"Upplagt för kulturkrock i Swedbank"

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Vad har du för kommentar till Gardell som ny storägare i Swedbank, mot bakgrund av din bok?

– Man kan konstatera att det finns ett ägardokument mellan Swedbank-ägarna Folksam, sparbanksstiftelserna och de fristående sparbankerna, säger Forsberg.

– De har väl tillsammans en ägarandel kring 20 procent av Swedbank.

Så det finns ett formellt ägaravtal mellan Folksam, sparbanksstiftelserna och sparbankerna?

– Ja, de har ett samarbete.

– Det kanske inte är bindande, men de har bestämt sig att samarbeta som ägare eftersom Swedbank tidigare var så illa ute under finanskrisen.

– Inför krisen var det inga ägare i Swedbank som agerade särskilt starkt.

– Ingen från Swedbanks ägarkrets gjorde något för att bromsa Swedbanks expansion i Baltikum, eller hade synpunkter på det.

– Så när krisen inträffat ville ägarkretsen ta tag i det, och sa sig att man som ägare vill ha kontroll över det som händer.

– Därför valde Folksam, sparbanksstiftelserna och sparbankerna att inleda ägarsamarbete.

Folksam äger nästan 10 procent av Swedbank, de 65 fristående sparbankerna kring 9 procent, och de 11 sparbanksstiftelserna drygt 2 procent.

– Som grupp har de därmed tillsammans en ägarandel på drygt 20 procent av Swedbank.

– Det här är siffror hämtade ur min bok och det kanske har minskat en del sedan dess, men de har i varje fall en stor ägarandel av Swedbank.

– Och Gardell för sin del har ju köpt en ägarandel på 4 procent någonting i Swedbank.

– Så frågan är…Det känns som att det kommer att bli lite av en kulturkrock mellan Gardell och sparbanksrörelsen.

– De här sparbanksstiftelserna och sparbankerna var ju inte så förtjusta i Swedbanks expansion i Baltikum och de risker det förde med sig.

– Sparbanksrörelsen vill hellre stanna i den svenska landsbygden och myllan, och ägna sig åt inlåning och utlåning till närstående; folk i närheten; i byn.

– De vill inte ge sig ut på några äventyr.

– Jag kan tänka mig att de gärna helst ser att Swedbanks vinster återinvesteras i banken.

– Sparbankerna själva är ju inte vinstdrivande.

– Gardell är ju mycket för höga utdelningar, och vill göra lite snabba klipp och så.

– Och sparbankerna kanske inte så förtjusta i om Gardell vill att Swedbank river upp det separata samarbetsavtalet mellan Swedbank och de fristående sparbankerna.

Kan det alltså bli en stor ägarkonfrontation i Swedbank mellan Gardell och sparbanksrörelsen?

– Det vet man inte.

– Men Gardell var ju även inne och tittade på Swedbank hösten 2008.

– Och då gillade sparbankerna honom.

– Då ville Gardell satsa på Swedbanks svenska bankrörelse, och sälja verksamheten i Baltikum och Swedbanks fondbolag Robur.

– Det tyckte sparbankerna var intressant och stödde det.

– De har inget emot att bli av med Baltikum-verksamheten.

– Och sparbankerna ville inte få in Nordea som ägare i Swedbank med ett samgående mellan Nordea och Swedbank.

– Men Gardells nya förslag för Swedbank verkar ju inte gå sparbankernas väg.

Gardell har väl nu talat om att han vill att Swedbank och Nordea ska slås ihop?

– Ja, precis.

– Den frågan var ju även på tapeten hösten 2008, vilket fick sparbankerna att slå bakut.

– Det finns problem med att slå samma Nordea och Swedbank, eftersom Nordea har så många bankkontor och konkurrerar med de fristående sparbankerna på ett antal orter.

– Det innebär problem, för om man skulle slå samma Nordea och Swedbank skulle de fristående sparbankerna börja konkurrera med Swedbank på många håll vilket skulle bli väldigt märkligt.

– Tidigare har sådana frågor kunnat lösas, exempelvis då Swedbank gick samman med Föreningsbanken.

– Då fick de fristående sparbankerna köpa konkurrerande Föreningsbanks-kontor.

– Och när det fanns planer på att slå samman Swedbank och SEB, planerade sparbankerna också att få köpa SEB-kontor.

– Men Nordea har ett mycket större antal bankkontor, så det blir svårt för sparbankerna att köpa så många.

– Sparbankerna har inte hur mycket resurser som helst.

– Så därför blev de väldigt emot ett samgående mellan Swedbank och Nordea efter krisen 2008, men de gillade Gardell .

– Det beror väl på vilka förslag som läggs fram.

– Kommer det något som gynnar sparbankerna lär de stödja det, och annars inte.

Och nu verkar det inte som att Gardells förslag stämmer med vad sparbankerna vill?

– Det verkar inte så alls.

– Gardell menar att sparbankernas samarbetsavtal med Swedbank är lukrativt för sparbankerna, vilket sparbankerna inte tycker själva.

– Och det är väl ganska självklart att de säger så.

– Som jämförelse brukar ju ingen säga att man har för hög lön själv.

– Men Gardell tycker att avtalet är för lukrativt för sparbankerna, vilket sparbankerna inte gillar.

Dagens Industri skrev under onsdagen om en intern konflikt inom Swedbank mellan bankens vd Michael Wolf och styrelseordförande Lars Idermark, och att Idermark ”störs av Wolfs kontakter med Gardell”.

Exempelvis är Wolf och Gardell grannar i Saltsjöbaden.

– Jag intervjuade Idermark när jag skrev boken, då Idermark var nytillträdd, säger Forsberg.

– Så han finns porträtterad i boken.

– Det var väl i april/maj 2010 jag pratade med honom på telefon.

– Då pratade vi inte alls om Gardell och Wolf.

– Det var Folksams vd Anders Sundström som ville tillsätta Idermark som styrelseordförande i Swedbank.

– Sundström ville egentligen ha kvar Swedbanks långvarige styrelseordförande Carl-Eric Stålberg som Swedbanks styrelseordförande.

– Men det slutade med att Sundström valde Idermark.

– Så man kan räkna med att de två har samma uppfattningar och är ”på samma linje”.

– Sedan kan man säga att det stämmer att Gardell och Wolf bor på samma ställe och har spelat tennis.

– Wolf har sagt att de inte alls är nära vänner, utan bara brukar springa på varandra ibland.

– Men Gardell var tidigare huvudägare i Intrum Justitia med Wolf som vd.

– Så det finns en nära koppling mellan Gardell och Wolf även om Wolf vill tona ner det.

– När jag pratade med Idermark var han precis nytillträdd och pratade om att han skulle resa runt och träffa alla kring Swedbank.

Hur stor upplaga räknar du med att din bok kommer att säljas i?

– Det har jag ingen aning om.

– Jag har inte gett ut någon bok tidigare.

– Men jag har skrivit boken för de svenska skattebetalarnas skull.

– Det är helt sanslöst att Swedbank har räddats två bankkriser i rad.

– Det är samma bank som nu gjorde samma misstag i Baltikum som skedde i Sverige i slutet på 80-talet.

– Jag vill få ut budskapet om hur det kunde gå så illa, så att det inte upprepas igen.

– Alla säger förvisso att staten har tjänat så mycket på bankstödsåtgärderna nu i samband med senaste finanskrisen.

– Men det var ett antal miljarder som öronmärktes för bankstödet.

– Det var ganska många miljarder.

– Riksgälden ställde 352 miljarder kronor i garantier, Riksbanken 450 miljarder kronor i nödlån, och regeringen tillhandahöll sitt stödpaket på 50 miljarder även om det inte utnyttjades fullt ut.

– Totalt sett var det mycket pengar som öronmärktes för detta.

– Och finansminister Anders Borg var ute och pratade om att han reserverat pengar i statsbudgeten för att stödja Baltikum efter vad de svenska bankerna ställt till med där.

– Så totalt var det väl nästan 900 miljarder kronor eller 850 miljarder som öronmärktes för bankstödet.

Vem är syndabocken då? Carl-Eric Stålberg?

– Jag skriver i boken om både Stålberg och tidigare Swedbank-vd:n Jan Lidén.

– Stålberg hade ju tidigare erfarenheter där han rett upp en bankhärva i Göteborg och hade sett hur illa det kunde gå.

– Och Lidén hade erfarenheter av finansbolaget Gota, och hade sett hur det hade gått.

– Riksbankschefen Stefan Ingves för sin del var chef för Bankstödsnämnden i den tidigare finanskrisen, och redde upp lånekaoset.

– Men som Riksbankschef lyckades han inte hejda de svenska bankerna i den senaste finanskrisen.

– Ingves säger att han före krisen varnade för det som kunde hända, men han agerade inte.

– Borg säger i boken att Finansinspektionen bär en del av skulden, och pratade om att kapitalkraven för bankerna borde höjas men några sådana formella krav framställdes aldrig.

– Ingrid Bonde var chef för Finansinspektionen till maj 2008, och borde ha bromsat bankerna 2006 och 2007.

– Och Bo Lundgren var bankminister i den förra borgerliga regeringen och är nu på Riksgäldskontoret.

– Han borde ha sett ett mönster.

– Borg för sin del satt i statsrådsberedningen under förra krisen, och är nu finansmininster.

– Ministrar får ju inte ägna sig åt ”ministerstyre”, men han borde ha kunnat hålla ett brandtal eller skrivit debattinlägg om hur läget såg ut.

– Men det var ingen som försökte stoppa det som ledde till den nya finanskrisen.

– Reaktionerna blev typ ”Oj, det blev en kris!”

– Men det brukar bli kriser då och då, och det måste man parera.

– Handelsbanken för sin del har klarat sig igenom båda bankkriserna.

– Och Swedbank borde åtminstone ha kunnat klara sig utan att drabbas genom den senaste finanskrisen; utan att upprepa samma mönster igen.

– Men Swedbanks agerande i Baltikum blev som en blåkopia på de misstag banken gjorde i Sverige inför den förra finanskrisen.

– De hade en extrem tillväxt i utlåningen, och lånade ut pengar till företag för att spekulera i fastigheter fast dessa låntagare inte var fastighetsbolag.

– Vad var det förutlåning för Swedbank att ägna sig åt?

– Det var ju precis om i Sverige på 80-talet.

– Vem som helst borde ha kunnat förutspå hur det skulle sluta.

Hur kommer det att bli för Swedbanks Baltikum-verksamhet nu? Är faran över?

– Det ser ju mycket bättre ut där nu, vilket man får tacka Anders Borg och Jens Henriksson för.

– De jobbade ju för att slippa en devalvering i Baltikum.

– Hade Lettland devalverat skulle det slutat väldigt illa för Swedbank.

– Och vid en devalvering så sjunker valutan i värde direkt, så att en bank som Swedbank inte hinner göra någon nyemission eller så innan det är för sent.

– Då hade svenska staten fått ta över Swedbank direkt.

– Istället valdes vägen att Baltikum skulle ”plåga sig” ur krisen genom att spara ner på offentliga utgifter genom att sparka lärare, stänga skolor och sänka de statliga lönerna med 30 procent.

– En sådan väg tar tid, och det gav Swedbank tid på sig att göra nyemission och låna pengar av svenska staten.

– Man köpte sig tid på det sättet.

Så det är många som kan beskyllas för att det gick snett?

– Det var ju en fantastisk räddningsaktion som genomfördes för Swedbank.

– Skattebetalarna och Anders Borg ställde upp fullt ut.

– Och Folksam ställde upp.

– Men ingen såg i förväg vad som komma skulle.

– Och ingen har fått sparken för det.

– Lidén gick i pension och Stålberg gick under ordnade former.

Realtid.se har tidigare talat med Thage G. Peterson som hävdar att han upprepade gånger varnade Stålberg för det som höll på att ske (se separat artikel).

– Jo, Peterson nämns lite i boken, säger Forsberg.

– Ingves var i Finansutskottet på utfrågning.

– Inför utskottet sa han att han länge varnat bankerna för Baltikum.

– Men det var inte förrän våren 2008 som Riksbanken tog upp frågan om höjda kapitalkrav för bankerna.

– Det var sent påkommet.

– Det är ju en sak att varna för något.

– Om varningar inte hjälper måste man ju agera och införa åtgärder.

– Men det gjordes aldrig.

Kan din bok bli ett inlägg i valdebatten tror du?

– Det vet jag inte.

– Men slutsatsen blir att Swedbank helt enkelt använde skattebetalarna som ”skyddsnät”.

– Det banade väg för att banken själv gav sig ut och balanserade på slak lina.

– De visste att man inte kunde låga Sveriges största bank mätt efter inlåning, gå omkull.

– De har hela tiden haft ett skyddsnät.

– Det enda man kan göra är som Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson nu föreslagit i Finansutskottet; att sätta gränser för bankernas solvens.

– Om gränserna underskrids så ska banken då direkt övertas av staten medan aktieägarnas aktier i banken blir helt värdelösa.

– En sådan regel är nog det enda som hjälper, för då kommer bankens ägare att sätta press på bankens styrelse.

– Som det är nu så går alla skadeslösa ur det som hänt, även om aktieägarna blivit utspädda om de inte deltagit i Swedbanks nyemissioner.

– Ingen aktieägare har förlorat värdet på sina Swedbank-aktier.

– Visst föll Swedbank-aktien kraftigt, men den har fortfarande ett värde och har stigit igen.

Sparbanksstiftelserna har väl blivit av med en stor del av sina Swedbank-aktier i processen?

– I och för sig, men det var för att stiftelserna tagit lån vid sidan om för att köpa Swedbank-aktier.

– Och när Swedbank-aktien föll fick stiftelserna släppa ifrån sig en stor del av sina wedbank-aktier så att de nu bara har en ägarandel kring 2 procent av Swedbank.

– Det var ju sparbanksstiftelsernas förvaltningsbolag som gick under.

– Där låg det mesta av stiftelsernas Swedbank-aktier.

– Men ska man utpeka skyldiga till Swedbanks kris så är det ju stiftelsernas förvaltningsbolag och Swedbank-styrelsen.

– Styrelseordförande och styrelsen har till uppgift att se till att ett företag överlever även om 10-20 år.

– Alternativt kan ju ett företag bli uppköpt under tiden.

– Men styrelsens uppgift är i alla fall att se till att ett företag inte går under.

– Och det har Swedbanks styrelse inte gjort.

– Styrelseordförande Carl-Eric Stålberg själv var ju till och med ”arbetande” styrelseordförande med eget rum hos Swedbank.

– Han fick lön för att sitta där, och måste ha vetat vad som hände.

– Vd drev på utvecklingen, och ägarna var passiva eller inte insatta för att förstå vad som hände.

– Det är ju ägarna som tillsätter styrelsen.

– Och myndigheterna agerade ansvarslöst eftersom de inte ingrep i och med att Swedbank är en bank.

– Andra företag såsom tillverkare av kul-lager eller vad som helst kan man ju bara låta gå under om de är misskötta.

Finns det skäl att inleda rättsprocesser med anledning av allt som hänt?

– Jag tror inte att det kommer att ske i Sverige, till skillnad från i andra länder där man låter huvuden rulla bildligt sett i liknande situationer.

– Men Sverige är ett ”konsensus-land”, där ingen pratar om att det gått dåligt.

– Nu är den allmänna uppfattningen att allt är frid och fröjd.

– Det kanske vore motiverat att inleda rättsprocesser mot exempelvis Finansinspektionen som inte ingrep.

– De verkade tänka att man väl får driva en bank hur man vill.

– Så får det ju inte vara, och det är Finansinspektionens uppgift att hålla koll på det.

– Men man kommer knappast att inleda rättsprocesser mot exempelvis Finansinspektionens tidigare chef Ingrid Bonde för att hon inte ingrep.