Advokaternas personstrid berör viktiga principer

En strid kring vem som skall bli Advokatsamfundets nästa ordförande har blossat upp. Advokatsamfundets valberedning har föreslagit att samfundets fullmäktige ska välja Lena Frånstedt Lofalk till ny ordförande. Frånstedt Lofalk är i dagsläget ordförande i samfundets disciplinnämnd och har tidigare varit vice ordförande i samfundets styrelse.
 
I en skrivelse ställd till ledamöter i Advokatsamfundet föreslår sex tidigare ledamöter i samfundets styrelse att nuvarande vice ordföranden i styrelsen, Christer Danielsson, ska väljas till ny ordförande och att Eva-Maj Mühlenbock ska väljas till vice ordförande. Något som får stöd av den avgående ordföranden Bengt Ivarsson. Tomas Nilsson, ordförande i Advokatsamfundets valberedning, har i en skriftlig kommentar sagt följande om Bengt Ivarssons uttalande.
 
”De som har erfarenhet av arbete i föreningsliv och organisationer måste förvånas över Bengt Ivarssons åtgärd att som sittande ordförande – långt före samfundets årsmöte – gå ut och argumentera mot valberedningens (som är ledamöternas valda organ) enhälliga förslag.

Något sådant har jag aldrig varit med om. Valen ska ske vid fullmäktigemötet i mitten av juni.

Detta misskrediterar samfundet och kan inte tolkas på annat sätt än att Ivarsson låter egna och/eller andras starka intressen vinna över ett brukligt och sansat uppträdande.”

Det ligger dock mer bakom detta som inte syns vid en första ytlig anblick. Valberedningens ordförande, Tomas Nilsson, är medlem i Advokatsamfundets nätverksorganisation Ruben. Nilssons kandidat till att axla ordförandeposten, Lena Frånstedt Lofalk, är en av de äldsta medlemmarna i nätverksorganisationen Hilda.
 
Valet av ordförande till Advokatsamfundet är inte en ointressant fråga för allmänheten. Samfundet har, enligt generalsekreterare Anne Rambergs beskrivning på samfundets hemsida, en myndighetsliknande ställning i det svenska samhället samtidigt som nätverksorganisationerna Hilda och Ruben är starkt associerade med samfundets verksamhet.

Hilda och mentorsprogrammet Ruben presenteras endast på Advokatsamfundets hemsida och är nätverksorganisationer som allt tydligare intagit politiska positioner. Så här beskrivs Hilda:

“Hilda är ett nätverk för att stödja kvinnor i deras professionella utveckling inom advokatkåren och rättsväsendet. Målet är att skapa förutsättningar för kvinnor att utvecklas i respektive yrke och därmed öka antalet kvinnliga chefer och delägare. I nätverket ingår ett trettiotal av landets ledande kvinnliga jurister, bland andra advokater, domare, åklagare, generaldirektörer och poliser.”

Ruben-medlemmen Dan Eliasson, till vardags rikspolischef, har bland annat sagt att han ”kräks” inför tanken på Jimmie Åkesson samtidigt som en annan medlem i Ruben, förre generaldirektören för Migrationsverket, Anders Danielsson, på ett seminarium i Almedalen i fjol retoriskt frågade om någon hade fått det sämre i Sverige på grund av migrationen.

Samfundet har, genom bildandet av nätverksorganisationerna Hilda och Ruben blivit en allt tydligare politisk kraft i samhället samtidigt som de kan gömma sig bakom advokatsekretessen. I en dom i Högsta Domstolen slås fast att advokatkontor är undantagna från möjligheten till husrannsakan även om advokaten själv är misstänkt för brott. Det aktuella domslutet fattades av fem domare varav fyra var medlemmar i samfundets två nätverksorganisationer.
 
Den myndighet som skall avgöra om så kallat delikatessjäv föreligger i ärenden som omfattar medlemskap i Hilda respektive Ruben är Domarnämnden. Medlemmar i Hilda respektive Ruben utgör idag samtidigt majoritet i denna nämnd.
 
Det vi nu ser är en falangstrid mellan advokater av den gamla skolan och de som vill fortsätta utveckla Advokatsamfundet till en semipolitisk myndighet med ett rättsskydd ingen annan har. Skulle så ske riskerar samfundet bli ett hot mot det allmänna rättsmedvetandet, vilket naturligtvis inte är acceptabelt.
 
En rimlig åtgärdslista torde se ut på följande vis:
 
En parlamentarisk utredning som en gång för alla sätter upp gränserna för Advokatsamfundets agerande med målet att öka den demokratiska insynen och kontrollen. Det bör inte uteslutas att dagens förmåner samt skydd bör minimeras till en europeisk miniminivå.

Genom lag riva upp Högsta Domstolens domslut att undanta advokatbyråer från möjligheten till husrannsakan om brott skäligen kan misstänkas.

Beröva Advokatsamfundets egen disciplinnämnd dess befogenheter, för att istället låta pröva advokater i en öppen process i förvaltningsdomstol i frågor om tjänstefel har förelegat.
 
Vidare bör en parlamentarisk utredning reglera domares och åklagares kopplingar till organisationer som kan urholka respekten för ämbetet. En modell kan vara att villkora tjänster som domare och åklagare, så att dessa inte får organiseras i frimurarloger eller andra liknande organisationer som Rotary som kan urholka respekten för ämbetet. Vid avsteg kan, med viss fördel, en rad med repressalier eller straff utmätas. Allt från varning till avskedande samt i de mest allvarliga fallen förverkande av i tjänsten som domare och åklagare intjänad pensionsrätt.
 
Just att kunna förverka pensionsrätt är en mycket effektiv åtgärd för att påminna domare eller åklagare vikten av att stå höjda över all misstanke.
 
Reformerna är idag nödvändiga då en falang i Advokatsamfundet nu agerar på ett sådant sätt att det allmänna rättsmedvetandet urholkas. Och urholkas detta kan vi stå inför en situation där samfundets agerande skapat följdeffekter som blir både allvarliga och farligt för det svenska rättssystemet.

LÄS MER: Strid om ordförandeposten i Advokatsamfundet.
LÄS MER: "Något sådant har jag aldrig varit med om".

Johan Westerholm
redaktör Ledarsidorna.se