Att delgivning läggs ut på privata företag oroar Rikspolisstyrelsen. "Risken finns att den organiserade brottsligheten kan komma in i företagen" säger verksamhetschef Thomas Eriksson.
Vem knackar på din dörr?
Helene Rothstein
Att bli delgiven ett brott innebär att man blir formellt underrättad av polisen som i svåra fall kommer hem till den misstänkta eller till arbetsplatsen där man får skriva på ett delgivningskvitto.
Förslag på en ny delgivningslag som underlättar detta arbete väntar nu på Lagrådets yttrande.
Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.
Syftet med förändringen är att delgivningar ska bli både mer effektiva och säkra. I förlängningen hoppas regeringen på inställda huvudförhandlingar i brottmål ska minska då utebliven eller felaktig delgivning kan leda till att ett brott preskriberas. Det kan också leda till att en rättegång eller annan myndighetsprövning måste göras om.
Nästan var fjärde huvudförhandling i brottmål ställs in. Den vanligaste orsaken är delgivningsproblem. Ett av förslagen i förändringen är att privata delgivningsföretag ska konkurrera med polisen om att delgivning.
– Det vill till att det finns en bra kontroll där man ser vilka personer som arbetar på de här företagen, säger Thomas Eriksson på Rikspolisstyrelsen.
Han riktar skarp kritik mot förslag på privata delgivningsföretag.
– Det får inte få en karaktär av indrivningsverksamhet, då är vi illa ute, säger han.
I dagsläget förordnar polisen delgivningsmän, ett system som Justitiedepartementet anser har fungerat dåligt.
– Det har funnits vissa brister, erkänner Eriksson.
– Bland annat i det delgivningssystem som polisen använder. Det har inte varit bra.
En delgivningsman ska söka rätt på en människa och då är det bra att veta var polisen tidigare har sökt personen. Detta kan datasystemet komma ihåg och därtill ska systemet kunna länka samman hela landets polismyndigheter men eftersom systemet har varit knackigt har inte alla myndigheter velat använda sig av det.
– Nu försöker vi skapa ett nytt datasystem. Det blir väl klart inom ett år, säger Eriksson.
De privata delgivingsföretagen ska inte ta över verksamheten helt men polisen ska alltså, enligt regeringens långt gångna förslag, konkurrensutsättas. Och det är då frågan vilka som kommer att driva dessa bolag, menar Eriksson.
– Det har visat sig tidigare att kriminella gäng har tagit över indrivningsverksamhet och hjälpt människor med att få in pengar via en slags inkassobolag. Tänk då om dessa kommer på att de ska fungera som delgivningsmän.
Att det absolut inte får komma in kriminella personer i de privata delgivningsföretagen får tillsynsmyndigheten – som föreslås bli länsstyrelsen – ansvara för, menar Eriksson.
– De måste se till att det blir skötsamma och lämpliga människor.
Är du förvånad över förslaget?
– Jag visste att det var på tapeten. Men trodde inte att det skulle gå så långt. Regeringen vill ju ha det så här.
