"Vi har flera miljoner karat med diamanter"

Realtid.se får tag på honom via telefon till Kanada-staden Montreal där Afri-Can Marine Minerals Corporation har sitt huvudkontor.

Kommentar till att Afri-Can-aktien fallit kraftigt på Torontobörsen efter er senaste diamantletning?

– Vi har nyligen kommit med ett nytt pressmeddelande om diamantletningen, och som vi säger där tre gånger så är vi mycket glada över resultaten från diamantletningen.

– De mål som vi hade innan har infriats.

Syftet med diamantletningen var enligt Leveille att få bättre belägg för att bolagets diamantfyndigheter verkligen är så stora som bedömt tidigare.

I gruvbranschen finns det noggranna regler med olika nivåer för hur säkert det är att ett gruvbolag verkligen har gruvfyndigheter av en viss omfattning.

Tidigare hade Afri-Can bedömt storleken på sina diamantfyndigheter på nivån ”potential”.

Men efter den senaste diamantletningen kommer delar eller hela av den potentialen att kunna flyttas till nivån ”härledd resurs” och en del till den ännu bättre belagda nivån ”indikerad resurs”.

Afri-Cans senaste diamantletnings-expedition pågick från 24 april till 26 maj.

Det var på bolagets diamantfyndighet Block J på havsbotten i havet utanför kusten från Namibia på Afrikas västkust.

Under expeditionen undersökte Afri-Can särskilt delområde 8, men även delområdena 6, 17 och 19 som alla ligger inom Block J.

Någon bedömning av hur stora diamantfyndigheterna är har dock Afri-Can ännu inte kommit med efter den senaste letningen.

– Det tar en del tid att analysera alla data och all geologi, säger Leveille.

Han berättar att Afri-Can under expeditionen både fått upp diamanter, men även grävt upp bottensediment som ska analyseras.

– För mer än 80 procent av de platser vi undersökte, har vi behållit allt bottensediment vi grävt upp.

– Och vi ska göra beräkningar för varje plats hur diamantförekomsten var.

Av 309 platser som Afri-Can undersökte under letningen, var det 101 platser som innehöll diamanter.

Totalt hittade Afri-Can 398 diamanter under letningen.

Någon bedömning av hur många miljoner karat diamanter Afri-Cans fyndigheter innehåller totalt, har alltså inte kommit.

– Förutom att vårt analysarbete fortfarande pågår, så finns det regler i Kanada som säger att alla uppskattningar av hur stora fyndigheter man har som gruvbolag måste offentliggöras i en särskild rapport.

– Man får inte diskutera det innan man publicerar en sådan rapport.

– Så våra geologer håller på att arbeta nu för fullt, och vi kommer att publicera en rapport med vår bedömning i slutet av augusti.

Däremot har Afri-Can redan tidigare för 2-3 år sedan publicerat en tidigare rapport där bolaget bedömde det finnas en potential till 700.000-1,8 miljoner karat diamanter i bolagets fyndighet.

– Det vi kan säga i nuläget är att vi rör oss i riktning mot att vi nu kommer att kunna säga att en del av den potentialen är en fyndighet på den bättre belagda nivån ”härledd resurs”.

Information om det kommer i Afri-Cans kommande rapport, som då även kommer att innehålla en ny bedömning av fyndighetens storlek.

– Då lär vi kunna säga att vår fyndighet är större än den tidigare rapporten.

En del av den tidigare bedömda potentialen på 700.000-1,8 miljoner karat diamanter kommer att kunna kallas härledd resurs.

– Men den totala bedömda potentialen lär även bli högre än tidigare, säger Leveille.

Orsaken till att potentialen kan höjas är att Afri-Can nu känner till mer om i vilken utsträckning bolagets fyndighetsområden verkligen är områden som över huvud taget innehåller diamanter, även om områdena ännu inte har hunnit undersökas närmare.

Kommentar till att Afri-Cans aktiekurs har fallit så kraftigt efter er senaste diamantletning?

– Först fick aktieägarna vänta väldigt länge på att den diamantletnings-båt vi hyrde skulle bli klar.

– Och under den perioden tror jag att många investerare byggde upp för stora förväntningar på vår diamantletnings-expedition.

– Så verkligheten lyckades inte nå upp till de förväntningarna folk hade.

– När vi publicerade våra första resultat från diamantletningen, sålde många därför sina Afri-Can-aktier i panik.

– De tolkade det som att vår diamantutvinning aldrig skulle bli lönsam eller så.

– Men jag menar att det är fel att tänka så i det här läget.

– Det är inte nu vi uttalar oss om vår fyndighet är lönsam eller inte.

– Huvudsyftet nu är att precisera hur stor fyndigheten är.

– Och det är det arbete vi även kommer att jobba vidare med.

Leveille själv var inte med ombord på båten MVDP Explorer under diamantletningen.

– Vi var representerade med tre geologer vi anlitat som jobbade ombord med vår chefsgeolog Dick Foster.

Totalt var det 43 personer ombord, varav majoriteten var namibier enligt reglerna i landet.

En del hade hand om att sköta diamantletnings-utrustningen, en del körde fartyget, en del skötte den inbyggda bearbetnings-anläggningen som bearbetar uppgrävt bottensediment, och en del jobbade med fartygets datorer eftersom allt är datorstyrt.

Sedan fanns det folk som skötte underhåll och matlagning.

Och eftersom diamantletningen pågick dygnet runt, så var arbetet uppdelat i två skift på tolv timmar var.

– Det var bara uppehåll en timme per dygn för underhåll.

Hur funkade allt det tekniska?

– Mycket, mycket bra, säger Leveille.

– Både båten och dess utrustning.

– Vi har tidigare varit tvungna att vänta mycket länge innan vi fick båten klar, men det var det värt.

– Med utrustningen kunde vi gräva oss åtta meter ner i havsbotten.

Var det inte tal om att ni ville kunna gräva er ner till tolv meter?

– Vi kan teoretiskt gå ner till tolv meter, men under den här expeditionen valde vi att inte gå längre än åtta meter.

– För att komma ner till tolv meter måste vi montera på förlängnings-utrustning.

– Men om vi hade valt att gå ner till tolv meter skulle vi inte ha kunnat undersöka lika många platser.

– Då skulle vi inte ha hunnit med 30 procent av de platserna vi undersökte.

– Så nu hann vi med fler platser då vi valde att gå ner till åtta meter.

– I nästa diamantletning vi ska göra om en månad kommer vi att komma tillbaka, och då ska vi ha monterat på förlängnings-utrustningen.

Ni ska göra en ny diamantletning redan i augusti igen?

– Troligast i slutet på september.

– Det är vad vi planerar.

– Vi har hittat en del platser där det finns väldigt mycket diamanter, men storleken på diamanterna har varit liten.

– Nu vet våra geologer var det finns större diamanter.

– Så vi ska fokusera på de områdena och precisera var det finns många diamanter.

– Områdena med hög diamantförekomst sträcker sig norrut.

– Under den senaste diamantletningen har vi jobbat på ett område som är 1,8 kilometer långt, men vi vet från tidigare expeditioner att det sträcker sig över 20 kilometer.

– Det är i den sträckan vi måste jobba för att veta att det är stor diamantförekomst där.

Allt ligger enligt Leveille i det område som Afri-Can har diamantlicens för.

– Redan före diamantletningen har vi upptäckt att det finns en försänkning längs en sträcka.

– Men vi visste inte att det var hög diamantförekomst där förrän nu under diamantletningen.

– Nu efter den expeditionen vet vi att det är hög diamantförekomst.

– Och vi vet nu att den här sträckan fortsätter långt norrut, men hur hög koncentrationen är där vet vi inte.

Allt ligger alltså inom Block J som totalt sträcker sig över 40 kilometer.

De 1,8 kilometer Afri-Can har undersökt, ligger precis i mitten av blocket.

Det är på delområde 8.

Framöver kommer Afri-Can även närmare undersöka delområde 6.

– Nu under den senaste diamantletningen, hade vi en del problem med lera på havsbotten i delområde 6.

– Leran var alltför ”gummi-artad” och elastisk.

– Vi kan justera vår utrustning för att hantera det.

– Men nu under expeditionen hade vi inte med oss all den utrustning man behöver till det.

– Så vi ska göra en sådan justering, och komma tillbaka till delområde 6.

– Där hittade vi väldigt fina diamanter.

– Och den sträckan med hög diamantförekomst i delområde 8, verkar fortsätta in i delområde 6 som ligger nordost om delområde 8.

I gruvbranschen skiljer man på fyndigheter som är ”indikerade” och ”härledda”, och fyndigheter som är ”resurser” och ”reserver”.

Det finns enligt Leveille totalt fem olika nivåer, beroende på hur pass säker en fyndighet är:

1) Den lägsta nivån är ”härledda” resurser.

2) Sedan kommer indikerade resurser.

3) Därefter ”uppmätta resurser”.

4) Sedan uppmätta reserver.

5) Och allra högst ”bevisade reserver”.

För landbaserade fyndigheter måste fyndigheten visas vara en bevisad reserv innan fyndigheten kan börja utvinnas.

För Afri-Can vars fyndigheter är ute till havs, måste man visa att en fyndighet åtminstone är att betrakta som ”reserver” för att få utvinna dem.

– Men det behöver inte vara bevisade reserver.

Nu när själva diamantletningen är klar i Afri-Cans senaste expedition, analyseras alltså alla data som insamlats.

Det handlar om hur många diamanter som hittades och var, och hur kringliggande områden ser ut.

Bolaget har även sparat mycket uppgrävt bottensediment för att förstå geologin, vilka lager av bottensediment som finns, och hur djupt ner i botten diamanterna finns.

– Allt det här måste analyseras för att geologerna ska kunna göra en komplett tolkning, och det är det som de jobbar på nu.

Rent geografiskt befinner sig de tre anlitade geologerna och jobbar med detta i Kapstaden i Sydafrika, medan Afri-Cans egen chefsgeolog Dick Foster för sin del sitter och gör sin analys i Storbritannien.

Av den tidigare bedömda potentialen på 700.000-1,8 miljoner karat diamanter i fyndigheten, hoppas alltså Afri-Can som bäst att få upp åtminstone en del av det till nivå 2 (indikerad fyndighet), men att en stor del och helst hela ska klassas som nivå 1 (härledd fyndighet).

Fördelen med att få en fyndighet klassad som indikerad, är att ett gruvbolag då får göra försöksutvinning av en sådan fyndighet.

– Vi siktar på att göra en sådan försöksutvinning i vår fyndighet redan i september, säger Leveille.

– Vi ska ta fortsatta prover på utvalda ställen och försöksutvinning på högkoncentrations-sträckan.

Den diamantletnings-expedition som Afri-Can precis gjorde kostade 2 miljoner USA-dollar.

Den kommande expeditionen väntas kosta i samma storleksordning.

Men nu hoppas ni alltså även få intäkter från försöksutvinningen?

– Jo, men där måste man vara försiktig eftersom vi i nuläget inte kan bedöma hur stora intäkter det kan ge.

– Det kan bli en del, men vi vet inte hur mycket.

– Efter den kommande expeditionen, kan vi säga hur mycket det blev.

– När vi kommer ut till fyndigheten, då kan vi säga mer bestämt.

– Sedan kommer vår fyndighet att uppklassas från indikerad till uppmätt resurs.

– Då vet vi exakt hur stor den är och då kan vi göra ekonomiska kalkyler.

Vad är din bedömning av hur stora era befintliga diamantfyndigheter är?

– Att vi kan säga att den är större än tidigare.

– Före vår senaste expedition, hade vi ingen aning ens om vår tekniska utrusning på båten skulle fungera på rätt sätt.

– Nu vet vi att allt fungerar mycket bra.

– Och den potential vi tidigare bedömt på 700.000-1,8 miljoner karat, var bara bedömd utifrån 30 procent av den diamantförekommande ytan.

– Nu efter den senaste expeditionen har vi totalt sett undersökt 37 procent av den diamantförekommande ytan.

– Så utifrån det kommer vi utan tvekan kunna fastställa större fyndigheter än vi tidigare kunde.

Totalt är Block J på 1000 kvadratkilometer.

Men det är inte 30 procent av den ytan som är diamantförekommande.

– En del av de 1000 kvadratkilometerna innehåller inte diamanter på det sättet vi är intresserade av.

– De 37 procenten vi undersökt är bara av den för oss intressanta ytan med diamantförekomst.

– Den ytan med diamantförekomst är rätt så mycket mindre än 1000 kvadratkilometer.

När Afri-Can tidigare gjorde bedömningen att det finns en potential att fyndigheten innehåller 700.000-1,8 miljoner karat, var det efter att bolaget i en tidigare expedition undersökt 30 procent av 41,7 kvadratkilometer.

De 41,7 kvadratkilometerna är alltså den totala ytan med intressant diamantförekomst.

– Den ytan kan i och för sig vara större.

– Det kan bara framtida expeditioner svara på.

Leveille understryker att Afri-Can många gånger sedan den senaste diamantletningen påbörjades, uttalat att en rapport med en ny bedömning av bolagets diamantfyndigheter inte skulle bli klar förrän 60-90 dagar efter att expeditionen avslutats.

– Många utomstående har haft sina bedömningar, men vi har sagt vad vi har sagt hela tiden.

– Av något skäl har folk inte uppfattat vår information.

Nu är beskedet att den nya rapporten kommer att vara klar och publicerad innan augusti är slut.

– Räknar man med 90 dagar efter att expeditionen avslutades hamnar man exakt på den 26 augusti, säger Leveille.

– Och vi vill klara det innan det sista datumet.

– Hur tidplanerna har sett ut har vi publicerat många gånger i våra kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentationer.

– Folk har väntat länge på att diamantletnings-båten skulle bli klar, och har blivit otåliga.

– Men tekniskt sett går det inte att få klart får nya fyndighets-rapport snabbare.

Den sedan tidigare bedömda potentialen på 700.000-1,8 miljoner ton karat diamanter var alltså formulerad som ett intervall.

– Det är så man brukar göra när man bedömer potentialen för en fyndighet, säger Leveille.

När man sedan efter fortsatta efterforskningar kan fastställa fyndighetens storlek på en högre nivå som ”resurs”, brukar storleken bedömas som en specifik siffra.

– Det kan till exempel vara 0,5 miljon karat eller 1 miljon karat, men inte ett intervall eftersom då vet man att det är en specifik siffra.

För att sedan göra en ekonomisk bedömning av en fyndighet, måste man sedan komma ytterligare högre i bedömningsnivåerna – åtminston till nivån indikerade eller uppmätta resurser.

I den kommande fyndighets-rapporten är alltså siktet inställt på att fastställa storleken på Afri-Cans diamantfyndighet som ”härledda resurser”.

Och inom den siffran kommer en liten del kunna definieras som ”indikerade resurser”.

Därutöver kommer en ny total potential att anges, som innehåller fyndigheter utöver de som definieras som härledda resurser.

– Nu genom de kunskaper vi har och de undersökningar vi gjort, så kommer vi att kunna säga det här.

Och även den potentialen kommer att anges som ett intervall liksom tidigare.

– Men nu kommer intervallet att kunna bli mycket mindre än de 700.000-1,8 miljoner karat vi sagt tidigare.

– Nästa gång kanske det blir 1-1,5 miljon karat.

– Och allteftersom vi lär oss ännu mer om fyndigheten, kommer intervallet smalna ytterligare.

Leveille understryker att ovannämnda siffror bara är exempel.

– Många kanske tror att det är verkliga bedömningar, men de här siffrorna är bara exempel, säger han.

Enligt Leveille finns det i dagsläget 177 miljoner aktier i Afri-Can.

Med en aktiekurs på 8 Kanadacent i skrivande stund, är hela bolaget värt kring 100 miljoner kronor.

Därtill kan 25 miljoner aktier tillkomma framöver om optioner och liknande utnyttjas.

Men innehavarna av de optionerna måste i så fall betala 15-25 Kanadacent per aktie för att omvandla optionerna till aktier.

Sedan tidigare har Afri-Can sagt som tumregel att varje miljon karat diamanter som kan fastställas i bolagets fyndighet, motsvarar ett motiverat värde på 30-40 Kanadacent per Afri-Can-aktie.

– Den bedömningen gäller fortfarande, säger Leveille.

– Ger vi ut fler Afri-Can-aktier blir det lite utspädning så att siffran sjunker lite från 30-40 Kanadacent, men då blir också risken i bolaget lägre.

Leveille själv äger cirka 3,5 miljoner Afri-Can-aktier.

Innehavet är värt cirka 2 miljoner svenska kronor.

– Och hela Afri-Cans företagsledning äger totalt 8 miljoner aktier i bolaget tillsammans.

Ingen ägare i Afri-Can har en ägarandel över 10 procent.

Tre personer från Sydafrika som bor i Storbritannien, äger cirka 7 miljoner aktier var.

Två sydafrikanska institutioner äger cirka 5 miljoner aktier var.

Svenska aktieägare har tidigare ägt 12-15 procent av Afri-Can, men bedöms nu ha minskat till 5-7 procent.

Varför har svenskarna minskat sin ägarandel i Afri-Can?

– Det är svårt att säga, men generellt fanns det investerare som inte gillade resultatet av vår senaste diamantletning, säger Afri-Cans vd Pierre Leveille.

– Från de många mejl jag har fått från Sverige kan jag säga att många svenska investerare hade överdrivna förväntningar inför vår senaste diamantletnings-expedition.

– Det var inte bara svenska investerare som hade det, men det var svenskarna som berättade mest om sina förväntningar och att de sedan blev besvikna.

I dagsläget har Afri-Can en halv miljon Kanadadollar i kassan.

– Det räcker till för att vi ska kunna fullfölja det vi planerat de närmaste månaderna.

– Vi har inte för avsikt att ge ut nya aktier i någon ”private placement” eller så för att få in kortsiktig finansiering den närmaste månaden eller så.

– Men om någon storinvesterare kommer med ett erbjudande som vi inte kan motstå, så är vi alltid redo att lyssna på det.

– Så vi behöver inte något kapitaltillskott just nu.

– Inte på kort sikt.

– Vi kommer att behöva mer pengar för att göra mer arbete i framtiden.

– Men just nu behöver vi göra klart vår planerade storaffär innan vi behöver mer pengar.

Det är en ny storaffär som Afri-Can har på gång enligt Leveille.

– Vi anser oss nu ha en mycket stark bas i samband med den pågående analysen av våra fyndigheter.

– Och vi har visat att vi har ett mycket starkt lag av experter.

– Den båt vi har använt och varit med och utrustat, har mycket hög standard för stora diamantletningsprojekt.

– Utifrån det tittar vi i samarbete med båtägaren IMDH på möjligheterna att köpa nya diamantfyndigheter som har enorm potential.

– Det är en sådan transaktion vi vill avsluta innan vi ber våra aktieägare om kapitaltillskott.

– Vi avser att be om kapitaltillskott i början av september.

Hur mycket?

– Över 2 miljoner dollar.

– Men vi behöver genomföra den här transaktionen vi jobbar på först.

– Efter det får vi en klarare idé om hur budgeten ser ut.

Leveille nämner att det utöver bedömningen av ett värde på 30-40 Kanadacent per Afri-Can aktie per miljon karat diamanter i bolagets befintliga fyndighet, kan finnas en ”enorm potential” för bolaget i de ytterligare fyndigheter bolaget alltså kan vara på gång att köpa.

– De nya koncessionerna innebär en enorm potential.

– Det är inte säkert ännu att vi kommer köpa några sådana.

– Vi jobbar på det.

– Men i så fall kommer vår risk att minska och potentialen öka.

Det handlar alltså om att ni skulle köpa helt nya block utöver ert befintliga Block J?

– Ja, i Namibia i samma trakt.

– Det är områden som är mycket välbelägna.

Bättre än Block J?

– Ja, delvis eftersom det är vi själva som har börjat undersöka Block J från början.

– Det var aldrig bevisat tidigare att det skulle finnas några diamanter där.

– Men nu har vi bevisat det vilket har ökat värdet på Block J, utan tvekan.

– Och nu tittar vi på nya block i samma område, där det finns diamanter.

– Jag kan inte säga något innan vi gör någon affär, eftersom man ska ge alla samma information samtidigt.

När kan du säga mer?

– Jag hoppas att det blir någon gång i slutet av juli eller i början av augusti.

– Vi för långt gångna diskussioner om det.

– Innan något är klart vet man aldrig vad som kan hända.

– Jag vill inte ge falsk eller missledande information till våra aktieägare.

– Men det kan komma att bli något.

– Det är vår plan.

Det visar sig att italienska bolaget IMDH som äger båten MVDP Explorer som Afri-Can har hyrt under sin diamantletnings-expedition, har diamantkoncessioner i samma område som Block J.

Är det möjligt att IMDH är inblandat i någon sådan affär där Afri-Can kanske köper fler diamantkoncessioner i Namibia?

– Ja, det är möjligt.

Är det tal om flera block?

– Ett block i en första affär, men det kan bli mer senare.

Leveille ser det som ett nära partnerskap och samarbete med IMDH.

– Vi behöver att ha med dem och deras expertis kring diamantletningsbåtar, och de behöver vår expertis för att leta diamanter på deras områden.

– Tillsammans blir vi mycket starka, och vår relation kommer att stärkas mer och mer.

Varje koncession eller ”block” är på 1000 kvadratkilometer precis som Block J.

Totalt äger IMDH över 30 diamantkoncessioner i havet utanför Namibia.

– Vi har granskat deras koncessioner, och över 20 av dem kan man bortse ifrån.

– Det är som vi själva när vi började kring 1999 eller 2000.

– Då hade vi också många koncessioner, men har begränsat oss nu till de mest intressanta områdena.

– När man börjar tar man så mycket som möjligt.

– Men allteftersom arbetet fortskrider hittar man var det finns diamanter och ej.

– Man upptäcker vilka områden som inte är bra, och fokuserar på de som är bra.

– Så det är normalt.

– Man tar först en stor position och gör en inledande bedömning av det.

Nu har det kokat ner till ett tiotal koncessioner som IMDH äger som Afri-Can är intresserade av.

– Och kanske fem
av koncessionerna är mycket intressanta.

Globala diamantjätteföretaget De Beers har sedan tidigare sin jättefyndighet Atlantic One i havet utanför Namibia.

Den ligger 20 mil från Afri-Cans Block J.

IMDH:s koncessioner ligger mellan Atlantic One och Block J.

Utgångspunkten är att en affär kan läggas upp så att IMDH får aktier i Afri-Can som ersättning får sina koncessioner som Afri-Can köper.

Kan värdet av de IMDH-koncessioner ni köper bli större än Afri-Cans värde idag?

– Nej, man måste vara lite försiktig.

– Det vi utvärderar nu är bara en koncession.

– Om vi gör en affär får vi börja arbeta med den koncessionen, och så kanske vi köper fler senare av IMDH.

– Man måste ta det steg för steg.

– Det går inte att arbeta med massor av koncessioner på en gång.

– Det kostar pengar, och det tar tid att analysera alla data från undersökningar man gör.

– Det går inte.

Så värdet av den första IMDH-koncessionen bedöms understiga värdet på Afri-Can idag bedömer Leveille.

Totalt har Afri-Can spenderat kring 8 miljoner dollar på att undersöka Block J.

– Men Block J är ju värt mer utifrån de diamantfyndigheter som finns där.

Vad ser du sammantaget för potential med Afri-Can?

– Det är svårt att säga, men jag tror fortfarande att vi har många miljoner karat diamanter i våra fyndigheter.

– Det är fortfarande målet att kunna fastställa det i framtiden.

– Vi kommer att klara det.

Du menar med Afri-Cans nuvarande fyndigheter före köp av fler koncessioner från IMDH?

– Ja.

– Innan vi kommer med vår fyndighets-rapport måste jag vara försiktig så att jag inte bryter mot några regler när jag uttalar mig.

– Vår finansinspektion granskar oss hela tiden.

– Jag vill agera korrekt och inte sprida falska förväntningar.

Men du anser därmed att det är köpläge nu i Afri-Can-aktien?

– Oh ja, definitivt.

– Värdet på Afri-Can på börsen var ju flera gånger högre innan vår senaste diamantletning.

– Och nu kan vi fastställa att våra fyndigheter är större än innan vi gjorde diamantletningen.

Afri-Can är i dagsläget värt kring 16 miljoner Kanadadollar på Torontobörsen.

– Men före den senaste diamantletningen var vi värda över 40 miljoner Kanadadollar.