Hur många av de ekonomiska termer vi möter varje dag förstod du sedan grundskolan? Förmodligen inte jättemånga. Ändå förväntar vi oss att våra kunder ska förstå alla banktermer vi slänger oss med, trots att majoriteten av kunderna antagligen inte jobbar på bank. När kunderna är beroende av våra tjänster för att kunna bygga en god privatekonomi riskerar det att skapa sämre möjligheter för just de besluten. Behöver bankerna ändra sättet vi möter och kommunicerar med våra kunder? 

Härom veckan tog vi på Nordax initiativet Banklingo med ambitionen att göra mötet med banken mer begripligt. En del av initiativet är en plugin, ett onlineverktyg, som översätter och förklarar några hundra av alla de där ekonomiska termerna vi möter varje dag. Vi valde även att göra översättningarna till fem av de mest talade språken i Sverige, för möjligheten att kunna ta välgrundade ekonomiska beslut ska vara tillgängligt för ännu fler. Initiativet grundar sig i att våra medarbetare ofta möter kunder som inte helt förstår de ekonomiska begreppen och därför tidigare gått miste om möjligheter att bygga en bättre ekonomi. 

Att det ekonomiska språket ofta upplevs svårt att hänga med i är ingenting nytt. När det amerikanska språkanalysföretaget Visible Thread för ett par år sedan tittade på de 50 största bankerna i USA och deras kommunikation fann de att 58 procent av informationen på bankernas hemsidor inte var läsbart för den genomsnittlige amerikanen. Majoriteten av amerikanerna tyckte faktiskt att det var enklare att förstå amerikansk 1800-talslitteratur än att förstå ett mejl från sin bank.

”När det amerikanska språkanalysföretaget Visible Thread för ett par år sedan tittade på de 50 största bankerna i USA och deras kommunikation fann de att 58 procent av informationen på bankernas hemsidor inte var läsbart för den genomsnittlige amerikanen. Majoriteten av amerikanerna tyckte faktiskt att det var enklare att förstå amerikansk 1800-talslitteratur än att förstå ett mejl från sin bank.”

Men även för invånare i Sverige kan banklingot uppfattas svårt. Tillsammans med den svensk-arabiska nyhetssajten Alkompis frågade vi nyligen deras läsare hur de upplever det ekonomiska språket som banker och medier använder. Över en tredjedel tycker att det är svårt att förstå ekonomiska nyheter i nyhetsrapporteringen, drygt 34 procent anser att bankerna använder ett för krångligt språk generellt och över hälften i undersökningen beskrev att de behöver googla ekonomiska termer inför ekonomiska beslut.

I ekonomi talar vi ofta om rationalitet. Men även om ekonomi är siffror, betalkort och sedlar så är det endast ett verktyg. Det är ett verktyg för att bygga ett hem, för att upptäcka, för att studera eller för att uppfylla en dröm. Forskaren Charlotta Bay vid Stockholms Universitet har de senaste åren forskat kring ekonomi och kommunikation. Hon har bland annat dragit slutsatsen att det kanske bästa exemplet där ekonomisk information lyckats nå människor i deras funderingar och tankar kring ekonomi är programmet Lyxfällan – helt enkelt för att det är greppbart, för att det anspelar på våra känslor. 

Vi kan inte ändra de ord som finns, vi kan inte döpa om ränta till “lånapengarpris” bara för att, men vi kan välja hur vi använder de ord som finns, hur vi kompletterar dem och hur vi ramar in dem – här behöver vi förstå våra kunders känslor inför pengar och ekonomi bättre. Vi behöver mer hjärta i mötet och kommunikationen med våra kunder, både med de som är födda i och utanför Sverige. 

Yasin Kayhan, Senior Partner Manager på Nordax Bank