Utlandsgreker ska rädda Aten

Upplägget kallas ”diaspora-obligationer”.

– Vi känner på oss att det kan bli ganska framgångsrikt, sade finansministern i en Reuters-intervju på onsdagen.

Papakonstantinou noterade att emissionen av sex månaders statsskuldväxlar i tisdags, som fick en ränta på 4,82 procent, vittnar om att Greklands regering snart kan återgå till reguljär upplåning på den privata marknaden efter den djupa skuldkris som slog ut denna möjlighet i våras.

Räntan kan jämföras med de 5 procent Grekland måste betala för att få låna av den särskilda krisfond som upprättades för landet sedan den grekiska skuldkrisen fördjupades i maj.

– Allt under det (5 procent) är användbart för oss, sade Papakonstantinou.

Bland de investerare som köpte växlarna i tisdags var 30 procent utländska, vilket är en hög andel jämfört med normala 15-20 procent.

Greklands regering har i år åtagit sig att dra ned landets rekordstora budgetunderskott med 40 procent jämfört med i fjol, men fram till augusti har man till följd av lägre skatteintäkter och sämre tillväxt än väntat inte klarat målet.

Portugal, ett annat euroland med statsfinansiella bekymmer, tampas också med att få ordning på statsbudgeten. På onsdagen tog den portugisiska riksgälden upp ett ettårslån på 750 miljoner euro med en ränta på 3,37 procent. Det kan jämföras med 2,76 procent i ränta senast Portugal tog upp ettårslån.

Räntan på svenska statspapper med ettårig löptid ligger på 0,70 procent.