Ambitionsnivån är hög från det nordiska samverkansprojektet P27 Nordic Payment Platform, P27 NPP. Målbilden är att skapa världens första gränsöverskridande betalinfrastruktur. Den nya planerade betalningsinfrastrukturen ska ersätta Bankgirosystemet och Dataclearingen. Bra ambition med förenkling, men när teorin ska omvandlas i praktik kommer vi se ett mer komplicerat regelverk växa fram.

Utgångspunkten är att bankerna tillsammans skapar en nordisk standard med utgångspunkt från formatet ISO 20022, som används globalt. Att arbeta med standarder underlättar i hantering och ett bra exempel är KI-filen (kontoinsättning) som i stort sett alla företag har kunnat använda för överföring av löneutbetalningar. En enkel men effektfull hantering. 

Den komplexa värld som vi lever i ställer dock allt högre krav på säkerhet och affärserbjudanden.

”Ett standardformat som kräver anpassningar till elva olika banker är inget standardformat.”

Bankerna vill förenkla företagens hantering av gränsöverskridande betalningar och skapa möjligheter till nya innovativa betalningslösningar. Bankerna ser fördelar som exempelvis lägre drift-, underhålls- och utvecklingskostnader när det blir färre clearingsystem samt internationella standardiserade format. Viljan att tillmötesgå respektive banks önskan att utveckla behov och efterfrågan av nya produkter och tjänster är förståelig. Samtidigt har denna vilja medfört att den standard som utformats ska kunna kompletteras med bankunika tillägg. Där riskerar standarden att stranda. Ett standardformat som kräver anpassningar till elva olika banker är inget standardformat. Att upprätthålla varje variant av standarden är underhållskrävande, kostsamt och riskfyllt.

Men är inte det en del av verkligheten? Att utbud och efterfrågan ska styra?

Om företagen väljer en banktjänst så får lönesystemleverantörer leverera. Det kan man tycka. Och för bankerna skapas fördelar genom lägre drift-, underhålls- och utvecklingskostnader när det blir färre clearingsystem. Men för lönesystemleverantörerna kommer underhålls- och utvecklingskostnaderna att öka väsentligt i jämförelse med dagens system.

Utan samordning, innebär det att varje lönesystemleverantör måste ha kontakt med varje potentiell bank för att säkerställa rätt version av formatet, för att inte riskera att banken har ändrat något som gör att överföringen inte går att genomföra. Hur påverkar det den gemensamma kunden, företagaren? Hur ska de kunna veta vilken fil just de ska ha om de inte tillhör storbankerna?

Som det ser ut idag är det 11 banker som är mottagare, men vem vet hur det ser ut i framtiden? Vilken fil ska företagarna skicka till de mindre bankerna? Eller till hybridlösningar som Kivra, Klarna och Swish?

Det finns mycket information angående filerna och utseendet, det svåra kan bli att urskilja vad som kan vara bankunikt. Erfarenhetsmässigt är det en utmaning att samverka med de etablerade bankerna, det anser samtliga lönesystemleverantörer i Srf Lönsam. Trots idoga försök skapas inte förutsättningar för dialog. Bankerna som själva har långa ledtider förväntar sig å andra sidan att deras tidplan ska gälla, dock bör de känna till att utveckling är tidskrävande. Trots att projektet pågått under längre tid är det först nu, samma år som det nya betalinfrastrukturen lanseras, som förutsättningarna börjar att ges till de som förväntas leverera utifrån detta nya. Osäkerheten kring vad som faktiskt gäller är stor.

Vartefter nya tekniska lösningar utvecklas måste hänsyn tas till hur de ska hanteras i införande och på lång sikt. Fler frågor genereras. Hur ska standard för Sigill (HMAC) hanteras? Kommer även detta skilja sig åt mellan bankerna? Hur ska eurobetalningar och övriga ’cross border’ payments hanteras? Blir det en bankgemensam tjänst för valutaomvandling? Sker detta mellan bankerna, så att inte lönesystemen behöver sköta valutaväxling, och i sådana fall, vad är tidplanen för detta?

Srf Lönsam som är Srf konsulternas samverkansgrupp med de svenska lönesystemleverantörerna, har under många år, tillsammans genom dialog med både offentliga och privata intressenter, skapat bättre förutsättningar för utveckling.

Srf Lönsam uppmanar de svenska bankerna att:

• Föra en dialog med aktörerna i lönebranschen
• Hålla standarden till en gemensam standard 
• Utse kontaktpersoner för respektive bank 
• Skapa tydlighet och struktur för vad som är unikt för varje bank
• Ge tydliga förutsättningar för förvaltning 

Framför allt välkomnar Srf Lönsam till dialog, för att inte riskera att standarden ska stranda. Så att vi tillsammans kan säkerställa att lönen är på kontot den 25e även i framtiden!

Roland Sigbladh
Förbundsdirektör, Srf konsulterna
Zennie Sjölund
Branschansvarig Lön, Srf konsulterna