Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Det finns så många saker som sticker ut med GP:s avslöjande om att den västsvenska profilen och sommarprataren Ola Serneke under pseudonymen Pellucidum hjälpt till att haussa det egna bolaget på Avanzas Sparforum. 

Till att börja med är det naturligtvis anmärkningsvärt att en koncernchef för en verksamhet med ett börsvärde på drygt 1,5 miljarder och över tusen anställda har tid att likt ett arbetslöst högertroll hänga på nätet och posta minst 200 inlägg för att lyfta den egna aktien.

Men minst lika uppseendeväckande är naturligtvis också det faktum att det är först i samband med att GP faktiskt avslöjat pseudonymen som han säger sig ha förstått det olämpliga i agerandet.

Som pappa till en massa barn har jag så att säga ett tränat öra när det gäller bortförklaringar, och den här får onekligen alla varningssystem att slå till. Att en mångårig börs-vd som 2017 dessutom utsågs till Årets vd för storbolag, inte skulle veta att kursmanipulation eller försök därtill är olämpligt är helt enkelt inte trovärdigt. 

Problemet med dåligt omdöme är nämligen att det sällan uppträder fläckvis. Har man det så har man det tyvärr mest hela tiden.

Att han sedan försöker förklä det som ett utslag av ett stort engagemang för det egna bolaget visar visserligen på en imponerande fräckhet, men åtminstone jag faller inte för greppet.

Marknaden i övrigt verkar heller inte särskilt imponerad. I skrivande stund kräver Aktiespararna hans avgång och bolagets styrelse har initierat en utredning i syfte att komma till botten med agerandet.

I rättvisans namn ska visserligen tilläggas att nättrolleriet inte nödvändigtvis innebär att Ola Serneke brutit mot någon lag, men för en börs-vd som är beroende av marknadens förtroende, borde kritiken faktiskt vara tillräckligt blamagerande för att så att säga ta sin Mats ur skolan.

Frågan är om en bättre krishantering hade kunna ändra något?

I just det här fallet är det nog faktiskt mest på marginalen. Visst, han hade sluppit nomineringen för årets näst bästa självmål om han hade svarat sanningsenligt när han först fick frågan av den utmärkte reportern Torbjörn Isacson tillsammans med kollegorna på GP. 

Att först ducka, sedan förneka, för att till sist bli överbevisad och tvingas erkänna har naturligtvis gjort skadan större. Det här krumbuktandet i kombination med en tondövt formulerad presssrelease har faktiskt spelat medierna helt i händerna och bidragit till det negativa genomslaget. Man behöver faktiskt inte vara reporter för att finna visst nöje att skåda en sådan reträtt i realtid.

Men en bättre krishantering hade trots allt inte kunnat förta det djupt olämpliga i agerandet som sådant. Den grundfråga som styrelsen därför borde ställa sig är inte om överträdelserna i sig är tillräckligt allvarliga för att agera, utan om man har förtroende för en vd som visat så dåligt omdöme

Problemet med dåligt omdöme är nämligen att det sällan uppträder fläckvis. Har man det så har man det tyvärr mest hela tiden.

Om det stämmer in på Ola Serneke vet jag naturligtvis inget om. Däremot kan jag konstatera att dagens avslöjande utan tvekan gör honom till toppkandidat att vinna pokalen för Årets självmål. 

Frågan är bara om han tar både första- och andraplaceringen. Tävlingen pågår ju faktiskt i ytterligare elva månader.

Charlie Stjernberg
Kriskommunikationskonsult, Prime