Usel konkurrens ger höga elräkningar

Det är några av de viktigaste slutsaterna i en rapport från Konkurrensverket.

Konkurrensen har de senaste åren varit gynnsam för hushållen på flera områden, men det finns svarta hål. Det gäller i synnerhet elmarknaden där elpriserna skenat de senaste åren. Räknar man bort olika former av skatter finns det flera hinder på energimarknaden, som tynger hushållens energinota.

– Det handlar om få aktörer, svårt för hushållen att fatta rationella beslut och problem med att byta leverantör, säger Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren.

För att underlätta för konsumenterna att jämföra priserna mellan bolagen föreslår Konkurrensverket månadsvisa avläsningar av elmätarna och att regelverket för leverantörsbyten harmoniseras.

Den usla konkurrensen innebär att de stora bolagen har extremt god lönsamhet.

– Det går inte att förlora pengar. De här företagen är dömda till överlönsamhet, säger Claes Norgren.

Ett fåtal stora bolag inom bygg- och anläggningsbranschen konkurrerar om de stora byggprojekten, vilket pressar upp priserna. Risken är också stor för uppkomsten av karteller. Konkurrensverket kräver i en uppmärksammad rättstvist byggjättar som Skanska och NCC på totalt 1,2 miljarder kronor.

Företagen misstänks för att ha gjort upp om priser och fördelat jobb från främst stat och kommun mellan sig. Resultatet blev enligt Konkurrensverket att statliga Vägverket och åtskilliga kommuner fick betala saftiga överpriser för asfaltjobb.

Priserna på livsmedel har de senaste åren bromsats upp rejält och börjar närma sig övriga Europa. Förklaringen är att allt fler livsmedelskedjor etablerat sig i Sverige.

Under 2002-2005 ökade livsmedelskostnaderna med fyra procent mindre än i flertalet av EU-länderna. Det hade inneburit ökade utgifter för en tvåbarnsfamilj med 2 000 kronor per år.

Men även om vi närmat oss övriga EU när det gäller livsmedelspriser är det fortfarande en bra bit kvar.

– Vi ligger fortfarande 10-15 procent över EU-snittet, säger Claes Norgren.

TT