Internationella energiorganet (IEA) presenterade nyligen en tiopunktsplan över hur EU skulle kunna minska den ryska naturgasimporten med 37 procent på ett år samtidigt som målet med minskade utsläpp av koldioxid fortfarande kunde nås. 

Tiopunktslistan inkluderar en ökning av LNG-import från alternativa marknader (främst USA och Qatar), en ökning av lagringsnivåer för att minska sårbarheten kommande vintermånader (vilket Tyskland nu planerar) och förslag på hur den totala naturgasefterfrågan ska reduceras.
 
Allra viktigast för att minska gasbehovet är att EU omgående ökar investeringarna i utvecklingen av vind- och solprojekt. Det är här och nu det snabbaste sättet att öka mängden förnybar energi. Sverige visar redan vägen. Dels är vi redan nettoexportör av grön energi, dels prognostiserar Energimyndigheten att vindkraftsproducerad kapacitet går från 28 TwH 2020 till 47 Twh 2024 – en ökning med 59 procent. Den kapacitetsutbyggnad i vind- och solkraft som sker i Sverige är en förutsättning för att klara av elektrifieringen av samhället och svensk basindustri. Men det skapar också möjlighet att kunna stödja övriga Europa under en övergångsperiod. Liknande initiativ för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi sker nu i övriga EU-länder. Tysklands finansminister Christian Lindner uttalade sig nyligen och sa att landet redan 2035 skulle förlita sig på 100 procent förnybar energi. 

IEA:s rapport pekar också på att kraftproduktionen med bioenergi och kärnkraft måste öka för att andelen planerbar energi ska säkerställas. Ett sätt att nå detta mål skulle vara att fördröja nedläggningen av europeiska kärnkraftverk. Det skulle ha en betydande inverkan på gasefterfrågan. Euractiv rapporterar att detta för närvarande diskuteras i Tyskland, men att arbetet med att fasa ut kärnkraften kommit så långt att processen är svår att avbryta. Tysklands ursprungliga plan är att stänga alla kärnreaktorer i slutet av året.

Även i Sverige har debatten kring kärnkraftens vara eller icke vara tagit fart igen. Det pågår ny forskning kring byggandet av små modulära reaktorer (SMR). I februari rapporterade Sveriges Radios Ekonomiekot att  Energimyndigheten ger 99 miljoner i bidrag till ett pilotprojekt för att testa en SMR-modell vid kärnkraftverket i Oskarshamn. 
  
Slutligen understryker IEA konsumenternas makt när det gäller att påverka efterfrågan på energi. Om temperaturen i alla europeiska byggnader sänks med 1 grad skulle EU kunna minska den ryska gasimporten med mer än 7 procent. Eftersom naturgas i stor utsträckning används till uppvärmning av bostäder, föreslår IEA som en konkret åtgärd att gaspannor ska ersättas med bland annat värmepumpar.

IEA noterar också att det går att minska beroendet av rysk gas ännu fortare genom att ersätta gas med andra fossila bränslen, det vill säga kol- och oljedriven produktion. Ett sånt steg skulle minska beroendet med 57 procent istället för 37 procent. I Europa ökade mängden kolproducerad energi med 18 procent under 2021. Inte ens de höga priserna på utsläppsrätter kunde stoppa kolproducerad energi när gaspriserna stack iväg. Det var första gången på ett decennium som mängden kolproducerad energi steg inom EU. 

Men är EU redo att långsiktigt kompromissa kring Paris-avtalets mål? Kanske är ett sådant steg tvunget att tas men den utvecklingen skulle vara förödande för EU:s klimatambitioner och troligen öka unionens klimatkostnader på sikt.

Therese Persson
Makroanalytiker, Danske Bank