Vinge har en aktiebok

Realtid.se publicerade på torsdagen Vinges vägran att visa upp sin aktiebok, ett beslut den enligt reklamen ledande affärsjuristbyrån omprövade efter att ha läst Realtid.se.

Dagen efter besöker Realtid.se på informationschef Boo Ehlins uppmaning Stockholmskontoret för att hämta ut dokumentet, som Ehlin enligt ett mail till Realtid.se ska ha försett receptionisten med: ”Finns I receptionen pa plan tre Smalandsgatan 20”, skriver Ehlin efter att ha talat med Realtid.se på telefon.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Det visar sig dock att det inte finns något dokument i receptionen när Realtid.se anländer strax efter lunchtid dagen efter Ehlins mail. Men receptionisten vet vad det gäller och ringer informatören My Wiborg, som kommer ned med en niosidig utskrift hon dagen innan har fått av vd Michael Wigge. Hon guidar in Realtid.se till mötesrummet ”Tryckkammaren”, där Realtid.se får sitta och läsa aktieboken under hennes överinseende.

– Helst inte, säger Wiborg när Realtid.se frågar om det går bra att fotografera aktieboken.

Utskriften – i liggande excelformat – innehåller ägarfördelningen per den 22 februari 2010, då Advokatfirman Vinge Stockholm AB, som det största av de tre Vinge-aktiebolagen heter, hade 678 A- och 3182 B-aktier fördelade på ungefär 50 personer. Båda aktieslag har hembudsrätt, samtliga aktier som Realtid.se hinner se står som införda under den senaste tvåårsperioden, och B-aktierna är dessutom inlösenbara enligt regler i bolagsordningen.

Hur dessa regler ser ut vet inte Wiborg – ”jag är inte heller jurist”, säger hon apropå vad hennes chef deklarerat i massmedia – utan kallar på Michael Wigge (som varit jur kand sedan 1983). Han förklarar att skillnaden (se nedan för inlösenregeln som gäller för B-aktierna) har att göra med 3:12-reglerna, dvs de regler som styr hur stor del av en inkomst ägare av fåmansbolag får ta ut i det skattemässigt mer fördelaktiga inkomstslaget kapital.

– Förut var det vanligare än idag att delägarna var delägare via bolag, förklarar Wigge ursprunget till reglerna.

I dagens aktielängd finns bara ett fåtal bolag, exempelvis Tullatof Advokat AB, som äger 85 A-aktier (sådana utan inlösenmöjlighet) men inte förekommer i svenska bolagsregister.

Skatteprofessor Sven-Olof Lodin förklarar att ägandet troligen ändrats efter att reglerna för fåmansbolagsbeskattning ändrades 2006 efter hans (och två till) förslag året innan: numera får advokaterna ta ut ett belopp som motsvarar en viss del av de anställdas löner som utdelning, men bara under förutsättning att de äger sina Vinge-aktier direkt och inte via bolag.

”Full equity partner” betraktas man som hos Vinge när man har 100 aktier, och för människor som gör extra insatser har man möjlighet att äga 135 stycken. Wigge själv har 100 A-aktier, och ordföranden Bertil Villard 135 – de senaste 35 registrerades på honom i februari i år – liksom föregångaren Hans Wibom.

En annan med 135 aktier är M&A- och Östeuropaexperten Carl Gustaf De Geer, som arbetat på Vinge sedan han 2005 kom från Mannheimer Swartling.

Hur många aktier den enskilde delägaren har är föremål för årliga styrelsebeslut, berättar Wigge. Tre parametrar utvärderas: antal fakturerade timmar, ledarskapsförmåga (baseras på intervjuer styrelsen gör med medarbetare) och arbetsrelaterade ”mjuka parametrar”, exempelvis deltagande i internationella kongresser eller utbildning av medarbetare.

Man kan även bli av med aktier på grund av styrelsebeslut, säger Wigge, men det är aldrig fråga om några dramatiska förändringar: det finns en ”tröghet” i systemet, dvs man betraktar flera års prestation vid utvärderingen.

– Det handlar aldrig om mer än ett trappstegs förändring, säger han med hänvisning till de olika nivåer som finns i delägarskapet. ”Modified lockstep” kallar Wigge byråns modell. Det lägsta antalet aktier Realtid.se hittar i aktieboken är 30 (en kvinnlig delägare).

– Vi strävar efter att belöna efter prestation, säger Michael Wigge. Han tror att det är lättare att driva ”lockstep” (som Mannheimer Swartling, där antalet aktier enbart avgörs av hur länge man varit delägare och inte av prestation) på små byråer där alla känner alla.

Ett problem med ”eat what you kill”-systemet (en term Wigge inte använder), ett problem nämnt i Realtid.se av en Mannheimer Swartling-advokat, är att jurister utan specifik kompetens i ett ärende kan bli benägna att ta sig an något de inte behärskar.

Hur hanterar ni den problematiken?

– Här är inte det ett problem. Dels har affärsjuridiken blivit mer konkurrensutsatt på senare år så sådant skulle slå tillbaka mot byrån, och dels har vi specialiserade arbetsgrupper på varje område.

Efter att diskussionen om antalet aktier är avklarad inger Michael Wigge hopp om fler spännande nyheter från Sveriges ledande affärsjuristbyrå framgent:

– Vi är angelägna om att ha en bra dialog, säger han.

Att aktieboken är känslig att lämna ut för byrån förklarar han med att det handlar om privatekonomi.

Fotnot: att Boo Ehlin inte närvarade vid mötet beror inte på att han genom att besluta i strid med Aktiebolagslagen samt att han trots sina utfästelser om öppenhet undanhöll massmedia information som enligt lagen skall vara offentlig tappat ledningens förtroende. Han är enligt My Wiborg på resa, och enligt sin chef Michael Wigge en ”ypperlig informationschef”.