Turkiet i EU, nja

En amerikansk undersökning visar att européer inte är övertygade om att ett turkiskt medlemskap i unionen skulle innebära något positivt.

Endast 16 procent av fransmännen, 26 procent av tyskarna och 33 procent av engelsmännen anser att det vore klokt att släppa in turkarna i samarbetet. Mest positiva till ett turkiskt medlemskap är Italien, där hela 45 procent säger sig vara för.

Turkarna själva är angelägna om att få gå med. Hela 73 procent är för en anslutning. Samtidigt anser 43 procent av USA:s befolkning att Turkiet bör gå med i EU. I USA anses det viktigt att Natomedlemmens sekulariserade och västvänliga inställning bibehålls. Ett skräckscenario vore att Turkiet närmar sig sina muslimska grannländer i Mellanöstern.

Nästa månad förväntas kommissionen föreslå tidpunkt för när och om samtal med Turkiet kan inledas. För att samtal ska komma till stånd måste samtliga medlemsländer vara överens.

Vad som gör frågan extra känslig är att Turkiet skulle bli det största medlemslandet. EU-kommissionären Frits Bolkestein gick nyligen ut och varnade för en islamisering av Europa på grund av en stark migration och demografiska förändringar.

Den turkiska regeringen planerar att införa en ny lag som förbjuder otrohet i äktenskap. Något som fått många européer att höja ögonbrynen.

Fler kommissionärer har uttryckt oro inför ett kommande medlemskap även om de undvikit att fokusera på de kulturella aspekter som Bolkestein tar upp. Bland de mer skeptiska kommissionärerna återfinns Jacques Barrot från Frankrike, Loyola de Palacio från Spanien, Markos Kyprianou från Cypern och Viviane Reding från Luxemburg.

Skulle samtal mellan EU och Turkiet inte komma till stånd skulle det innebära ett stort bakslag för de regeringarna i de stora EU-länderna som Frankrike och Tyskland som drivit frågan. I båda länderna finns det en stark opposition mot ett turkiskt medlemskap.