Entreprenörer utnyttjas av storbolagen

Över hälften av företagen i Sverige pressas till längre betaltider än vad de är bekväma med. Det visar studien Intrum European Payment Report 2019. Att få betalt i tid är centralt för deras möjlighet att växa.

I dag väntar företag i snitt över 30 dagar på att få betalt från sina kunder. Det är främst större bolag som trycker på för längre betaltider – och små och medelstora företag som drabbas. 55 procent av företagen har accepterat längre betalningstider än vad de är bekväma med. 

Samtidigt är det små och medelstora företagare som står för merparten av alla arbetstillfällen och skatteintäkter i Sverige. 

Långa betaltider begränsar dessa företags möjlighet att växa och skapa fler jobb. För att investera i nytt material eller nya medarbetare behövs ett fungerande kassaflöde. Att gå och vänta på betalningar drabbar kassaflödet hårt för mindre företagare, och bromsar möjligheter att investera.

Ett av fem företag skulle anställa fler medarbetare om de fick betalt snabbare, enligt studien.  

Större bolag använder sina leverantörer som bank, men slipper att betala ränta. Att få betalt direkt är en viktig faktor för att behålla likviditet i företaget och därmed kunna fokusera på tillväxt.

Ett exempel på detta är livsmedelsjätten Orkla, som precis före jul förlängde sina betaltider till 93 dagar, plus resterande dagar inom den aktuella månaden. Mindre företag som är leverantörer kan alltså behöva vänta upp till fyra månader för att få betalt. 

Svenska storbolag (med fler än 250 anställda) beräknas nu ha skulder på cirka 215 miljarder kronor mot små och medelstora bolag, enligt en rapport från Bolagsverket och Tillväxtverket. Det rör sig alltså om lite drygt 1 000 bolag – av totalt över 1,2 miljoner företag i Sverige – som har skulder på 215 miljarder kronor mot sina leverantörer. Det är inte ett balanserat förhållande. 

Politiska insatser i frågan halkar efter, trots att det har gjorts försök från flera olika regeringar. 2013 införde Alliansen en ”frivillig lagstiftning” som gav riktlinjer om 30 dagars betalningstid. Det verkar inte ha gett någon märkbar effekt – de senaste tio åren har den avtalade betaltiden i snitt ökat med tio år, enligt Näringsdepartementets kartläggning. Och inte ens statens egna bolag har historiskt klarat av rimliga betaltider.

En ljusglimt är uppförandekoden för betaltider som nu initierats av bland andra Almega och Företagarna, där företag såsom ICA, Ikea och H&M redan förbundit sig till att som standard betala fakturor inom 30 dagar.  

Den löser dock inte alla problem: Axfood – med cirka 1500 leverantörer – har till exempel valt att inte ansluta sig, och uppgett till Företagarna att ”förslaget är i grunden bra, men vi tror inte att det fungerar i praktiken”.

När företagarnas kassaflöden inte går ihop ökar behov av finansiering. 40 procent av växande svenska bolag har behov av ytterligare finansiering, enligt en kartläggning från Almi. Samtidigt ser man att bankernas utlåning till små och medelstora företag ligger på en i princip oförändrad nivå.

Det är alltså inte konstigt att det dyker upp många nya, digitala aktörer på marknaden för företagsfinansiering; det är ett symptom på ett skriande behov av tillväxtkapital bland företagare i Sverige. Och så länge de erbjuder tydlig prissättning och flexibla villkor kommer den sektorn med stor sannolikhet att växa ytterligare.

Oavsett om det handlar schysstare betaltider, tillgång till tillväxtkapital eller politiska insatser så är en sak glasklar: vi behöver alla ta bättre hand om Sveriges små och medelstora företagare, så att de kan fortsätta bygga bolag som skapar jobb och tillväxt – i hela landet. 

Oliver Pechter
CMO, Capcito