USA-advokatsamfundet kan godkänna utländska skolor

American Bar Association (ABA) kommer enligt juridiknyhetssajten Legal Week att överväga ett förslag om att ackreditera utländska juristutbildningar, något som enligt sajten skulle förändra spelplanen på den globala marknaden för juristutbildningar.

Anmäl dig till Juridik-nyhetsbrevet som kommer ut på torsdagar.

Förslaget kommer från en kommitté av bland annat juridikprofessorer och advokater som sammansattes i juni för att undersöka huruvida utländska juridikskolor ska tillåtas söka ackreditering, och den ABA-kommitté som ska fatta beslutet kommer att sammanträda i december i ärendet.

ABA är idag ansvarig för vilka amerikanska skolor som är ackrediterade, och kommittén i fråga har åberopat en tidigare ABA-rapport som säger att delstatsdomstolar och -advokatsamfund har ökade problem med att besluta huruvida jurister utbildade utanför USA ska få avlägga advokatexamen i USA. Detta eftersom advokatyrket blir allt mer globaliserat.

Att ackreditera utländska juristutbildningar skulle enligt kommittén underlätta dessa beslut.

Enligt kommittén prövas mellan 4000 och 5000 utländska jurister varje år för den amerikanska ”bar exam”, oftast i Kalifornien eller New York.

Said Mahmoudi, dekanus på juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet (SU), tror inte att en eventuell ackreditering av SU skulle få någon större praktisk betydelse för svenskt vidkommande:

– Jag kan tänka mig att alla svenska juristutbildningar redan kan betraktas som ackrediterade, särskilt jämfört med amerikanska universitet där kvalitetsskillnaden är mycket större än i Sverige, säger Mahmoudi.

Han förklarar sitt resonemang:

– Här har även mindre lärosäten utan fullständig fakultet sett till att kvaliteten i undervisning och forskning är jämförbar med de tre stora .

Mahmoudi återger en kvalitetsgranskning av den utbildning han själv är dekanus för. Professorer från Oslo, Köpenhamn och Helsingfors kom i maj 2010 fram till att mer än hälften av de ämnen som SU:s juridiska fakultet undervisar och forskar i har ”ledande ställning” nationellt och är ”framstående” internationellt.

Granskningen genomfördes som ett svar på SU:s rektors aviserade vision att SU år 2015 ska vara just ledande nationellt och framstående internationellt, och kostade 60.000 kronor, berättar Mahmoudi.

Har ni något samarbete med USA?

– Inte organisatoriskt, men enstaka forskare har det. Jag själv till exempel med George Washington University School of Law, Stanford och Princeton, säger Mahmoudi, som är professor i folkrätt vid sidan av sin administrativa tjänst.

Är det många juridikstudenter som är intresserade av att verka i USA?

– Inte många, men enstaka. Vi hade tidigare ett forsknings- och studentutbytesavtal med universitetet i Sacramento (Kaliforniens huvudstad), och vi tar emot några amerikanska studenter varje år. I fjol hade vi ett stipendium för ett års vistelse i New York.

Vilken svensk juristutbildning är bäst för den som vill bli advokat i USA? Är ni likvärdiga där också?

– Nej, Uppsala är nog bättre tack vare deras mångåriga samarbete med University of Minnesota Law School. Vi har kanske fler bilaterala avtal, men de flesta är latinamerikanska och asiatiska. För Asien är vi bäst, vi har avtal med både Thailand, Singapore, Kina och Indien.

På Advokatsamfundet saknas statistik över hur många svenska advokater som även avlagt amerikansk advokatexamen. En av dem som gjort det är Carl Svernlöv, som gjorde det 1990 inför tre år på Baker & McKenzie i New York (idag arbetar han på byråns Stockholmskontor, och som adjungerad professor i bolagsrätt i Uppsala).

– Det är betydligt tuffare att avlägga advokatexamen i USA än i Sverige, säger han och beskriver erfarenheten:

– Man klarar det inte utan att läsa väldigt intensivt, som att tentaplugga under en månad eller så. Du måste lära dig en massa juridik utantill, och det är inom alla områden: konstitutionell rätt, straffrätt, bolagsrätt och avtalsrätt till exempel.

Sedan, fortsätter Svernlöv, är det två dagars examen: en med ”multiple guess”, där det svåra i hög utsträckning består av att fler än ett svar kan vara rätt, och en med uppsatsskrivande.

– Om man klarar det svärs man in under en domstolsceremoni där man får lova att upprätthålla konstitutionen som en ”officer of the court”.

Att det är svårare att avlägga amerikansk än svensk advokatexamen förklarar Svernlöv med att det i USA råder advokatmonopol: i Sverige får vem som helst lämna juridisk rådgivning, och skråtänkandet blir därför mindre utpräglat.

Realtid.se frågar apropå ABA-planerna om utlandsskoleackreditering om Svernlövs erfarenheter.

Hade det någon betydelse vilken skola du hade studerat vid när det beslutades om du skulle få avlägga advokatexamen?

– Nej, på den tiden gav de dispens för två års juristutbildning utanför ”common law”-länderna, det vill säga USA, England, Australien och Nya Zeeland med flera, men man var tvungen att ha motsvarande ett år på amerikansk juristutbildning, säger Svernlöv, som avlade sin svenska juristexamen i Uppsala 1989 och sin amerikanska vid Harvard året efter.

Carl Svernlöv har fortfarande kvar sin amerikanska advokattitel och betalar medlemsavgift, eftersom han arbetar internationellt i hög utsträckning och det då är praktiskt. Att han från början avlade sin examen var för att kunna verka som jurist på kontoret i USA, säger han.

– Utan sådan examen får man i princip inte lämna juridisk rådgivning.

De svåraste staterna att avlägga advokatexamen i är traditionellt New York och Kalifornien, enligt Svernlöv. Men på senare tid har Florida också fått rykte om sig att vara tufft:

– Det beror på att många äldre amerikanska advokater flyttar ned dit, och för att undvika konkurrens har advokatsamfundet där höjt ribban.

Carl Svernlöv förklarar att det i USA i princip fungerar så att man enbart får verka som advokat i den stat man avlagt examen i.

– Det finns vissa begränsade möjligheter att inom ramen för en viss rättegång få verka i en annan delstat, om man har medombud som är advokat i den staten, men i princip är det förbjudet att lämna råd om lagen i en annan delstat än den där man är advokat.

Vet du hur många svenskar som har amerikansk advokatexamen?

– Nej.