Annons

Annons

fredrik2.png

"Med tanke på det ultralåga ränteläget är det mycket som talar för att företagsobligationer har förutsättningar till bättre avkastning än statsobligationer närmsta åren." Det skriver Fredrik Tauson, fondförvaltare på Nordic Cross Asset Management. Foto: Nordic Cross Asset Management.

Har ”skräpobligationer” lägre risk än amerikanska statspapper? 

Mycket talar för att företagsobligationsfonder har förutsättningar att skapa högre avkastning än traditionella räntefonder de närmaste åren. Med den högre avkastningen följer så klart också högre risk. Det skriver Fredrik Tauson på Nordic Cross Asset Management.

I dag är det inget enkelt jobb att vara placeringsrådgivare. Kravet på rådgivarna att dokumentera och göra riskbedömningar har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt för att säkerställa att kunder inte rekommenderas fel typ av investeringar och att kunden inte tar risker den inte känner till eller som inte matchar riskviljan. 

Som ett viktigt verktyg i arbetet används den så kallade SRRI-skalan (även kallad KIID - eller ESMA skalan). Den ska på ett snabbt och enkelt sätt förklara risken i en viss fond för kunden. Problemet med skalan är att den inte mäter förlustrisken utan endast tar hänsyn till hur stora de historiska svängningarna har varit. Man bör då ställa frågan om svängningar, eller standardavvikelse med ett annat ord, är ett relevant riskmått på exempelvis ränte- och kreditfonder. 

Skalan går från 1 till 7, där fonder i riskkategori 1 har liten historisk standardavvikelse (alltså små svängningar) medan fonder i kategori 7 har högst standardavvikelse och alltså stora historiska svängningar. Man kan exempelvis anta att aktiefonder hamnar högre på skalan än räntefonder, eftersom aktiefonder fluktuerar mer. Skalan ser ut som nedan. 

Annons

Annons


Amerikanska statspapper bedöms av många som världens säkraste och mest likvida tillgångar. Risken att du förlorar pengar på att investera i dem är med andra ord minimal om du håller dem till förfallodatum. Det bedöms helt enkelt osannolikt att USA inte skulle stå för sina åtaganden och betala räntor och återbetala sina skulder. 

I Morningstars urval av svenska företagsobligationsfonder finns 94 fonder. Endast någon enstaka av dessa bedöms enligt skalan ha högre risk än fonderna som investerar i amerikanska statspapper. Den absoluta merparten har risk 2 och en del har risk 1. För en rådgivare ser det alltså ut som att risken är lägre i exempelvis vissa svenska högavkastande kreditfonder än vad den är i världens säkraste tillgångar. 

Vad förklarar då den lägre volatiliteten i kreditfonderna? Jo det handlar sannolikt huvudsakligen om sämre likviditet. När det är låg omsättning i underliggande värdepapper är värderingarna på värdepapperna oförändrade från en dag till en annan och svängningarna blir därför låga – fram tills den dagen de inte är det. Svängningarna kan däremot komma att öka kraftigt om det blir stora utflöden ur kreditfonderna eller om negativa kredithändelser inträffar.

Med det sagt, med tanke på det ultralåga ränteläget är det mycket som talar för att företagsobligationer har förutsättningar till bättre avkastning än statsobligationer närmsta åren. Det finns också förvaltningsstrategier man kan använda sig av för att utnyttja låg volatilitet och undermålig likviditet. En turbulent kreditmarknad med fonder som säljer tillgångar med dålig likviditet kan exempelvis ge fantastiska investeringsmöjligheter för den opportunistiske investeraren som sitter med torrt krut och som är stadd i kassan. 

Standardavvikelse är alltså ett trubbigt nyckeltal att mäta risk på kreditfonder. Det innebär också att nyckeltal som baseras på standardavvikelse såsom riskjusterad avkastning (exempelvis Sharpe ratio) också blir svårt att ta på allvar när underliggande tillgångar har små svängningar endast för att tillgångarna är mindre likvida. Att tillgångars värde svänger från tid till annan är naturligt och behöver inte vara skadligt om man har lite längre placeringshorisont. Det är snarare kreditrisk och den potentiella förlustrisken man bör se upp med.

Placeringsrådgivare och fondkunder bör alltså använda skalan med stor försiktighet och framförallt se upp med kreditinvesteringar vars huvudsakliga säljargument är låg standardavvikelse i kombination med löften om hög, i vissa fall nästan aktieliknande, avkastning. Relationen avkastning och risk är linjär och det finns ytterst sällan fria luncher.

Fredrik Tauson
Fondförvaltare alternativa räntefonder
Nordic Cross Asset Management, en del av Carneo-gruppen

Fotnot: Artikelförfattaren är grundare och förvaltare i Nordic Cross Asset Management och har lång historik att förvalta räntefonder i nordiska marknaden.  

Så bidrar du till debatten

Vill du också skriva en debattartikel för publicering på Realtid? Skicka in ditt debattförslag som rör vårt bevakningsområde; kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete och fondförvaltning till opinion@realtidmedia.se Texten ska vara 3 500 tecken lång, inklusive blanksteg. Det går bra att skicka in färdiga texter eller idéer på ämnen du skulle vilja skriva om. Läs gärna vår guide om hur du skriver en debattartike

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons