"Vi måste arbeta längre"

Svensken lever allt längre och vi är pensionärer en stor del av vår livstid. Men jämfört med andra OECD-länder är det få äldre på den svenska arbetsmarknaden.

Generellt arbetar svenska kvinnor mer jämfört med andra OECD-länder men inte efter 65 år, då halkar vi efter. Motsvarande skilland för arbetsmarknadens äldre män är ännu större.

Ett sätt att öka livsarbetstiden är att bli klar med studierna snabbare och det kan vi bli genom att förkorta tiden för studiemedel, menar rådet.

Martin Flodén är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot i Ekonomiska rådet.

– Svenska studenter tar lång tid på sig och det beror till stor del på utbildningssystemet och studiemedelssystemet. Vi har en fri högskola och ganska generösa villkor för studenterna åtminstone när det gäller studietiden, säger han.

Han tycker att studenter bör få mer pengar varje månad eftersom studiemedel länge har släpar efter den allmänna lönenivån. Det hör också ihop med att svenskar bör arbeta längre eftersom mer studiemedel kan innebära att studenterna slipper arbeta.

Jämfört med andra länder börjar svenska ungdomar att studera sent, medianåldern är på 22,4 år och studierna tar längre, i snitt 4,7 år.

Studieuppehåll kan innebära stora samhällsekonomiska kostnader även för den enskilde då två års uppehåll från studier kan leda till en förlust på en halv årsinkomst vid 40 års ålder, står det i rapporten.

– De reformer som Finanspolitiska rådet föreslår är inte alltid populära. Till exempel att studiemedel ges under kortare tid – det är ekonomiskt rationellt och motiverat. Men studenterna menar att man måste kunna göra fel och börja ny inriktning.

Kan inte det vara ekonomiskt försvarbart, mer effektivt att ha rätt person på rätt plats i slutändan?

– Jo, visst kan det vara så. Men det bästa är om man tänker efter före så att man inte kastar bort flera år på fel utbildning, säger Martin Flodén.

Hur mycket kortare tid som studenter kan uppbära studiemedel går rådet inte in på, inte heller hur många år som svenskarna skulle behöva arbeta längre.

– Vi levererar underlag för Finansdepartementet och konjunkturinstitutets analyser.