Utredning: Sänkta löner hjälper unga

Ungdomar och invandrare kommer in allt senare på arbetsmarknaden. Det beror inte på att arbetsmarknaden förändrats utan är delvis en följd av utbildningsexpansionen på 90-talet, enligt en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).

Ett sätt att nu minska trösklarna för ungdomar och invandrare är att arbetsmarknadens parter sänker ingångslönerna för anställda utan erfarenhet, anser utredarna. Men arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycker inte att det är en bra idé.

– Det är därför vi i stället sänker arbetsgivaravgifterna, för att slippa sänkta löner men ändå få lägre lönekostnader för de unga, säger Littorin till TT.

Rapportförfattarna anser också att politikerna bör avstå från utbildningssatsningar för att få ner arbetslösheten i lågkonjunktur. Anledningen är att stora utbildningssatsningar minskar utbudet på arbetskraft när konjunkturen sedan vänder. Och Sven Otto Littorin tycker att socialdemokraternas Kunskapslyft var ett exempel på just det.

– Om man gör en utbildningssatsning för att dölja utanförskapets verkliga omfattning så leder det inte till att fler kommer i arbete. Många känner sig lurade i dag, säger Littorin.

– Och vi har fortfarande mycket hög ungdomsarbetslöshet, bland de högsta i Europa, trots att vi är i mitten eller kanske slutet av en högkonjunktur, säger Littorin.

LO:s avtalssekreterare Erland Olauson är också främmande för tanken att ingångslönerna skulle sänkas. I LO:s plattform för vinterns avtalsrörelse är tvärtom höjda löner för de som tjänar minst ett viktigt inslag. Arbetsgivarna varnar samtidigt för att det skulle leda till ökad arbetslöshet.

– Vi tycker tvärsom, att lägstalönerna är för låga, säger Olauson som också pekar på att lägstlönerna i avtalen är konstruerade så att de höjs när man är över en viss ålder eller när man har skaffat sig viss branschvana.

TT