Annons

Annons

Per_Bolund_pk_amortering.JPG

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser att gräsrotsfinansiering kan vara ett bra alternativt för mindre företag. På måndagen tog regeringen emot en ny utredning som dock föreslår en rejäl uppskärpning av crowdfunding-marknaden som i dag i stort sett är helt oreglerad.

Regeringens utredare: "Crowdfunding måste regleras"

På måndagen tog regeringen emot ett betänkande – som föreslår att en crowdfunding-lag införs nästa år med krav på tillståndsplikt för crowdfunding-plattformar. "Det skapar en rättvisare konkurrenssituation", enligt utredaren Severin Blomstrand.

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) tog på måndagen emot ett betänkande om gräsrotsfinansiering eller crowdfunding – från tidigare justitierådet Severin Blomstrand.

– Det är positivt att vi ser en framväxt av plattformar för gräsrotsfinansiering och att denna finansieringsform kan erbjuda ett komplement till bankfinansiering, kommenterar Per Bolund och fortsätter:

– Det är viktigt att underlätta för företag att få finansiering, särskilt små och medelstora bolag och företag i uppstartsfasen. Samtidigt vill vi säkerställa ett högt konsumentskydd så att tillväxten av gräsrotsfinansiering är hållbar.

Annons

Annons

Betänkandet har gjorts mot bakgrund av Finansinspektionens crowdfunding-kartläggning från 2016. I den konstaterade FI bland annat att det inte finns någon särskild crowdfunding-reglering i dag. Crowdfunding-plattformar kan dock träffas av befintliga regler på nationell och/eller EU-nivå, bland annat beroende på om deras affärsmodell bedriver gränsöverskridande verksamhet. FI föreslog därför en fördjupad utredning. Och utredningsuppdraget gick till Severin Blomstrand efter beslut av Finansdepartementet. 

Severin Blomstrand har i sin utredning dels undersökt så kallad lånebaserad gräsrotsfinansiering – som låter privatpersoner låna ut pengar till andra privatpersoner via digitala online-plattformar. Han har också tittat på så kallad andels- eller ägarbaserad gräsrotsfinansiering (equity crowdfunding) som låter privatpersoner investera i främst startups. Exempel på svenska bolag i den förstnämnda kategorin är Lendify och Toborrow – och Fundedbyme och Pepins i den sistnämnda. 

Severin Blomstrand ser flera problem med avsaknaden av en särskild reglering på crowdfunding-området. Han föreslår därför en ny crowdfunding-lag och att den ska införas i maj nästa år. Om det blir verklighet ska crowdfunding-plattformar omfattas av lagen om åtgärder för penningtvätt och terrorism. Det skulle också innebära att dessa plattformar måste söka tillstånd från FI för att få bedriva verksamhet. Anledningen är att de uppfyller kriterierna för att räknas som näringsverksamheter, menar Blomstrand. 

"Utredningen anser att ett tillståndskrav för gräsrotsfinansieringsplattformar skapar en mer rättvis konkurrenssituation på de marknadssegment där plattformarna agerar och ett större långsiktigt förtroende för de finansiella marknaderna. Ökad tydlighet kring skydd för låntagare och investerare bör dessutom göra gräsrotsfinansiering till en attraktivare finansieringsform", skriver han i betänkandet.

Han medger att en sådan lag skulle medföra ökade kostnader för crowdfunding-plattformar. 

"Kostnaderna är betungande, men utredningen anser ändå att lagförslagen är väl motiverade för att skapa ett tydligt regelverk för finansieringsformen och för att stärka skyddet för kapitalsökande och investerande privatpersoner."

Enligt utredningen omsatte crowdfunding-sektorn globalt 10 miljarder dollar under 2014. Inom Europa har EU-kommissionen uppskattat att marknaden år 2013 uppgick till 1 miljard euro. Och marknaden förväntas växa snabbt under de kommande åren.

Crowdfunding-trenden tog fart i framför allt USA efter förra finanskrisen 2008. Banker blev mer restriktiva med sin utlåning, vilket eldade på nya finansiseringsformer. Först runt 2015 nådde fenomenet Sverige, enligt Blomstrand.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons