entreprenör
Nima Sanandaji, Teknologie doktor och författare till Timbrorapporten "Hej då till entreprenörerna", Jacob Lundberg, Tillförordnad vd och chefsekonom, Timbro. Foto: Timbro
Cybersäkerhet

Entreprenörsflykten hotar välståndet

Nu krävs sänkt skatt på entreprenörskap för att förhindra fortsatt entreprenörsflykt, skriver Nima Sanandaji och Jacob Lundberg, Timbro.

Uppdaterad 2020-10-06
Publicerad 2020-10-06

Sverige är ett av de länder som är hårdast drabbat av entreprenörsflykt. Det finns nio svenskar som genom eget företagande skapat en förmögenhet på minst en miljard dollar – så kallade superentreprenörer. I en ny rapport visar vi att tre av dessa bor utomlands, med 40 procent av den totala förmögenheten. Av de 20 länder vi undersökt har endast Norge en större andel superentreprenörer i exil.

Det kan förstås finnas många anledningar till att entreprenörer väljer att lämna Sverige, men vi menar att skatterna är en viktig förklaring. Sverige har i ett internationellt perspektiv hög skatt på kapitalvinster. Kapitalvinstskatten är en viktig faktor i hur attraktivt entreprenörskap är, eftersom många entreprenörer väljer att sälja sitt företag när det har nått en viss mognadsnivå. Skatten på personaloptioner är en annan viktig faktor. Nystartade företag har ofta brist på kapital att betala löner med. En lösning – sedan länge normen i Silicon Valley – är att ge personalen en del av den framtida vinsten. En ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen underlättar för personaloptioner, men fortfarande är reglerna relativt strikta. Till exempel gäller de bara upp till 50 anställda.

Även om Sverige i dag lider av stor entreprenörsflykt var problemet ännu värre för några decennier sedan. Genom en unik analys av Veckans Affärers lista över de 50 rikaste svenskarna – vars förmögenheter i huvudsak kommer från entreprenöriella företag – kan vi se hur entreprenörsflykten utvecklats över tid. 1992 fanns 67 procent av det svenska entreprenöriella välståndet bland svenskar bosatta utomlands. Denna andel nådde en topp på 73 procent under 1999 och 2005, huvudsakligen eftersom värdet av Ikea och Tetra Laval fortsatte att växa under dessa år. Därefter har den minskat och 2018 uppgick den till 39 procent.

Den stora entreprenörsflykten i Sverige skedde under 1970-, 1980 och 1990-talen. Den dåvarande skattepolitiken slog till hårt mot framförallt familjeägda företag som Ikea och Tetra Laval. Skatterna kunde göra att den reala avkastningen på en investering blev negativ efter skatt – med andra ord, den faktiska skatten var högre än 100 procent. Ovanpå detta ledde arvs- och gåvoskatten till att familjeföretag i samband med generationsskiften hamnade i ett svårt läge. För att kunna betala arvsskatten behövde företagen sälja av stora tillgångar. Dessutom infördes 1984 löntagarfonder, vilka innebar en gradvis socialisering av näringslivets ägande. Konfiskatoriska kapitalskatter, arvsskatt och löntagarfonder ledde tillsammans till att många entreprenörer, investerare, företag och talanger flyttade från Sverige.

Nu krävs reformer för att förhindra fortsatt entreprenörsflykt. Budgetpropositionen innehåller få positiva besked för entreprenörerna. Ett bättre entreprenörsklimat är viktigt för återhämtningen efter coronakrisen. Kapitalinkomstskatten bör sänkas, så att entreprenörer får behålla mer av sina utdelningar och kapitalvinster. Januaripartierna bör tydligt signalera att arvsskatten är begravd för evigt och att förmögenhetsskatten inte kommer att komma tillbaka. Då kan Sverige bli ett land som entreprenörer flyttar till och inte ifrån.

Nima Sanandaji
Teknologie doktor och författare till Timbrorapporten "Hej då till entreprenörerna"

Jacob Lundberg
Tillförordnad vd och chefsekonom, Timbro

 

Läs hela rapporten här >>  https://timbro.se/ekonomi/entreprenorsflykt/

Platsannonser