"Vår prognos är sämst"

Sedan 2007 har Riksbanken gjort egna prognoser på framtida reporänta.

I mars 2010 kom de själva fram till att de var den sämsta prognosmakaren av dem de jämförde sig med: Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SEB och Swedbank.

Framför allt missade Riksbanken vad som var på väg att ske under hösten 2008, och stirrade sig istället blind på dåvarande höga KPI – och höjde med hänvisning till inflationen räntan från 4,5 till 4,75 procent, medan bankerna ville se en sänkning.

”Riksbanken såg risker för att de kraftiga prisuppgångarna på livsmedel och olja skulle leda till att också andra priser började stiga snabbt. Ovanligt höga inflationsförväntningar bidrog också till denna bedömning”, skrev Riksbanken i underlaget för utvärderingen i våras.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro.

Enligt vice riksbankschef Lars E.O. Svensson kan Riksbanken nu vara på väg att göra samma misstag igen. För närvarande indikerar nämligen marknadsräntor att marknaden inte räknar med att Riksbanken kommer att höja räntan lika mycket som reporäntebanan indikerar.

Han anser att det är marknaden som har rätt och Riksbanken som har fel.

”Hela reporäntebanan bör skiftas ner till en nivå ungefär motsvarande marknadsförväntningarna”, sade han vid det senaste penningpolitiska mötet den 1 september, något som framgår av det protokoll som släpptes på onsdagen.

Lars E.O. Svensson är en av världens mest citerade nationalekonomer och har forskat kring penningpolitik. Vid det senaste räntemötet, den 1 september, förordade han än en gång en lättare penningpolitik för att förbättra måluppfyllelsen för både inflation och arbetslöshet.

”Med samma argument och samma diagram över policyalternativ som Svensson visat vid tidigare penningpolitiska möten kan man alltså, med enligt Svensson oemotsäglig logik, visa att en lägre räntebana ger bättre måluppfyllelse”, går att läsa i protokollet.

Enligt direktionsledamoten hade det varit bättre att lämna reporäntan oförändrad eller till och med ha sänkt den till 0,25 procent vid septembermötet (räntan höjdes då från 0,5 till 0,75 procent).

”Om inflations- och resursutnyttjandeprognosen båda ligger för lågt kan ju måluppfyllelsen för båda förbättras om penningpolitiken blir mer expansiv. Då finns det inget avvägningsproblem”, sade Lars E.O. Svensson under räntemötet.

Den vice riksbankschefen går så långt som till att säga att om nuvarande reporäntebana skulle få full trovärdighet på marknaden så skulle det ”få ödesdigra konsekvenser”.

”Svensson uppmanade sina direktionskollegor att påpeka eventuella felaktigheter i hans resonemang”, går att läsa i protokollet från det senaste räntemötet – något inget står om huruvida någon gjorde.

Enligt hans beräkning skulle den treåriga marknadsräntan öka med 1,2 procent och den femåriga motsvarigheten öka med 1,5 procent om marknaden tog Riksbankens räntebana på allvar.

Om marknaden skulle anse att nuvarande räntebana var trovärdig skulle det medföra ”en mycket dramatisk åtstramning av penningpolitiken”, sade Svensson.

Om de prognosticerade räntehöjningarna verkligen realiseras skulle den svenska styrräntan vara långt högre än utländska motsvarigheter då ECB och Fed indikerat att de kommer att hålla räntan låg under lång tid.

”En så stor ökning i ränteskillnaden mot utlandet skulle åtföljas av en kraftig kronförstärkning, som skulle minska inflationen ytterligare och särskilt drabba exportindustrin och dess återhämtning”, sade Lars E.O. Svensson under räntemötet.