"Vi startade från scratch"

De arbetar med allt från affärsrätt till muslimsk familjerätt. ”Vi startade från scratch” säger de till Realtid.se.

Nadja Hatem, 30, och Anuta Sjunghamn, 27, träffades när de arbetade på en ideell kvinnoorganisation. Här gav de juridisk rådgivning till kvinnor som varit utsatta för våld. Efter drygt ett år ville de utöka verksamheten till fler rättsområden. Det var starten till beslutet att starta egen juristbyrå.

Mitt under brinnande finanskris började de forska i hur de nu skulle gå tillväga med det nya företaget. På juristutbildningen i Uppsala hade i princip två karriärvägar presenterats; myndighet eller advokatbyrå. Däremot hade de aldrig hört någon berätta om juristen som entreprenör, som egen företagare.

– Visst är det vanligt att folk startar egen advokatbyrå. Fast då har de ofta varit anställda, fått sina klienter och sedan tagit med sig dem. Men vi startade från scratch, vi hade inga klienter, ingenting, säger Anuta Sjunghamn.

– Många tyckte att vi skulle vänta ett par år men det är nu vi har energin, fortsätter hon.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.

De registrerade Hatem & Sjunghamn Juristbyrå i juli 2009 och drog igång verksamheten under hösten. Nu gällde det att ta reda på hur de skulle skaffa klienter, och lära sig hur man driver en egen byrå. Under höstens två första månader ägnade de sig åt personlig marknadsföring; de presenterade sig för potentiella kunder och kollegor i branschen.

– En av de största skillnaderna med att starta eget är att man inte har någon att fråga. Så vi ringde upp byråer; vi var överallt i hela Stockholm, säger Nadja Hatem.

De nya kontakterna – både advokater och egenföretagare – finns nu i en mentorspool som de båda kan vända sig till om eller när de behöver.

– Jag är väldigt förvånad över vilket bra bemötande vi fick från advokaterna. Någonstans är vi ju ändå deras konkurrenter. Men alla tyckte det var jättekul att bli tillfrågade.

De har nu fått mycket erfarenhet på kort tid.

– Vi tror inte att vi hade lärt oss lika mycket om vi varit på en advokatbyrå. Vi har lärt oss mycket om företagande och redan haft ärenden i Europadomstolen, menar Anuta.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå står i dagsläget på flera ben. Inom det humanjuridiska fokuserar de på familjerätt, migrationsrätt och brottmål. På företagssidan blir det affärsrätt, mycket avtalsskrivningar.

Letar ni efter en klar nisch?

– Både och. Det finns en fördel att inte ha det för arbetet blir mer ombytligt, säger Nadja.

Vad gäller asylrätt har Migrationsverket listor för sina ombud, men de är ganska hårda och vill mest ha advokater, berättar hon.

– Våra klienter är de som begär oss.

Hur hittar de er?

– Folk pratar med varandra. I dag gav jag till exempel mitt visitkort till en taxichaufför som sade att han skulle dela ut det till alla han kände.

Än så länge står den nystartade firman på ostadiga ben. Nästa sommar hoppas de att verksamheten går så pass bra att de har anställt ytterligare en person.

– Vi har ju inte funnits så länge och har inte så stora marginaler till att tacka nej, även om vi ändå gör det ibland för att vi inte vill, eller kan, hålla på med ett specifikt ärende, berättar Nadja.

Den som ska bli advokat måste antingen sitta ting och arbeta på byrå ett par år eller vara på byrå i fem år. Som egenföretagare gäller i princip samma regler, med bland annat tillägget att en jurist på en juristfirma måste ha en viss årlig omsättning på över en miljon kronor.

Men det är inte titeln som lockar mest i nuläget. Det stora målet är att få bygga och etablera en byrå.

– Vi har pratat väldigt mycket om att vi inte vill ha en byrå där vi jobbar dygnet runt. Den dag vi jobbar 18 timmar om dagen kommer vi att anställa. Jobbet är viktigt men det är också viktigt att ha fritid, säger Nadja.

Nadja Hatem och Anuta Sjunghamns väg till examen har inte varit helt rak, både Anuta och Nadja har ytterligare utbildningar samt studerat runtom i Sverige och i världen, bland annat USA och Storbritannien.

Förutom sin juridiska kompetens kan de erbjuda rådgivning på persiska och arabiska. Deras internationella erfarenhet kommer också byrån tillgodo, bland annat vad gäller insikten om hur muslimsk familjerätt ska förhålla sig till svensk lagstiftning. Tvister kring den muslimska världens traditionella brudpenning, mahr, har även blivit en realitet för de svenska domstolarna och därför gick de en kurs vid Lunds Universitet, för att lära sig mer om detta.

– Mahr är dock så nytt i svenskt rättsväsende att det blir svårhanterligt, säger Nadja.

Inom stora delar av den muslimska traditionen tecknas ett avtal mellan blivande makar; där mannen ska ge kvinnan ett visst belopp, en del i början och en del ifall de skiljer sig.

– Många kvinnor kommer till Sverige på anknytning till mannen och då hinner flera skilja sig innan de har fått permanent uppehållstillstånd, vilket gör att hon kan skickas tillbaka utan att få resten av denna utlovade mahr.

Kvinnan vet då inte vart hon ska vända sig. Många gånger blir det Moskén, där imamer medlar, vilket i praktiken blir en inofficiell domstol. I vissa fall får kvinnan köpslå med mannen: för att få genom en skilsmässa så avstår hon från sin mahr.