Annons

Annons

Tessin_Jonas_Bjorkman.jpg

Jonas Björkman är medgrundare av och vd för crowdfundingbolaget Tessin som lanserar sin plattform i Finland i höst. Foto: Tessin/Press & Pixabay. (Obs: bilden är ett montage).

Crowdfundingbolag släpper egen branschpraxis

I otålig väntan på ny crowdfunding-lag presenterar Tessin, Pepins och Lendify en egen bolagskod för branschen i höst. "Det råder mycket osäkerhet kring vad som gäller", säger Jonas Björkman, talesperson för Crowdfunding Alliance, till Realtid.se.

I april i år skapades lobbyorganisationen Crowdfunding Alliance. Initiativtagarna har sin hemvist på några av Sveriges mest välkända crowdfudningbolag: Jonas Björkman, medgrundare av och vd för Tessin, Erika Eliasson, investeraransvarig på Lendify och Julia Reuszner, vd på Pepins.

Deras utgångspunkt är att branschen inte kan vänta på en crowdfunding-lag. Därför har trion beslutat sig för att utforma en gemensam bolagskod för sektorn och som ska presenteras under hösten.

– Det råder för mycket osäkerheter kring vad som gäller, vilket gör det svårt för investerare att förstå hur olika plattformar skiljer sig åt, säger Jonas Björklund.

Annons

Annons

Den ska innehålla gemensamma riktlinjer, inklusive "best practice", för crowdfundingbolag i väntan på en reglering. Det finns liknande bolagskoder för till exempel börsnoterade företag.

– Det finns många gemensamma frågor som gynnar hela branschen och alla vi aktörer jobbar för att utveckla den, säger Jonas Björklund.

I sitt arbete har Crowdfunding Alliance bland annat tittat på den statliga crowdfunding-utredningen som släpptes i mitten av mars i år.

Den föreslår i huvudsak en crowdfunding-lag med krav på tillståndsplikt för crowdfunding-plattformar. Dessa bolag ska också omfattas av lagen om åtgärder för penningtvätt och terrorism. Utredaren föreslår att lagen inför i maj nästa år.

Men Jonas Björklund är inte särskilt imponerad.

– När man inledde den här utredningen så sa [finansmarknadsminister] Per Bolund [MP] att syftet med utredningen var att underlätta för fler företagsetableringar, men också att förbättra villkoren för [gräsrots]investerare, säger han och fortsätter:

– Men [Crowdfunding Alliance's] känsla efter att ha gått igenom utredningen är att man tittat mycket på hur vi i branschen jobbar och sedan skapat ett ramverk kring det. Det är i princip redan den modell vi använder som föreslås, fast med lite ökade rapporteringskrav.   

Han tycker också att det lagförberedande arbetet tagit alldeles för lång tid. Det tog först ett år för Finansinspektionen att presentera sin crowdfunding-utredning som släpptes i slutet av 2015.

Därefter ytterligare 2,5 år innan, den av regeringen tillsatta, SOU-utredningen i ämnet var klar. Nu, sedan en tid tillbaka, är regeringens lagförslag ute på remissrunda för att bland annat ta in synpunkter från crowdfunding-aktörer.

– Allt som allt har det tagit över tre år. Dessutom har EU-kommissionen under året presenterat ett eget förslag till europeisk crowdfunding-lag, vilket skapat en hel del huvudbry hos regeringen, säger Jonas Björkman.

Det är olyckligt, tycker han. Det råder redan mycket osäkerhet kring vad som gäller. Jonas Björkman lyfter istället fram Finland som ett föredöme. Landet har redan infört en crowdfunding-lag och Jons Björkman tycker att man hittat en bra balans mellan uppstramning och lättnader där.

– Den finska regeringen har till exempel höjt taket för hur mycket man som kapitalanskaffande bolag på crowdfunding-plattform får resa, innan man måste upprätta ett prospekt; från 2,5 miljoner till 5 miljoner euro, berättar han.

Just nu är Crowfunding Alliance, som idag är en undergrupp till branschföreningen Swedish Fintech Association, där Jonas Björkman också är medlem, i färd med remissvar.

Senast den 27 augusti ska svaren vara Finansdepartementet tillhanda.

Bransch på frammarsh

Enligt en SOU-utredning från 2018 omsatte crowdfunding-sektorn globalt 10 miljarder dollar under 2014. Inom Europa har EU-kommissionen uppskattat att marknaden år 2013 uppgick till 1 miljard euro. Och marknaden förväntas växa snabbt under de kommande åren.

Crowdfunding-trenden tog fart i framför allt USA efter förra finanskrisen 2008. Banker blev mer restriktiva med sin utlåning, vilket eldade på nya finansiseringsformer. Först runt 2015 nådde fenomenet Sverige, enligt Blomstrand.

Källa: SOU-utredningen "Gräsrotsfinansiering"

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons