Ett handelskrig mellan stormakterna och Kinas skuldbörda är några oroshärdar hos finansaktörerna. Samtidigt är Kinafonderna mer populära än någonsin.– Det kommer att bli en allt tuffare konkurrens om världsherraväldet, säger den oberoende Kina-experten Frédéric Cho.
"Uteblivet handelsavtal största orosmomentet"
Mest läst i kategorin
Kina är på allas läppar, inte bara på president Trumps. Enligt Reuters meddelade Vita huset under torsdagen att presidenten överväger att från och med 2019 förbjuda amerikanska företag att använda telekomutrustning tillverkad i Kina av Huawei eller av ZTE. Realtid passade på att ställa några frågor till Frédéric Cho, oberoende Kinaexpert.
Vad ska man vara uppmärksam på vad gäller kinesisk ekonomi?
– Kina har haft en snabbväxande skuldbörda de senaste tio åren. Den uppstod som en konsekvens av det stimulanspaket på 586 miljarder dollar som lanserades av kinesiska staten i november 2008 efter finanskrisen. Med facit i hand blev det ”short term gain for long term pain”. Det blev för mycket likviditet i systemet som hamnade i spekulativa projekt, bland annat fastighetsmarknaden. Det blev mycket kapitalförstöring.
När blir tillväxten i den kinesiska skuldsättningen mer normal, det vill säga cirka 5 procent per år? Eller när blir förhållandet skulder till BNP mer normalt?
– Det är omöjligt att svara på exakt tidpunkt, men låt oss anta att skuldnivån snart har nått sin högsta punkt och därefter sakta kommer att sjunka.
Befinner sig flera bostadsmarknader som i Beijing, Shanghai, och särskilt Shezhen, i bubbel-territorium och utgör dessa städer en systemisk risk för kreditmarknaden?
– Ja, det finns bubbelvarningar i olika delar av den kinesiska fastighetsmarknaden. Tier 1-städer BJ, Shanghai och Shenzhen har under de senaste åren sett extrema prisstegringar. I Shenzhens fall med över 60 procent för ett par år sedan. Det har även byggts för mycket i mindre städer. Insikten om systemrisken finns hos berörda myndigheter som centralregeringen, centralbanken och finansministeriet, därav åtgärderna att ta itu med överkapaciteten (alla tomma bostäder), öka konsolideringen bland alla fastighetsbolag, kanske 60 000 idag, och låta de mer solventa överleva. Kina har lärt sig av andra länders misstag.
När insåg kinesiska staten att den överstimulerat?
– Kring 2012 när Xi Jinping tillträdde som generalsekreterare för kommunistiska partiet hade det blivit tydligt. På Centralkommitténs tredje plenarmöte i november 2013 signalerade partiet att tillgångar skulle allokeras av marknaden. Men ett system med ”skuggbanker” hade växt sig stort, det vill säga oreglerad bankverksamhet utanför det officiella bankssystemet. Stabiliteteten i ekonomin påverkades. Det lånades kortfristigt till långfristiga projekt.
– Ett paradexempel är försäkringsbolaget Anbang som bland annat köpte Waldorf Astoria 2014 och som togs över av kinesiska centralbanken i februari i år. Grundaren, tillika vd:n, fängslades. Bolag ansågs ha gjort ett antal ”irrationella investeringar”, skuldsatt sig för hårt och överskridit flera kreditregler.
– Sedan tre-fyra år tillbaka tar myndigheterna i med hårdhandskarna och driver en kampanj om skuldsanering mot bolagen. Likviditeten har minskat under åren.
Vad säger du om det amerikansk-kinesiska handelskrigets utveckling?
– Handelskriget har endast haft marginella effekter. Kinas handelsöverskott har faktiskt hittills ökat i år.
– Utspelet mot Huawei upprör givetvis Kina. Men Kina vill få till ett handelsavtal med USA. USA är viktigare för Kina än vice versa. 17 procent av Kinas export går till USA, men bara 8 procent av USA:s export går till Kina.
Enligt Cho bekymrar sig investerarna mest om att länderna inte skulle komma överens och om USA skulle höja tullarna från 10 till 25 procent på all import från Kina.
Den 7 januari ska en amerikansk handelsdelegation möta sin kinesiska motpart i Kina och diskutera frågan.
– Länderna har en löpande dialog. Kina vill, liksom USA, ha ett handelsavtal. Men de inser att avtalet inte kommer att lösa alla problem.
Hur ser du på de framtida relationerna mellan USA och Kina?
– Det kommer att bli en allt tuffare konkurrens om världsherraväldet. Vad gör Kina som motdrag om hotet mot Huawei realiseras? Kina försöker till exempel att bli självförsörjande på halvledare för att slippa det amerikanska beroendet men det tar tid.
Vilka mera beroenden finns mellan länderna?
– USA är viktigare för Kina proportionellt. USA:s export till Kina har ökat med 550 procent det senaste decenniet. Samtidigt är Kina den största innehavaren av amerikanska statspapper: 1 200 miljarder dollar. Japan har faktiskt också nästan samma nivå i statspapper. Beroendet mellan Kina-USA är växande. Kina har ett stort handelsöverskott till USA, men observera att 50 procent är re-export till USA, till exempel till Walmart eller Apple. Största andelen av exportvinsterna går till USA. Då kan Trumps utspel om en frikoppling från Kina kännas lite väl optimistisk. Den kommer i vilket fall att ta tid. Det blir svårt för USA att kompensera för den massiva volymen att exportvaror som de skickar till Kina och sedan får tillbaka från Kina.
Är den extensiva kapitalflykten från Kina ett ekonomiskt eller ett politiskt hot?
– Både och. Partiet agerar resolut mot kapitalflykten, skyddar valutareserven från att minska i värde och räknar med att vinna politisk poäng.
Från Kinas perspektiv – vilket vore ett worst case-scenario rörande det så kallade handelskriget mellan USA och Kina?
– Att det inte blev något avtal alls och där USA ger sig på olika sektorer och kinesiska bolag urskillningslöst, att handelskriget spiller över i okontrollerade konflikter, inte minst om geopolitik och säkerhetspolitik. Men för min del känns worst case scenariot avlägset. Kina vill ha och kan leva med spända relationer om dessa går att styra – men inte om de blir okontrollerbara.
Ska vi förvänta oss att Hongkong inte får tillgång till globalt internet inom tio år?
– Det är inget jag förväntar mig.
Är du lika lugn som Robert Bergqvist?
– Kina behöver inte ta till stimulansåtgärder, de lider istället av sviterna av dessa. Nu satsar de trots allt på att bli en marknadsekonomi och avreglera sektorer i en allt snabbare takt. Nästa år kommer skattesänkningar för privatpersoner och för företag som motsvarar 1 procent av BNP. Bankernas reserveringskrav kommer att sänkas ytterligare. Likviditeten kommer att öka i marknaden. Bolagen uppmuntras att utnyttja obligationsmarknaden. Och darwinism tillåts. Till exempel så har fem kinesiska obligations-emittenter gått i konkurs de senaste sex veckorna.
Skulle du rekommendera aktier i kinesiska marknaden?
– Hittills i år har CSI 300 gått ned 20 procent. Nästa år lär också bli volatilt. Men det är en spännande marknad och varje bolag kräver en egen analys. Så nog går det att hitta bra bolag trots alla utmaningar!
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.