Uppfinnarboom på Karolinska

Av Sveriges alla uppfinnare som får patent på sina idéer är andelen kvinnor endast 9 procent. Det ville Karolinska Universitetssjukhuset ändra på, men även släppa loss kreativiteten hos medarbetarna.

Med stöd på totalt 3,8 miljoner kronor från Nutek, Europeiska socialfonden och Karolinska Universitetssjukhuset drog projektledaren Margareta Cederfelt igång ”Utveckla din idé” i januari 2005.

– Många associerar uppfinningar med gener och avancerad forskning. Och den finns, och är självklart viktig. Men i det här projektet handlar det om att ta fram enkla, basala uppfinningar som underlättar i det vardagliga arbetet inom hälso- och sjukvården, säger Margareta Cederfelt när Realtid.se träffar henne på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Sedan projektet drog igång har nu totalt 30 personer, främst kvinnor, börjat att på allvar utveckla sina idéer. En av dessa uppfinningar är en handskhållare, som redan finns ute för försäljning. Engångshandskar i plast används, som de flesta som besökt ett sjukhus som patient vet, mycket frekvent inom vården.

– Problemet var att alla tillverkare har olika format på sina förpackningar och på sina handskhållare. Alla handskhållare måste dessutom skruvas upp på väggen. Uppfinnaren har istället utvecklat en hållare som är fjädrad på alla ledder, så att alla förpackningar passar. Hållaren kan även appliceras på bordsskivor och hyllor, berättar Margareta Cederfelt.

Uppfinnarna äger själva sina idéer, som under utvecklingen är hemliga.

– Men jag kan säga att generellt får de medarbetare som finns inom hälso- och sjukvården sina idéer när de försöker lösa ett problem och underlätta sitt eget arbete, patientvården och arbetsmiljön. Det blir lite av en aha-upplevelse när de själva inser att de kan ordna det som de saknar.

För att utveckla sina idéer samlas uppfinnarna i så kallade Mentorringar. Ett koncept som ursprungligen kommer från Svenska Uppfinnareföreningen, som är en samarbetspartner i projektet.

– Mentorringen fungerar under sekretess och alla skriver under samma avtal och diskuterar vad det innebär. Annars skulle ingen våga berätta om sin uppfinning. Därefter används ringen som stöd, att bolla tankar hit och dit, och få råd innan en presentation görs hos exempelvis Almi för att få kapital.

Leder gruppen gör den så kallade förändringsagenten.

– Vi har 15 förändringsagenter i dag varav 13 är kvinnor. De har genomgått och genomgår utbildning för att kunna sammankalla sina grupper. Samtidigt är de kvar i sina vanliga professioner inom vården, säger Margareta Cederfelt.

Förändringsagenterna är alltifrån medicintekniska ingenjörer till sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Några läkare har dock inte anmält sitt intresse.

– Det tror jag hänger samman med att de har andra forum som de kan vända sig till med sina idéer. Bland annat har ett stort antal en dubbel anställning och arbetar både vid universitetssjukhuset och vid Karolinska Institutet. Och vid det senare finns ju Karolinska Innovation.

Inom sjukvården är de anställda till 85 procent kvinnor och projektet drivs som ett jämställdhetsprojekt. Som före detta riksdagsledamot för moderaterna så tillhör projektledaren Margareta Cederfelt ett parti som brukar ställa sig kritiskt till könskvotering. En åsikt hon delar med sitt parti samtidigt som hon ser andra vägar till en lösning på jämställdhetsproblemen.

– Personligen så är jag inte för kvotering. Men det finns otroligt många duktiga och kompetenta kvinnor och där tror jag att nätverk är en bra modell för att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Att delta i ett nätverk är också ett bra sätt att utveckla kontakter.