Ukraina vrider tillbaka klockan

Under valkampanjen i Ukraina lovade nuvarande president Viktor Jusjtjenko att utreda tveksamma privatiseringar av statlig egendom som genomfördes under Leonid Kutjmas tid vid makten. Nu oroas dock ryska och västerländska investerare över den iver med vilken Jusjtjenko och hans administration tar sig an uppgiften, skriver The Moscow Times.

Premiärminister Julia Tymosjenko sa i förra veckan i en offentlig debatt att 3.000 företag ligger under luppen. Det är 100 gånger så många företag som nämndes några dagar tidigare av Viktor Jusjtjenko, som hävdade att 30 fall av privatiseringar skulle granskas.

Ryska och ukrainska analytiker hävdar att dessa motsägelsefulla besked oroar de internationella investerare som på senare tid gjort större investeringar i Ukraina. Andriy Kuznichenko, analytiker vid institutet för politiska strategier I Kiev, säger att president Jusjtjenko och premiärminister Tymosjenko verkar tala till olika åhörare. Jusjtjenko tycks vilja lugna utländska investerare samtidigt som Tymosjenko skjuter ett varningsskott riktad mot den inhemska eliten.

Vad är det som kan hända i Ukraina?

– Risken är att Viktor Jusjtjenko helt enkelt exproprierar egendom som tillhör inhemska och utländska investerare. Före Yukos-affären var det ingenting som jag trodde kunde hända varken i Ryssland eller Ukraina, men risken finns att detta händer med åtminstone några av de företag som anses ha sålts ut för billigt, säger Andrei Simonov, professor inom finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Finns det anledning för svenska och andra internationella investerare att oroa sig?

– Naturligtvis. Vid en eventuell expropriation förlorar en investerare allt. Men bara det faktum att dessa diskussioner förs försämrar investeringsklimatet vilket innebär att värdet på redan gjorda investeringar sjunker, säger Andrei Simonov.

Men Peter Håkansson, ansvarig förvaltare av East Capitals Östeuropafond, är inte oroad. Fonden har investerat 4,8 procent av den totala fondförmögenheten på 889 miljoner kronor i Ukraina.

– Vi får olika bud om hur många bolag som är aktuella för utredning, men sannolikt rör det sig nog inte om så många. Jag tror också att det här bara kommer att beröra huvudägare som kanske köpt upp mellan 60 och 70 procent av de aktuella bolagen, säger Peter Håkansson.

Inte heller Björn Nilsson, ansvarig förvaltare av Gustavus Balkanfond, är orolig för egen del.

– Värdet av våra investeringar i Ukraina är procentuellt sett litet. Dessutom har vi investerat i bolag som troligtvis inte kommer att beröras av omprivatiseringar.

Men Björn Nilsson säger samtidigt att Gustavus Capital undvikit att delta i diskutabla privatiseringar av oro för att något sådant här skulle kunna hända.

– Till exempel avböjde vi erbjudandet om investera i Krivorizhstal. Bolaget, som är ett av världens största ståltillverkare, såldes ju också ut till inhemska oligarker till ett pris som uppgick till hälften av det utländska investerare bjöd. Det sista jag hört är att Krivorizhstal kommer att bli föremål för omprivatisering.

Björn Nilsson tror dock inte att Viktor Jusjtjenko kommer att vidta åtgärder som skadar utländska investerare.

– Ukraina har ju ambitionen att bli medlem i EU och är rädd för att stöta sig med utländska investerare. Däremot kan Jusjtjenko vidta åtgärder som drabbar de inhemska oligarkerna.

I Norge hoppas Telenor att företagets mobilsatsning i Kyivstar GSM är säker. Telenor äger 55 procent av aktierna i den näst största mobiloperatören i Ukraina. Kyivstar är inte ett resultatet av en privatisering, men åtnjuter ekonomiskt fördelaktiga licenser.

– Vi har inte fått några signaler om att Kyivstar ska granskas, säger Telenors presstalesman till IT-Avisen.