Trögt med outsourcing i Sverige

Tillsammans med Tim Cramp grundade han bolaget Paralegal i Sverige för snart fem år sedan.

– Vi trodde redan då att det kunde bli någonting. Men den svenska marknaden har varit väldigt konservativ.

– Samfundet har också varit lite motiga till outsourcing, när det gäller rättssäkerheten till exempel, men sådana frågor går att hantera. Det är bara en tidsfråga innan det blir aktuellt på den svenska marknaden.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev som cskickas ut varje torsdag.

Paralegal drog igång för fem år sedan och även om verksamheten rullar på kunde gått ännu bättre, menar Hjerdin.

– Just nu finns det biträdande jurister som inte har tillräckligt att göra, så man vill gärna hålla dem sysselsatta.

– På den svenska marknaden så outsourcas det vissa juridiska tjänster redan i dag men inte så systematiskt.

– Det kan gälla översättning eller anpassning av dokument, om man tar de stora it-bolagen kanske de vill använda samma avtal men de kräver en viss anpassning till de olika länderna, säger han.

Idén med paralegals, juristassistenter kommer från London och New York. Affärsidén för bolaget Paralegal är att de skulle hantera bemanning av paralegals och jurister till byråer vid stora företagsförvärv för att till exempel läsa avtal och korrekturläsa dokument.

– Dessa tillhandahåller vi redan i dag, om än inte i så stor utsträckning, säger Peter Hjerdin.

Tanken är att advokatbyrån inte ska ha full bemanning hela tiden utan att organisationen, likt ett dragspel, ska öka vid stora förvärv, och att man ska hyra in personal vid till exempel due diligence.

Den som utbildar sig till att bli paralegal blir varken advokat eller delägare i framtiden.

Varför vill folk inte bli det?

– Tänk ett sjukhus med bara läkare och inga sjuksköterskor. Det finns de som vill jobba lite mer nischat och fokuserat. Att bli biträdande jurist och advokat på en byrå innebär en viss livsstil som kan vara tuff och inte passar alla. Utbildningskraven för att bli paralegal är ganska höga, men inte alls lika tuffa som på juristutbildningarna.

Ni har försökt att promota den här idén?

– Vi tycker att idén passar branschen. Men har upplevt ett motstånd kring hur man hantera frågor som sekretess till exempel. Fast det har visat sig fungera bra i både USA och Storbritannien.

En stor skillnad mellan dessa marknader och Sverige är bland annat att lönen för biträdande jurister är förhållandevis låg här.

Och, som Realtid.se skrev tidigare, menar kritiker, att den kunskap som ibland outsourcas är att kunskap går förlorad om inte biträdande jurister utbildar sig inom sådana uppdrag, som paralegals typiskt nog tar sig an.

Vad säger du om det?

– Den stora frågan är: Varför ska en klient betala för deras utbildning?

Tror du att ni kom för tidigt med er idé?

– Absolut. Nu har vi haft en hel del att göra ändå. Vissa stora byråer kan tjäna mycket mer pengar på det här men de har en avvaktande inställning.

På Paralegal är de två anställda och därefter hyr de in frilansare.

När kommer ni igång ordentligt?

– När det gäller företagsförvärv har det inte varit så stora volymer ännu och just nu finns en överkapacitet av biträdande jurister. Men vid nästa uppgång, när transaktionsmarknaden blir het igen, då kommer vi nog ingång ordentligt.