Annons

Annons

"Nej, entreprenörstester finns inte!"

I dagsläget är det väldigt populärt med entreprenörskap. Det har resulterat i att marknaden översvämmas av test, som säger sig kunna avgöra vem som är entreprenör. Entreprenörstester, finns det? Svaret är nej! Det skriver Britt Orstadius, legitimerad psykolog.

Samhället behöver entreprenörer för att möta den digitala och globala utveckling vi ser. Därför finns det också ett behov av att kunna identifiera entreprenörer. Vem är entreprenör? Vem kan omsätta en affärside till ett lönsamt företag? Kan man utbilda sig till att bli entreprenör? De här frågorna är väldigt aktuella idag.

Det här har resulterat i att marknaden översvämmas av test, som säger sig kunna avgöra vem som är entreprenör. Respektabla forskningsinstitutioner, både i Sverige och övriga Europa visar upp, vad de kallar entreprenörstest. Alla, som jag har sett, har varit gravt undermåliga kvalitetsmässigt. Ett exempel är en forskare, som säger sig kunna mäta personlighet i de fem vanligaste egenskaperna, de så kallade Big Five, med 15 frågor. Forskningen visar att ett minimum är 60 frågor om man vill ha ett bra mätvärde. Ett av de bästa personlighetstesten består av 240 frågor. Sannolikt beror sådana här fadäser på ren okunskap, när det gäller vad som krävs, för att man ska kunna få ett kvalitetsmässigt hållbart mått. Men det finns också en ekonomisk aspekt. Det är arbetskrävande och därigenom dyrt att göra test av hög kvalitet. Att visa upp den här sortens misstag tär naturligtvis på forskningsinstitutionernas goda rykte och förekommer både i Sverige och i övriga Europa. Det är sorgligt, inte minst för att det verkligen finns ett reellt behov av att kunna mäta entreprenörskap på ett tillförlitligt sätt.

Ett fundamentalt problem har varit och är fortfarande, att det inte finns någon teori för hur entreprenöriellt beteende uppstår. Utan teoretisk förankring blir det svårt att konstruera en adekvat mätmetod. Man får i stället förlita sig på att använda vissa test som verktyg och sedan komplettera detta med en livshistoria, där man utifrån en psykologisk kunskapsram kan bedöma drivkraft och samvetsfunktion, som jag personligen utifrån min 20-åriga erfarenhet av att bedöma entreprenörer, anser båda vara viktiga komponenter i entreprenörskap. Man kan alltså använda test som ett verktyg i en mera omfattande metod.

Annons

Annons

Generellt gäller i all psykologisk personlighetsbedömning att test ska ses som ett verktyg snarare än en metod, något som är en vanlig missuppfattning.

I Sverige och numera Norge har vi Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, som granskar test. Vad kännetecknar då ett bra test? Jo, det är ett test, där man har undersökt om det mäter det man säger att det ska mäta, så kallad validitet, eller om man vid upprepade mätningar får samma resultat, som kallas reliabilitet. Det finns siffror som  visar om de är acceptabla respektive oacceptabla. Helt oacceptabelt är då att inte ha några angivna värden alls, eftersom det då inte går att bedöma om det är ett bra test eller inte. Legitimerade psykologer är medvetna om det här, eftersom de är den enda yrkeskår, som mig veterligt, har psykometri som en del av sin grundutbildning, men kunskapen i sig är ju tillgänglig för alla. De flesta psykologer använder förmodligen godkända test. Men även godkända test har alltså en felmarginal, som är känd. Sedan är det ju också så, att de testförlag, som säljer godkända test, kräver en dokumenterad kunskapsnivå hos köparna. Detta för att försäkra sig om att testen hanteras och tolkas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och alltså inte missbrukas eller hanteras ovarsamt till exempel när det gäller sekretess.

Det är dessutom viktigt att sätta även ett bra test i sitt rätta sammanhang.

Vid rekrytering till exempel vet man, vilka de kritiska personliga egenskaperna som krävs för en viss yrkeskategori är, eftersom det finns rikligt med forskning på området. Det finns till och med den typen av forskning som har anknytning till specifika tester. När man träffar aktuella kandidater, behöver man följaktligen samla in data om dem i de här personliga egenskaperna. För datainsamling finns olika verktyg: referenser, tidigare yrkeserfarenhet, livshistoria och tester till exempel.

De data man samlat in behöver sedan tolkas. Det görs utifrån den teoretiska referensram man har, erfarenhet och instrumentens tillförlitlighet. Metoden är densamma som vid alla vetenskapliga undersökningar. Test är alltså ett verktyg för datainsamling i en vetenskaplig metod. Ett test är alltså inte en metod i sig utan ett verktyg. Man kan också göra jämförelsen med skickliga hantverkare och deras verktyg. En snickare behöver en bra hammare, en kock en bra kniv och en kirurg en bra skalpell. Nu finns inte den perfekta hammaren, kniven eller skalpellen men en person med god yrkeskunskap kan ändå utföra ett utmärkt arbete. Däremot skulle nog de flesta av oss vara mycket tveksamma till att engagera en icke yrkeskunnig person oavsett hur bra verktyg vederbörande har. Det är just det som sker när det gäller testande idag. Dåliga eller bra tester används av personer utan kunskaper om vetenskaplig metodik, kunskaper om testmetodik, psykometri eller personlighetsteori. Det är ju inte så förvånande att resultatet inte blir så bra då.

Entreprenörstest, finns dom? Svaret är nej, men med personlighetspsykologisk yrkeskunskap, ett vetenskapligt metodiskt tillvägagångssätt och godkända tester kan man komma sanningen ganska nära, när det gäller att göra en korrekt bedömning av entreprenörspersonligheten.

Britt Orstadius
Legitemerad psykolog

 

Fotnot: Britt Orstadius har de senaste 20 åren arbetat med att göra personlighetsbedömningar i ledningsgrupper till riskkapitalbolags portföljbolag. Kunder har till exempel varit EQT, IK Partners, Nordstjernan och Industrifonden.

Annons

Annons

You voted 'down'.

Annons

Annons

Annons

Annons