Valutasmäll på 95 miljarder kronor

Financial Times skriver om att schweiziska riksbanken Swiss National Bank nu har offentliggjort kostnaden för sina stora interventioner på valutamarknaderna.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring via e-post.

De totala förlusterna beräknas till över 14 miljarder schweizerfrancs avseende första halvåret.

Schweiziska centralbanken uppges ha ökat sitt innehav av utländska valutor med motsvarande 132 miljarder schweizerfrancs bara under de senaste månaderna i samband med interventionerna.

Ökningen av innehavet av utländska valutor har uppkommit i takt med att centralbanken har sålt schweizerfrancs och köpt andra valutor, främst euro.

Syftet med försäljningen av schweizerfrancs var enligt FT att centralbanken ville hålla tillbaka uppgången av schweizerfrancen.

Men schweizerfrancens är av tradition en av världens ”trygga hamnar” när det blir oro på finansmarknaderna vilket skedde i våras med eurokrisen.

I sådana situationer är det många av aktörerna på finansmarknaderna som köper stora mängder schweizerfrancs, så centralbankens försök visade sig meningslöst skriver tidningen.

Sedan tidigare meddelade schweiziska centralbanken i juni att den upphör med utförsäljningarna av schweizerfrancs.

Den officiella förklaringen var att banken hävdade att riskerna för deflation, har minskat.

Men de flesta ekonomer bedömer enligt FT att den verkliga orsaken är riskerna med att centralbanken nu har blivit sittande med ett så stort innehav av utländska valutor, särskilt euro.

När ett lands valuta stiger kraftigt blir exempelvis importerade varor mycket billigare eftersom de köps in till lägre pris mätt i utländsk valuta.

Dessutom drabbas exporten från landet negativt, eftersom landets varor blir dyrare för utlänningar att köpa. Det kan drabba konjunkturen i landet eftersom efterfrågan från exportindustrins kunder försämras, vilket kan leda till ökad arbetslöshet om exportindustrin då måste säga upp anställda.

Då minskar efterfrågan i landet vilket kan leda till prisfall (deflation).

Länders centralbanker brukar ha som en huvuduppgift att bevaka prisförändringarna (inflation/deflation) i landet, och se till att den håller sig på vissa nivåer som anses optimalt för den allmänna ekonomins utveckling.

Exempelvis har
svenska Riksbanken som mål att inflationen ska ligga på 2 procent per år.

Vid avvikelser kan en centralbank som Riksbanken parera med förändringar av styrräntan och/eller genom att handla med valutor.