Finanssektorn växlar nu upp sitt engagemang för en socialt hållbar omställning av våra västerländska ekonomier. Kommuninvest, som tar upp lån på den internationella kapitalmarknaden för svenska kommuners räkning, ligger i startgroparna för att ge ut en första social obligation i mångmiljardklassen. Vi bör följa efter Kommuninvest och bygga upp en svensk social finansiell infrastruktur värd namnet. 

De svenska ömsesidiga och privata pensionsfonder, AP-fonder och bankernas sparfonder är helt dominerande investeraren på den svenska obligationsmarknaden. Kapitalet gör redan stor nytta genom att det placeras i gröna obligationer. Våra institutionella investerare har även börjat placera i sociala obligationer som ges ut av Världsbanken för att hantera problem i utvecklingsländer, men även i europeiska covid-obligationer som riktar sig till sysselsättning och hälsofrämjande åtgärder. 

Annons

”Jag har som forskare följt framväxten av en svensk social finansmarknad under flera år. Jag tvingas tyvärr konstatera att Sverige ligger efter flera OECD-länder. Samtidigt behöver vi ta till oss att det finns en stor vilja från olika aktörer att bryta denna utveckling.”

Men, det saknas fortfarande en svensk kapitalmarknad för lån som är kopplade till sociala mål. Denna internationella finansmarknad utgörs av hållbarhetsobligationer som har både gröna och sociala mål såväl som rena sociala obligationer, sociala krediter och kreditgarantier, sociala utfallskontrakt men även vanliga banklån kopplade till sociala åtaganden. Finansinstrument som även utlovar social nytta är en del av marknaden för så kallade påverkansinvesteringar där målet är att samtidigt generera en hållbar avkastning och bidra positivt till en social eller grön förändring.  

Jag har som forskare följt framväxten av en svensk social finansmarknad under flera år. Jag tvingas tyvärr konstatera att Sverige ligger efter flera OECD-länder. Samtidigt behöver vi ta till oss att det finns en stor vilja från olika aktörer att bryta denna utveckling.

Annons

”Det svenska banksystemet erbjuder än så länge bara lån med gröna klausuler, samtidigt som utländska banker tagit fram låneprodukter kopplade till social hållbarhet.”

Fastighetsbranschen, med sin centrala position som samhällsbyggare, går i bräschen för att koppla socialt mätbara indikatorer till sin verksamhet. Ledande teman är trygghet, sysselsättning, utanförskap, hälsa och välbefinnande, mål som även omfamnas av det globala hållbarhetsmålet 11, hållbara städer och samhällen. Många av fastighetsbolagen deltar i plattformar för samverkan mellan näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället. Samhällsbyggnadsbolaget gav 2020 ut en första svensk social fastighetsobligation, om än i euro. Men det finns en stor frustration i branschen.  Sociala obligationer rör mångmiljardbelopp och en stor del av fastighetsbolagen som arbetar med social hållbarhet idag lånar mindre belopp direkt av bankerna. Det svenska banksystemet erbjuder än så länge bara lån med gröna klausuler, samtidigt som utländska banker tagit fram låneprodukter kopplade till social hållbarhet.

Sedan några år tillbaka experimenteras det i Sverige med olika finansinstrument för att finansiera förebyggande insatser, som kommunerna ofta inte anser sig ha råd med. En viktig komponent är att framtida vinster, ofta i form av besparingar, nuvärdesberäknas för att möjliggöra en finansiell överföring mellan olika förvaltningar och räkenskapsår. Många av kommunerna och regionerna har satt upp egna sociala investeringsfonder. Vissa har även använt sig av sociala utfallskontrakt som fungerar på ett snarlikt sätt, förutom att finansiären är en privat aktör. Kontrakten har testats av Region Stockholm tillsammans med Skandia och SEB, och i Norrköping tillsammans med Leksell Social Ventures. Resultaten av både finansinstrumenten är hittills blandat. En övergripande slutsats är att staten behöver engagera sig som finansiär och lagstiftare för att underlätta en omfördelning av intäkter både för SIF:s och utfallskontrakt.

Annons

”Men nu är regeringens pengar slut och ambitionen oklar. Privata initiativ lämnas själva och statligt stödda embryon till social kreditgivning och rådgivning uppmärksammas inte.”

Näringslivet och investerarna arbetar aktivt med att integrera FN:s 17 mål för hållbar utveckling i sina affärsprocesser. Utvecklingen stöttas genom internationella redovisningsstandards som Global Reporting Initiativ, GRI, EU:s arbete med hållbarhetsredovisning och EU:s krav på bolagens redovisning av hållbarhet i leverantörskedjor. Men, det krävs både en attitydförändring hos berörda parter och att resurser avsätts för förebyggande insatser, evidensbaserad metodutveckling, samhällsekonomiska nyttokostnadskalkyler och effektmätning för att kunna uppvisa social nytta. Finansmarknaden behöver tillsammans med den offentliga sektorn därför efterfråga kunskap om evidensbaserade metoder inom sociala frågor, standardiserade metoder för effektmätning och validering av en oberoende tredje part. 

Regeringen satsade 150 miljoner kronor på att utveckla marknaden för sociala företag åren 2018–2020. Pengarna har bidragit till flera initiativ för att utveckla kunskap om förändringsarbete och effektmätning av förebyggande sociala insatser. Men nu är regeringens pengar slut och ambitionen oklar. Privata initiativ lämnas själva och statligt stödda embryon till social kreditgivning och rådgivning uppmärksammas inte.

Kommuninvests låneerbjudande till 292 kommuner och regioner har utvecklats tillsammans med SEB och Danske Bank. Till en börjat har lån på över 500 miljoner kronor beviljats till fyra kommuner. Det beskrivs som en ”game-changer”.  Lån beviljas bara till investeringar som inkluderar sociala åtgärder som når en utsatt målgrupp och kan dokumentera arbetet. Därmed bidrar Kommuninvest till att skapa både en effektmätningskultur inom offentlig sektor och utveckla samarbeten både mellan olika förvaltningar och med civilsamhället och näringslivet. 

”Jag menar att det är helt avgörande att staten, bankerna och de institutionella investerarna tar rygg på Kommuninvests arbete genom att utveckla fler sociala finansinstrument.”

Jag menar att det är helt avgörande att staten, bankerna och de institutionella investerarna tar rygg på Kommuninvests arbete genom att utveckla fler sociala finansinstrument. Inspiration kan hämtas utomlands. I Frankrike, Kanada, Finland, Danmark och Storbritannien finns exempel på flera olika sociala finansinstrument såväl som stöttande lagstiftning och rådgivning. Regeringar såväl som finansiella aktörer från olika håll är engagerade. 

Frågan om en statlig social investeringsfond drivs redan av Sveriges Kommuner och Regioner SKR och av RISE. Våra institutionella investerare bör ta sin del av det här. De behöver övertrumfa varandra och samarbeta kring framväxten av en finansmarknad med sociala mål. Då kan vi med stolthet tala om Sveriges ambitioner för de globala målen och Agenda 2030. Det behöver bli lika självklart att mäta och värdera en verksamhets sociala avtryck som det miljömässiga.

Sophie Nachemson-Ekwall
Senior rådgivare social finansiering Ramboll Management Consulting 
Phd, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Center for sustainability research