbara finansiella stabilitets- eller bärande skattestrukturella skäl till att slopa ränteavdragen. Huruvida det finns fördelnings- eller offentligfinansiella skäl är däremot en politisk värderings- och prioriteringsfråga där de aspekter jag tagit upp ovan rimligen också bör vägas in.

Robert Boije
Chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi

Länkar:
https://www.expressen.se/dinapengar/stefan-ingves-vadjan-skrota-ranteavdraget/
https://ekonomistas.se/2019/05/13/finanspolitiska-radet-oron-for-hushallens-skuldsattning-och-de-makroekonomiska-riskerna-forefaller-overdriven/
https://www.dn.se/debatt/fis-amorteringskrav-saknar-pavisbar-samhallsnytta/
https://mb.cision.com/Main/462/2935167/1125216.pdf
https://www.dn.se/debatt/fis-amorteringskrav-saknar-pavisbar-samhallsnytta/
https://www.svd.se/riksbankschefen-redo-ta-strid-for-sjalvstandigheten
https://www.expressen.se/dinapengar/stefan-ingves-vadjan-skrota-ranteavdraget/
https://weburn.kb.se/metadata/748/SOU_7265748.htm
https://www.dn.se/debatt/slopat-ranteavdrag-stoppar-bostadslan-till-manga-unga/
https://www.dn.se/debatt/aterinford-fastighetsskatt-battre-an-slopat-ranteavdrag/
https://www.konj.se/download/18.419b30c81668a664195d9101/1540292889706/Konjunkturläget_okt2018Webb.pdf
https://www.dn.se/debatt/laga-borantor-kvar-aven-nar-riksbanken-borjar-hoja/

 

Så bidrar du till debatten

Vill du också skriva en debattartikel för publicering på Realtid? Skicka in ditt debattförslag som rör vårt bevakningsområde; kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete och fondförvaltning till opinion@realtidmedia.se Texten ska vara 3 500 tecken lång, inklusive blanksteg. Det går bra att skicka in färdiga texter eller idéer på ämnen du skulle vilja skriva om. Läs gärna vår guide om hur du skriver en debattartikel.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons