"Tvärt emot normal stabiliseringspolitik"

1. Vilket var vårproppens viktigaste besked?

Håkan Frisén: När vårproppen nästan helt saknade konkreta förslag måste man nog säga att det viktigaste beskedet var själva strategin. Att inte göra någonting nu med hänvisning till den internationella osäkerheten. Regeringens prognoser för tillväxten 2013 och framåt är också exceptionellt optimistiska. Det innebär att man nu verkligen hårddrar den procykliska strategin med satsningar i goda tider, vilket ju är tvärt emot normal stabiliseringspolitik.

Sten Nordin: Att en rad reformer är på väg för fler bostäder, men också att man aviserar fler insatser mot arbetslöshet bland ungdomar.

Anders Brunstedt: Att man inte vidtar några omedelbara åtgärder till halvårsskiftet – i och för sig inte något vi förväntade. Det bör dock sägas att viktiga besked knappast kännetecknar vårpropositionerna.

2. Hur ska man tolka regeringens lågmälda linje?

Håkan Frisén: Den försiktiga linjen har gett så stor politisk utdelning att Finansdepartementet och Moderaterna ser stort värde att hålla fast vid den. Samtidigt finns det nog också en rädsla för att man inte ska kunna hitta förslag som regeringen kan enas om och som samtidigt verkligen är ekonomiskt effektiva. Minoritetssituationen i riksdagen bidrar också till att politiken blir försiktigare. Speciellt gäller detta vårpropositionen där det är lättare för oppositionen att fälla enskilda förslag.

Sten Nordin: Uppfattar inte regeringen som lågmäld, men däremot är det helt begripligt att regeringen arbetar med en beslutande budget, som läggs i höst, och inte med två. Det finns också många skäl nu att avvakta utvecklingen av ekonomin nationellt och globalt.

Anders Brunstedt: Svår fråga. Delvis hänger det väl ihop med en rätt lågmäld opposition om man ser till det senaste halvåret. Möjligen tyngs man också av minoritetspositionen i Riksdagen, och slitningar i samarbetet mellan allianspartierna. Det kan också vara en rätt medveten strategi. Längre fram kommer man säkert inte vara lika ”lågmäld” men det är långt till valet 2014.

3. Var veckans räntebeslut korrekt?

Håkan Frisén: Man kan ha förståelse för Riksbankens beslut. Inflations- och arbetsmarknadsutsikter talar visserligen för sänkning, men i en situation där bostadspriserna åter verkar vara på väg upp och utlåningen till hushållen ökar i hyfsad takt är det inte så konstigt att Riksbanken vill avvakta. Det är nog troligt att det kommer någon sänkning till senare i år om inte de ekonomiska utsikterna förbättras.

Sten Nordin: Korrekt såvitt jag kan bedöma nu. Svensk arbetsmarknad står stabil givet de ekonomiska förutsättningarna med en mindre ökning av arbetslösheten. Vi har nu siffror att löneökningarna och antalet arbetade timmar 2011 var högre än tidigare beräknat. Det bör lägga grunden för en fortsatt god efterfrågan på hemmamarknaden.

Anders Brunstedt: Jag tycker det finns anledning för Riksbanken att överväga lättare, mer proaktiv, penningpolitik. En möjlighet vore i nuläget en ytterligare sänkning till 1.25 procent. 25 punkters skillnad ska dock inte överdrivas. Det finns, som jag ser det, heller ingen anledning att betrakta veckans räntebeslut som ”inkorrekt”.

4. Ingves talar om global återhämtning medan utländska bedömare talar om förnyad oro – vem har rätt?

Håkan Frisén: Vi har ju sett en förnyade tendenser till oro, bland annat knutna till Spaniens problem men också till mer blandade datautfall i USA. Dessa har varit tillräckligt allvarliga för att orsaka en börskorrektion och minskad riskaptit generellt. För centralbankirer såväl i Sverige som i omvärlden är det nog ändå för tidigt att sända ut signaler om oro och därmed indirekt börja lova ytterligare stöd till den ekonomiska utvecklingen.

Sten Nordin: Nobelprisfråga. Har stort förtroende för riksbankschefens kunnighet, och det finns flera tecken på återhämtning. Men nyckeln är den amerikanska ekonomin, och där blev de senaste sysselsättningssiffrorna en besvikelse. Så man kan tro på återhämtning, men gardera med reserver för motsatsen. Rysaren kring Spaniens, Greklands och Italiens ekonomier är inte över.

Anders Brunstedt: Jag tror att ”båda” kommer att få rätt. Trots ett väldigt svårt år 2011 fortsatte världshandeln att växa. Den reala ekonomin, med problem och utmaningar på flera håll, kan alltså överleva, trots att världen ibland tycks vara nära att gå under (i alla fall på finansmarknaden). Förnyad ”oro” kring skuldkrisen under 2012 känns som en ”no-brainer”. Vi räknar med ett trögt 2012 men likt Riksbanken ser vi potential för bättre fart i världsekonomin. Alltså: det ena utesluter inte det andra…

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Håkan Frisén: Kombinationen av en mycket försiktig vårbudget och riksbankens beslut att avvakta. Båda aktörerna tycks vänta på varandra vilket innebär att vi kan se fram mot en intressant stabiliseringspolitisk diskussion den närmaste tiden. Kritiken mot en alltför passiv ekonomisk politik kommer nog att bli ganska högljudd.

Sten Nordin: Har ju inrikes varit en händelserik vecka med vårproposition, ny försvarsminister och räntebesked. Internationellt påminns vi om den norska tragedin genom rättegången mot Breivik. Inte lätt välja en, ärligt talat!

Anders Brunstedt: Snävar vi av frågan till svensk makro säger jag ”tyska indikatorer som pekar fortsatt upp i april”.