Trio delar på nobelpriset i kemi

Richard Heck, Ei-Ichi Negishi och Akira Suzuki får årets Nobelpris i kemi. De får priset ”för palladiumkatalyserade korskopplingar i organisk syntes”.

Forskningen har lett till bättre möjligheter att tillverka förfinade kemikalier. Det handlar om kolbaserade molekyler som är lika komplicerade som de man kan hitta i naturen.

— Det är mycket spännande och jag är mycket nöjd, säger Richard Heck till TT några minuter efter det att han fått beskedet.

Heck, som nu bor på Filippinerna, berättar om hur han reagerade på beskedet:

— Jag blev mållös, antar jag. Det var en stor överraskning för mig.

TT: Varför det — du är en ansedd forskare?

— Jag har inte varit aktiv på några år nu. Det är en till och med större överraskning eftersom jag inte gjort något i laboratoriet på ett antal år.

Vetenskapsakademien konstaterar att behovet av komplexa kemikalier ständigt ökar. De behövs till nya läkemedel för att kunna exempelvis bota cancer eller bromsa dödliga virus. Men även inom jordbruket kan man ha nytta av denna teknik för att kunna skydda grödor. Akademien skriver att årets Nobelpristagare ”har förbättrat kemisters förmåga att uppfylla alla dessa önskningar”.

Ei-Ichi Negishi fick beskedet om Nobelpriset bara en timme innan det kungjordes i Stockholm.

— Jag började drömma om det här priset för ett halvt århundrade sedan när jag kom till USA. Jag träffade flera tidigare Nobelpristagare på universitetet i Pennsylvania och jag insåg då att priset var en realitet och inte en saga. Sedan dess har priset varit en dröm för mig att uppnå även om det inte varit det enda målet jag haft, förklarade han under presskonferensen.

I och med priset har Ei-Ichi Negishi kommit ungefär halvvägs i sin forskargärning, anser han.

— Det är klart att jag vill fortsätta jobba i flera år till. Prispengarna kommer jag att använda för att lyfta min forskning ytterligare, förklarade Negishi.

Även elektronikindustrin använder sig av den belönade forskningen. Vetenskapsakademien skriver om så kallade oled:s som består av organiska molekyler som strålar ljus och som används för att tillverka supertunna bildskärmar. Den palladiumkatalyserade korskopplingen är en av nycklarna i den processen.

Ett annat exempel på resultat är ämnet discodermolide som i framtiden skulle kunna bli ett livräddande cellgift. Ämnet upptäcktes när ett marint svampdjur i slutet av 1980-talet på 33 meters djup fiskades upp ur Karibiska havet. Varelsen saknar bland annat ögon och ben, men tack vare dess oförmåga att fly har den blivit en mästare på att tillverka komplexa giftiga molekyler.

Tack vare de tre pristagarnas metod har man kunnat framställa discodermolide på konstgjord väg och studier har visat att det kan slå ut cancerceller.

Grundämnet palladium fungerar som en ”mötesplats för kolatomer”. Kolatomerna kopplar i processen till palladiumatomen som då fungerar som en katalysator och underlättar förloppet. Det unika med denna metod är att den kan genomföras ”under milda förhållanden och med hög precision”.

Tidigare användes ämnen som också bildade oönskade biprodukter vilket leder till stora problem när man vill bygga stora komplicerade molekyler. De tillverkas steg för steg och de oönskade biprodukterna kan förstöra hela processen.

Richard Heck är 79 år gammal, amerikansk medborgare och professor vid University of Delaware i USA.

Ei-Ichi Negishi, Japan, är 75 år gammal. Han är professor vid Purdue University i West Lafayette i USA.

Den 80-årige Akira Suzuki är japansk medborgare och professor vid Hokkaido University i Sapporo, Japan.