VD:ar brinner allt fortare

Sven-Erik Sjöstrand, nestor inom svensk företagsledningsforskning och professor på Handelshögskolan, vittnade i samband med presentationen av hans, Sophie Nachemson-Ekwalls och Markus Kallifatides bok om Skandia i fredags om ett betydligt hårdare arbetsliv för börs-vd:arna idag jämfört med på 70-talet.

– Idag byts en börs-vd ut efter i genomsnitt 3-4 år, medan de satt runt 10-15 år i början på 70-talet när jag började titta på det här. I mitten av åttiotalet satt de 8-9 år i snitt.

Han säger att arbetsbördan har ökat markant, med ett nästan omänskligt tryck från olika håll, bland annat från globala investerare, analytiker och media, och krav på att vara ständigt uppdaterad och tillgänglig, med svar på allt möjligt.

Förr var attityden mer avspänd:

– Till exempel frågade jag på 70-talet en vd för ett storföretag vad han trodde att aktien i hans företag kostade. ”Ja, det kanske kunde vara intressant att veta”, svarade han.

Sven-Erik Sjöstrand håller nu efter Skandia-boken på med en ny bok som behandlar vilka krafter som format nutidens storföretag sedan deras tillblivelse. Studien fokuserar på fyra stora svenskägda koncerner med, som Sjöstrand uttrycker det, ”helt olika ägarbilder”.

Sven-Erik Sjöstrand kritiserades 2006 av professorskollegan vid Handelshögskolan Clas Bergström för sin insats i ett Uppdrag Granskning-avsnitt om direktörsbonusar. Sjöstrand ifrågasatte i programmet huruvida det finns ett samband mellan bonusprogram och prestationer. I en Realtid.se-artikel ges en lite mer mångfacetterad bild än vad som var fallet i programmet.