"Vi hade stenkoll på tradingen"

När Olof Neiglick inledde karriären i finansbranschen i slutet av 1980-talet kunde det ta runt en minut att få igenom en order på optionsmarknaden.

25 år senare är en sekund en hel evighet på börsen.

Som vd på utmanarbörsen Burgundy sedan 2008 har Olof Neiglick befunnit sig mitt i de senaste årens dramatiska uteckling på aktiemarknaden. Det handlar dels om stora förändringar i vad man kan kalla marknadens infrastruktur, dels om en period som präglats av stora börsrörelser och finansiell oro.

Under augustidramatiken på börsen slog Burgundy omsättningsrekord. En stor del av handeln kom från olika typer av tradingaktörer och den så kallade robothandeln blev ett hett debattämne.

Men Olof Neiglick tycker kritikerna missat en viktig förklaring till börsdramatiken:

– Det är förtroendekris och konsolideringsfrossa, det har vi sett hela sommaren. Man pratar om robothandel på börsen men vi har också autopiloter på de stor livbolagen som är tvingade att ändra sin allokering och sälja aktier när börsen går ner. Man kan fundera på om det är en vettig modell.

Varnar för lågräntefälla

Även om Finansinspektionen öppnat för att livbolagen ska få tid till återhämtning är risken stor att flera bolag redan hamnat under en gräns där de riskerar att gå miste om framtida börsuppgångar. Många sitter redan med stora positioner i lågavkastande statspapper.

– I och med att räntorna är så låga så kommer de aldrig komma upp i en konsolideringsnivå där de kan börja köpa aktier igen, säger Olof Neiglick.

Efter att ha sett ett tiotal börsnedgångar i storleksordningen över 20 procent är han luttrad: ”börsen kommer alltid tillbaka”.

Däremot oroas han över det glapp som riskerar att uppstå mellan nuvarande sparprodukter på marknaden och ett framtidsscenario där avkastningstalen riskerar att bli historiskt låga.

– Vi har en pensionsmodell i samhället där vi har vältrat över ansvaret på individen. Pensionsrådgivarna har kalkyler som räknar med 6 till 10 procent per år i avkastning, och så har du ett avgiftsuttag på det. Men vad händer om det bara blir 0 till 2 procent? Hur ser det ut om trettio år?

När det gäller hur aktiemarknadens infrastruktur förändras har de senaste åren varit minst lika dramatiska som indexutvecklingen.

Från att Stockholmsbörsens aktier handlats just på Stockholmsbörsen har handeln fördelats på ytterligare fyra större aktörer, så kallade MTF:er. Förklaringen är Mifid-direktivet och EU:s ambition att pressa priserna och öka servicen på aktiemarknaden.

Burgundy, som delägs av 13 banker, är den svenska utmanaren medan internationella spelare som Chi-X, Turqoiuse och Bats sett till att en stor handelskaka flyttats till London.

”Ett otyg”

Något oväntat ser Olof Neiglick inte bara fördelar med den konkurrensutsatta aktiemarknaden. I vissa avseenden har utvecklingen drivits för långt. Ett exempel gäller avskaffandet av börsposterna samt de nedpressade tick size-nivåerna.

För att locka till sig handel var det vissa aktörer som till en början lockade med en tick size ner till 1-öresnivån i orderläggningen. För två år sedan enades de stora aktörerna om en nivå på 5 öre, en halvering jämfört med Stockholmsbörsens tidigare nivå.

– Det där blev ett otyg.

Enligt Olof Neiglick har åtgärden skrämt bort likviditet från börsen samtidigt som trafiken i transaktionssystemen ökat radikalt. Han jämför situationen med att bjuda på en bostadsrätt med höjningar på 10 kronor per gång.

– 5-öreshoppen var ett misstag. Det blir för många prisnivåer och det blir för mycket trafik då robotarna ska försöka sammanställa en europeisk orderbild i de stora bolagen, som Volvo.

Enligt Olof Neiglick är transaktionsvolymen en vanlig handelsdag på den nordiska aktiemarknaden nu uppe i 200 miljoner lagda och borttagna ordrar. Detta trots att omsättningen på börsen backat. Tidigare var nivån 4-5 miljoner transaktioner per dag.

Diskussioner pågår nu mellan branschens aktörer om att genomföra förändringar.

– Man måste vara beredd på att ändra det som inte blev bra. Branschen måste kunna lyfta sig i kragen och säga att här gick vi snett, det här måste vi fixa till. Det är en enkel åtgärd men den förutsätter att alla de här fem börserna kommer överens.

Åtgärden kan också ha en viss dämpande effekt på börsoron.

– Det skulle lugna ner handeln lite och kraftigt minska trafiken i bankernas börshandelssystem. Det skulle också locka tillbaks mer likviditet.

Mäklardöden på nära håll

Frågan är om åtgärderna kommer att förändra en annan trend i branschen: den traditionella mäklarens död.

Fallande courtageintäkter har de senaste månaderna fått flera aktörer att genomföra besparingsprogram och en branschkonsolidering har redan inletts.

Olof Neiglick ser branschen pressas från två håll. Dels har kostnaderna ökat för att upprätthålla en teknisk plattform och organisation som kan hantera nya regelverk och en aktiehandel spridd på flera plattformar, dels har kunderna vant sig vid att mäklartjänsten i princip är gratis om de till och med inte helt har tagit över handeln själva.

En institution kanske lägger en tiondel av en totalorder hos den mäklarfirma som kommit med en bra rekommendation medan resten av affären görs via egen direktmarknadsaccess.

”Alla orkar inte med”

– Jag tror att vi kommer att få se färre firmor som tar en större andel av courtaget än vad du har idag. Det finns skalfördelar på marknaden och jag tror inte alla kommer orka med.

Olof Neiglicks karriär har gått hand i hand med den moderna aktiemarknadens utveckling.

1987 började han färsk från universitetet arbeta på Servisen som hakat på optionstrenden och utvecklade ett system för hantering och värdering av derivat.

Firman drabbades hårt när regeringen införde den så kallade ”valpskatten”, en omsättningsskatt på värdepappershandel. Lösningen blev att flytta till London och fortsätta precis som tidigare.

Därför tror inte Olof Neiglick att dagens förslag om liknande transaktionsavgifter i EU skulle fungera.

– När Sverige försökte blev det pannkaka. Om man inför det där igen så kommer omsättningen bara att försvinna till något land som inte har den här skatten.

Mot ny ”valpskatt”

Valpskatten avskaffades i Sverige och en bit in på 1990-talet återvände Olof Neiglick till Stockholm där han snart började arbete på Olof Stenhammars OM som senare tog över hela Stockholmsbörsen. Där blev Olof Neiglick affärsutvecklingsansvarig och vice vd.

Han var bland annat med att ta fram det som skulle bli de första svenska börshandlade fonderna (ETF:er).

– Det tog några år innan det tog fart men det blev en dundersuccé och det är faktiskt den mest handlade produkten på Burgundy idag, säger han.

De tvära kasten i finansbranschen har han fått känna på på nära håll. Våren 2000 gick han in som vd på Hagströmer & Qviberg fondkommission som skördat stora framgångar i spåren av internethaussen.

Det som var tänkt som ett expansionsuppdrag inför en kommande börsnotering förbyttes i raka motsatsen. Under sommaren tvärdog intresset för både internetaktier och nya noteringar.

– Firman tog sig igenom det där med nöd och näppe, det var en oerhört tung period. När förste man går ut genom dörren, då blir det ett annat företag.

Har du läst HQ-boken?

– Ja, jag tycker det är modigt av Carolina Neurath att skriva boken. Den var bra och stämmer väl överens med min bild av vad som har hänt.

Trots att han följt händelseutvecklingen noga och även läst Finansinspektionens rapporter tycker han fortfarande att han saknar alla pusselbitar som kan förklara varför det kunde gå så fel.

”Vi hade stenkoll”

– På min tid var tradingen en liten del av verksamheten som tuggade in pengar, vecka för vecka, månad för månad. Men det fanns aldrig de limiterna som de fick senare. Både jag själv, Patrik (Enblad) och Anders (Böös) är derivatgubbar, vi hade stenkoll på det där.

I HQ-kraschens efterdyningar har vi fått se både ett gigantiskt skadeståndsmål och en brottsutredning på Ekobrottsmyndigheten med nya polisanmälningar så sent om i fredags.

Olof Neiglick säger sig inte vara imponerad över det han sett från åklagarhåll när det gäller exempelvis tidigare insideråtal. Han förespråkar istället en modell där Finansinspektionen får utökade mandat att beivra misstänkt fusk på börsen:

– Det vore bra att ge sanktionsmöjligheter till en myndighet som sitter närmare marknaden.

Han tycker också att ett tydligare personligt ansvar för enskilda styrelseledamöter i finansiella bolag är välkommet:

– Sitter du i ett bolag där du förvaltar andras surt förvärvade sparpengar då ska du ha riktig koll på läget, annars ska du inte sitta där.