Amerikanska kreditkortsjätten American Express anser sig ha tagit en dominerande position på betaltjänster för svenska myndigheter. SEB ger en delvis annorlunda bild.
"Vi har besegrat SEB"
Mest läst i kategorin
Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring via e-post.
Realtid.se får tag på Jerker Elming som är försäljningschef i Sverige för American Express Commercial Card.
– Vi har sparat över 100 miljoner kronor per år åt svenska myndigheter, genom att hjälpa dem effektivisera sina betalningsprocesser, säger han.
– Staten har ju upphandlat betalningslösnings-leverantörer, och vi på American Express blev då rankade som etta.
– I det arbetet har vi satsat jättemycket med de myndigheter som anslutit sig till oss, för att hitta administrativa besparingar åt dem.
– Det finns en uppsjö olika sätt, och totalt kan de sammanlagda besparingarna nog bli över 100 miljoner kronor per år.
American Express har alltså fått bli leverantör av betalningslösningar åt svenska myndigheter, utifrån ett förutbestämt ramavtal.
De myndigheter som vill kan om de vill därmed välja American Express som leverantör.
Vilka myndigheter har valt er?
– Merparten, säger Elming.
Totalt finns det 300 myndigheter i Sverige.
– Och merparten har anslutit sig till oss.
Som betalningsleverantör som American Express finns det två delar.
– Det är dels traditionella kort som du, jag och andra har i sina plånböcker.
– Utöver det kan vi även hjälpa till med centrala betalningslösningar.
– Omsättningsmässigt står dessa lösningar för en större del än själva korten.
Elming pekar på betydelsen av att myndigheter hittar en betalningslösning som omfattar alla medarbetare.
– Det kommer till nytta då medarbetarna ska betala för resor, hotell och så.
– Genom att ha centrala lösningar för sådana betalningar, slipper varje medarbetare ligga ute med det via sina respektive tjänstekort och ha separata redovisningsansvar.
– Samlar man betalningarna istället centralt och sköter det automatiskt därifrån, blir det bättre för varje myndighet.
Exakt hur många myndigheter är det som har valt American Express som betalningsleverantör?
– Jag har inte den exakta siffran, men det är väl över 80 procent av alla myndigheter som har valt oss.
Det innebär cirka 240 av de 300 svenska myndigheterna.
Nuvarande ramavtal trädde i kraft i början av år 2009.
Det varar i tre år, med möjlighet till förlängning i ytterligare ett år.
Så det kommer alltså att vara åtminstone till och med år 2011, och kanske till och med 2012.
Det är Riksgäldskontoret som har förhandlat fram leverantörer enligt ramavtalet, och valt ut American Express och SEB Kort som de två leverantörerna.
Det innebär att myndigheterna kan välja på dessa två som betalningsleverantörer.
SEB Kort har tidigare varit utsedd till betalningsleverantör åt de svenska myndigheterna, men för American Express var det premiär i och med innevarande ramavtal.
– Vi har inte varit rankade som etta i ramavtalet åt myndigheterna tidigare, säger Elming.
Han medger att vad gäller traditionella kort, så är det fortfarande så att American Express inte är leverantör för lejonparten av dem åt de svenska myndigheterna.
– Men vad gäller nya centrala betalningslösningar är vi störst.
Elming pekar på den stora satsning som American Express har gjort.
– När vi fick förtroendet och utsågs till leverantör, skapade vi en separat expertorganisation som har en separat dialog med varje myndighet för att komma fram till vad som behöver förbättras vad gäller myndighetens betalningar.
– Vi sitter ständigt och gör nya betalningslösningar.
Mycket handlar om IT-relaterade lösningar för att sköta betalningarna smidigt med datorer.
Till de IT-systemen knyts olika parter upp.
– Ofta är resebyråer inkopplade.
– De har sina processer och myndigheterna sina.
– Vi går in och förenklar, förbättrar och sparar pengar, genom att försöka hitta innovativa lösningar.
– Det är det unika, och myndighets-Sverige tar till sig våra tjänster.
Elming är alltså försäljningschef inom en del av American Express i Sverige.
– Jag och en särskild grupp medarbetare är ansvariga som leverantör och utveckling av vår roll.
American Express har kontor för ändamålet på Södermalm i Stockholm.
– Där har vi teknisk expertis som vi tar till.
– Allt är uppbyggt kring förtroende i relationen med myndigheterna.
– Vi har fått ett stort gensvar på våra tjänster.
De myndigheter
som hittills har valt SEB Kort, kan teoretiskt sett välja att byta till American Express.
– Det står alla myndigheter fritt, säger Elming.
Hoppas ni att övriga cirka 60 myndigheter som ännu inte har valt er, ska byta till er?
– Det var en ledande kommersiell fråga , men visst; ja, det vill vi.
Vad har ni för fördelar jämfört med SEB Kort?
– Vi har bevisat för de myndigheter som valt oss att vi har en snabbhet och lyhördhet.
– Vi tillgodoser lite olika behov för varje myndighet.
– Jag kan inte säga något om SEB som har varit betalningsleverantör åt svenska myndigheter längre än vi.
– Men någonstans har vi hittat en plats hos myndigheterna, där vi kan påvisa snabbhet, lyhördhet, och att vi kan ordna betalningslösningar som myndigheterna uppskattar.
– Alla som har jobbat ett tag vet att det gäller att sätta kunden i första rummet, och leverera det som de önskar.
– Det måste finnas en relation, annars går det inte.
Den grupp hos American Express som jobbar med att vara leverantör åt myndigheterna, uppgår till 15-20 personer.
Totalt har American Express 900-1000 anställda i Sverige.
Hela huvudkontoret ligger på Södermalm i Stockholm.
Elming är även försäljningschef på American Express mot företagskunder i Sverige.
Satsar ni även på att få kunder för era betalningslösningar, utöver myndigheter?
– Det är en riktig slutledning, säger Elming.
– Vårt uppdrag åt myndigheterna innebär en kvalitetsstämpel.
Kan du nämna några kända kunder ni har utöver myndigheterna?
– Inte rakt av. Det får jag inte göra. Jag måste stämma av det med kunderna först.
Elming är alltså chef för American Express företagsförsäljning I Sverige, Danmark och Finland.
Företagets Sverigechef är Peter Clason.
Hela den svenska ledningen inklusive Clason och affärsområdescheferna, rapporterar till American Express huvudkontor för Europa som ligger i London.
Affärsområdena inom American Express är följande:
• Företagskort
• Privatkort
• Tjänster mot inköpsställen
• Resebyråer
Elming jobbar alltså inom Företagskort.
Totalt i hela världen har American Express 58.000 anställda.
Företagets globala huvudkontor ligger i New York.
American Express är värt 45-50 miljarder dollar på New York-börsen där företagets aktier är handlas, och står i skrivande stund kring en börskurs på 40 dollar per aktie.
Äger du själv aktier i American Express?
– Det finns aktieprogram då man blir erbjuden aktier om man gör väl ifrån sig som anställd.
Har du därigenom blivit erbjuden aktier?
– Ja, jag har lite också.
Hur har de aktierna utvecklats?
– Jag har aldrig följt upp det.
– Vi arbetar så mycket, så det finns inte tid.
– Men det kan kanske utgöra en del av sparandet till pensionen.
– Det blir intressant att se hur det utvecklar sig.
Du har inte i övrigt köpt American Express-aktier själv för dina egna pengar över börsen?
– Nej.
Vd för American Express globalt är Ken Chenault som är från USA.
Har du träffat honom?
– Vi har skakat hand.
– Han var ganska nyligen på besök i Sverige, och träffade alla svenska medarbetare i februari.
– Chenault
är
väldigt mån om American Express utveckling i Sverige.
– Han har förstått att Sverige precis som övriga Norden, ligger långt framme vad gäller acceptans av ny teknologi och så.
– Chenault är väldigt intresserad av teknologi, och i American Express svenska verksamhet ligger i frontlinjen teknologiskt sett.
Hans Sverigebesök omfattade en presentation för alla svenska medarbetare och en middag.
Det ägde rum på hotellet Clarion Sign vid Norra Bantorget i Stockholm.
Vad fick du för intryck av Chenault?
– Han står oss nära.
– Det är vår högste chef.
– Jag har stor respekt för honom.
– Han har varit vd för hela American Express i en massa år, och har fört vårt företag framåt genom stormar och allt möjligt.
Har han drivit några särskilda frågor som vd?
– Innovativa nya lösningar, och att hitta nya affärsområden för American Express; att inte stå stilla och fast i den affärsmodell som skapats, utan att hela tiden skapa nya värden.
– Det är Chenaults adelsmärke.
Han börjar nu bli kring 60 år.
Hur var hans handskakning?
– Handfast.
Och hur är det med lönsamheten för American Express? Visar ni god vinst?
– Ja, det är officiella siffror.
2009 hade American Express globalt intäkter på motsvarande 42 miljarder kronor.
Vinsten från befintlig verksamhet uppgick till 6-7 miljarder kronor.
Så det går bra?
– Ja.
Ni har inte behövt göra personalnedskärningar?
– Jo, visst.
Men då har det väl inte gått bra?
– Alla företag behöver skära ner på personalen ibland.
– 2009 var ett jättetufft år givetvis.
– Det är ett naturligt led i hur näringslivet och konjunkturcykler utvecklas.
– Alla företag måste anpassa sina kostymer då och då.
– Sedan drabbades inte vår verksamhet här i Sverige lika mycket som för American Express i övriga världen.
American Express konkurrenter i Sverige är aktörer som SEB Kort, Nordea och även andra banker.
Några marknadsandelar är svårt att beräkna.
American Express och bankerna erbjuder många olika typer av produkter, så det är svårt att skapa sig en bild över marknadsandelarna.
Marknaden kan indelas i först och främst ”traditionella kort”, där det dels finns företagskort och dels privatkort.
Inom företagskort finns det specialkategorin ”inköpskort”.
Det använder man exempelvis inte när man ska ut och resa i tjänsten, utan för andra ändamål för företaget.
Därutöver finns det centrala betalningslösningar.
Totalt sett inom alla affärsområden finns det 88 miljoner utställda kort inom American Express.
Inom privatkort delar företaget in korten i olika kategorier:
• blåa
• gröna
• guld
• platinum
• Centurion
Där är Centurion den ”högsta” nivån.
Det finns inte några speciella krav för att få ha Centurion-kortet mer än att man blir inbjuden att få ha det.
Det är kunder som har haft American Express-kort under lång tid.
En myt är att det bara är miljardärer som har Centurion-kort, men det handlar inte om hur rik man är.
Det är mer frågan om man är lojal som kund, och hur mycket man använder American Express-kort.
Man kan inte heller säga att det är
de som spenderar mest
som får Centurion-kort.
Och kunderna kan själva välja vilken kortnivå de vill ha så när som på Centurion-kortet.
Kortjätten Visa har för sin del samarbete med exempelvis Handelsbanken om Visa-kort för privatpersoner, kopplade till kundernas lönekonton hos Handelsbanken.
I den produkt American Express har, så erbjuds betalkort där kunden får hem en månadsfaktura för det kunden har handlat med kortet.
Det har ingen koppling till någon bank.
Visa har en annan affärsmodell.
Visa skriver licensavtal med bankerna, och bankerna kan därmed ansluta sina betalkort till det nätverk som Visa har.
Men American Express håller hela processen internt för att säkerställa kvaliteten.
American Express kunder har inte något särskilt konto hos American Express där man sätter in pengar.
När man ansöker om kort hos American Express sätter bolaget upp ett separat konto för kortet.
Men det samlas inte pengar där.
Det är en månadsredovisning där man betalar in det man har handlat för.
Kort från American Express kan man beställa via bolagets hemsida.
Fördelen med att ha ett kort hos American Express jämfört med att ha ett Visa-kort kopplat till sitt lönekonto hos Handelsbanken, är att man inte behöver ha sitt kort hos oss kopplat till bankkontot.
Det är en säkerhetsfråga enligt American Express.
Skulle någon komma över kortet och missbruka det, kommer den personen aldrig åt tillgångarna på ditt bankkonto resonerar bolaget.
Det är kanske inte generellt American Express huvudsäljargument.
Vad gäller företagskort är fördelen för kunden primärt att företagsledningen och ekonomisidan får transparens och kontroll.
American Express kan förse ett svenskt företag med statistik över hur alla medarbetarna spenderar.
American Express kan kategorisera statistiken.
Och American Express kan till och med erbjuda svenska företag kort till deras medarbetare också i andra länder.
Då kan huvudkontoret kundföretagen fortfarande se var medarbetarna handlar och så.
Och när företaget har upphandlat hotellprogram, ger American Express-kortet kontroll och transparens när det används i samband med det.
Vad gäller kostnad för innehavaren med American Express-kortet, är det så att det för företagskunder inte är någon ingen skillnad mellan American Express- eller Visa-kort.
Och i ramavtalet med de svenska myndigheterna har staten förhandlat bort alla kortavgifter.
Frågan är då vad kortföretag som American Express tjänar pengar på.
Men affärsmordellen för alla kortleverantörer innebär att det finns en avgift för kortinlösaren; den part som kortinnehavaren köper något av, exempelvis flygbolag, hotell, butiker eller andra bolag.
Det är den man köper hos som betalar den avgiften.
En fråga är varför de ska betala sådana avgifter till bolag som American Express för att deras kunder ska få betala med American Express-kort.
American Express resonemang är att tillhandahålla betalningstjänster åt aktörer såsom alltifrån taxibolag till flygbolag, vilket därmed gör dessa aktörers administration enklare.
De slipper hantera kontanter, och det blir enklare och smidigare.
Där ligger egentligen det största mervärdet; hos inlösenstället som slipper ta hand om och redovisa sedlar.
Så har affärsmodellen alltid sett ut för kortföretag.
Alla inlösenställen tjänar på att fler kunder använder kort.
Och så förenklar det administrationen.
Nu den 1 augusti 2010 kommer en ny lag som innebär att Sverige anpassar sig efter ett EU-direktiv för betalningstjänster.
Lagen innebär bland annat att näringsidkare inte får ta ut någon kortavgift från kunder som betalar med kort.
Förut har butiker och så vidare tagit ut sådana avgifter ibland.
Det är en intressant utveckling att det nu försvinner.
Det är väl en signal till vårt samhälle, att kortbetalningar och liknande betalningar är att föredra.
Det tar bort risken för rån och så.
Det tar bort risker med kontanter såsom felräkningar och svinn.
Många näringsidkare går därför över till att bara acceptera betalning med kort.
Det finns butiker där man bara kan betala med kort.
Och till och med för p-automater kan man numera inte längre betala med mynt.
Däremot uppstår väl nya risker med kort såsom ”skimming” kan man tro.
Men resonemanget från kortbolag som American Express är att de riskerna hela tiden byggs bort.
Man kommer med nya lösningar.
Och den svenska lagen är tydlig om att om man inte har haft skäl att tro att kortinnehavaren agerat oaktsamt, är det kortleverantören och inköpsstället som är ansvariga.
Det är aldrig kortinnehavaren själv som står risken.
Det är därför som banken ringer till dig för att spärra ditt kort om de anser det behövs.
De har ett intresse av att göra så.
American Express uppger sig ha ytterst små kostnader per år för kortbedrägerier.
Till skillnad från American Express konkurrenter har American Express ett system som gör att vissa beteenden kan spåras.
Så fort ett en kortinnehavares inköpsbeteende ändras enligt vissa modeller, kontaktas personen och frågar om det verkligen är ett korrekt inköp.
Annars spärras kortet direkt.
Till syvende och sidst är det ju American Express som blir betalningsansvariga annars.
Vad är ditt mål för den delen av svenska American Express som du ansvarar för?
– Mitt mål är att Riksgäldskontoret och de svenska myndigheterna ska ge American Express förnyat förtroende att vara betalningsleverantör i nästa omgång, säger Elming.
Det innebär från och med 2012.
Arbetet med den processen inleds för American Express del redan efter sommaren och i vinter.
– En sådan här upphandling tar säkert 1-1,5 år.
– Riksgäldskontoret lägger ner ett stort arbete på det.
Varför har American Express inte varit betalningsleverantör åt svenska myndigheter före innevarande ramavtal?
– Jag vet inte. Det var före min tid.
– Kanske för att vi tidigare inte haft några bra lösningar.
– Men nu ligger vi i framkant med lösningar för att effektivisera med centrala betalningar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.