<pufftextlänk>Det svenska nätuppslagsverket Susning.nu har på grund av vandalism knappt uppdaterats sedan 2004.</pufftextlänk> Nu är många rädda för att även Wikipedia ska gå samma öde till mötes efter att ha spärrat uppslagsord. "Wikipedia kan ta racet", tror Susning.nu:s grundare.
Wikipedia gör som Susning.nu?

Mest läst i kategorin
Nätuppslagsverket Wikipedia har som valspråk att alla ska kunna redigera alla uppslagsord på sajten.
Liksom sin svenska motsvarighet Susning.nu har man nu frångått sin princip, vissa uppslagsord kommer nu bara att kunna gå att ändra av sajtens administratörer.
Många är nu rädda för att Wikipedia ska gå samma öde till mötes som sin svenska motsvarighet. Som högst låg Susning.nu på plats 95 över Sveriges mest besökta sajter, men sedan 2004, då vandalism fick grundaren Lars Aronsson att ta bort möjligheten för vanliga nätanvändare att uppdatera Susning.nu, har sajtens besökarantal sjunkit dramatiskt.
Nuförtiden står ett tjugotal registrerade medlemmar för all uppdatering på sajten.
– I dag är det mer några få personer som sitter och petar i sina specialintressen. Och den gruppen utökar jag inte. Gruppen innehåller bara folk som var aktiva före stängningen och som jag känner personligen, säger Lars Aronsson till Realtid.se.
Susning.nu:s resultat hamnar ofta högt upp på sökningar på Google. Många känner inte till att sajten i praktiken är lagd på is, vilket innebär att de flesta uppgifter är dåligt uppdaterade.
– Det är ett problem vi har brottats med sedan webbens barndom. Hur förklarar man på två sekunder för folk var de hamnat någonstans? Folk får skylla sig själva, menar Aronsson.
Wikipedia har inte gått lika långt i sina redigeringshinder som Lars Aronsson och Susning.nu. Till att börja med har man låtit 82 uppslagsord, bland dem ”Cuba”, ”Elitism”, ”Military budget of the People’s Republic of China”, ”Moscow Metro” och ”John Wayne”, vara helt skyddade från vanliga internetanvändare.
Ytterligare 179 uppslagsord är delvis skyddade, så som ”Mahatma Gandhi”, ”Sex” och ”God”. Det innebär att de som vill redigera innehållet på dessa sidor måste ha varit registrerade på Wikipedia längre än fyra dagar.
Lars Aronsson tror inte att Wikipedias rykte skadas särskilt mycket av åtgärderna.
– Man får alltid ha en praktisk lösning på allting. Det som det nu pratas om är redigeringar där folk redigerar artiklar i evighet.
Tror du att restriktionerna utökas?
– Det är tänkbart. Man har pratat om olika metoder att betygsätta artiklar och låta administratörer markera vilka versioner som är godkända. Jag gav upp det racet, för att jag såg att det var ohållbart att som ensam person hålla koll på det. Wikipedia kan nog ändå ta det racet.
Anledningen till att dessa åtgärder vidtas är förstås att vandaliseringen på Wikipedia varit omfattande. Sajten är internets tredje mest populära nyhets- och informationssajt, före bland annat CNN och Yahoo News, enligt The New York Times.
Kritiker menar nu att Wikipedia alltmer går mot att innehålla redaktionellt material, skrivet av en kärngrupp administratörer. Redan nu står denna grupp för det större delen av innehållet på sajten och dessa turas om att granska uppdateringar och motverka vandalism.
Under förra året genomfördes en undersökning som visade att Wikipedia bara innehöll något färre faktafel än uppslagsverket Encyklopaedia Britannica.
Sajten grundades av amerikanen Jimmy Wales 2001. Endast fyra människor är anställda på Wikipedia, vars verksamhet finansieras av frivilliga bidrag.
Lars Aronsson har träffat Wales vid två tillfällen.
– Han var väldigt trevlig, en helt normal kille. Vi är födda samma år. Han är ekonom och finansman och jag är programmerare, det är egentligen hela skillnaden. Annars tänker vi väldigt lika. Men han har väl lite mer på bankboken än jag, säger han.






