Hård press på fondbolagen - antalet aktiefonder minskas radikalt

Det är PwC som i en aktuell rapport har räknat sig fram till prognosen om en minskning av antalet rena aktiefonder med 25 procent. Siffran gäller globalt och på utvecklade marknader.

Under samma period förväntas fondavgifterna sjunka med 20 procent, enligt PwC.

Siffrorna återfinns i PwC-rapporten ”Asset & Wealth Management Revolution: Pressure on profitability”.

– Internationellt förväntar vi oss att antalet aktiefonder ska minska med 25 procent. Det finns mycket som talar för att vi kommer se en liknande utveckling i Sverige, säger Peter Nilsson, ansvarig Asset & Wealth Management på PwC i Sverige.

I dagsläget finns cirka 2 700 fonder på den svenska marknaden. 825 av dessa kan handlas på Premiepensionsmyndighetens fondtorg, men den siffran väntas minska drastiskt till årsskiftet, mer om det nedan.

PwC:s prognos gäller rena aktiefonder. Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på  Fondbolagens föreningen menar dock att trenden nog kan sägas gälla för hela marknaden.

– Man brukar säga att USA ligger för och där är trenden redan i dag färre antal fonder och färre antal fondbolag. De stora växer och tar andelar av de mindre.

I Sverige har antalet fonder legat ganska stilla de senaste fem åren.

– Jag kan inte säga att antalet fonder som är registrerade hos Finansinspektionen har minskat, men det har verkligen inte ökat heller, säger Fredrik Pettersson.

Inflödet av utlandsregistrerade fonder i Sverige är däremot stort och ganska svårt att överblicka. 2000 stycken är lågt räknat och innefattar de vanligaste fonderna som kan handlas av så kallade småsparare. Siffran kan lätt tredubblas, om man tar in andra fonder som ej är tillgängliga på konsumentmarknaden.

Volymen förvaltade tillgångar globalt har de senaste åren ökat till historiskt höga nivåer, samtidigt som vinsterna i sektorn har stigit. Men nu, menar PwC, finns det starka skäl att tro att branschen står inför en lönsamhetspress på grund av förväntade kostnadsökningar i kombination med sjunkande intäkter.

– Givet att de bakomliggande orsakerna är desamma i Sverige som globalt så kommer vi att se samma minskning av aktiefonder här, säger Peter Nilsson.

Kostnadsökningarna drivs dels av nya regelverk, dels av krav på teknikutveckling som kräver investeringar.

De sjunkande intäkterna beror på att kapitalet styr över från aktiva aktiefonder mot billigare lågprisprodukter. Den förväntade börsnedgången, som redan har inletts, är också en stark bakomliggande orsak.

– Fondförvaltning är en lönsam bransch, men lönsamheten drivs främst av att tillgångsvärdet (läs börsen) har gått upp och inte av ökad effektivitet, säger Peter Nilsson.

PwC menar att fondföretagen står inför ett skifte där de behöver investera i ny teknik och arbeta aktivt med sina strategier, om de ska överleva lönsamhetspressen och konsolideringen.

– Det kommer finnas plats för såväl stora som mer nischade aktörer även i framtiden men förmågan att anpassa sig till förändringarna och val av strategi kommer vara avgörande för att lyckas, säger Peter Nilsson.

Fredrik Pettersson på Fondbolagens förening delar den bilden.

– Vi ser att bolag försvinner och att det sker en ökad konsolidering, men samtidigt startar det också nya. De nya bolagen har ofta ett distributionstänk som innebär att de exempelvis erbjuder en färdig portfölj, säger han.

Den typen av paketering leder till att fondens varumärke minskar i betydelse till förmån för portföljens. Andra faktorer som driver mot konsolidering är, enligt Fredrik Pettersson, automatisering och indexering.

– Ska man satsa på index måste man vara stor, är man liten behöver man satsa på en speciell vinkel eller någon viss tillväxtmarknad för att ha konkurrensfördel.

Fredrik Pettersson pekar även på den ökande betydelsen av regelverk.

– För att leva upp till regelverkskrav behöver man investera i system, så det finns stordriftsfördelar i det med, säger han.

Jämfört med andra länder har Sverige relativt låga fondavgifter. Ändå, menar PwC:s Peter Nilsson, syns en fortsatt press nedåt drivet av ökad kostnadsmedvetenhet hos fondspararna och krav på transparens.

– Skulle vi dessutom hamna i en situation med en kraftig och längre börsnedgång med minskade tillgångar under förvaltning som följd så tror jag vi kommer se en fortsatt minskning både av antalet fonder och en ökad konsolidering av branschen, säger han.

Även nya regelverk, som exempelvis Premiepensionsmyndighetens nya hårdare krav på fondbolag väntas leda till utslagning eller fusionering av fonder.

I dag den 1 november är första dagen för fondbolagen att ansöka till Premiepensionsmyndighetens fondtorg. Som Realtid berättat tidigare väntas 284 av dagens 825 fonder på Fondtorget försvinna till följd av de hårdare reglerna. Siffran är en uppskattning utifrån tre av de kraven som kommer att ställas i det nya avtalet: tre års fondhistorik, minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital, krav på att följa FN:s principer om ansvarsfulla investeringar (UN-PRI).

Fondbolagen har på sig till den 28 december att ansöka till Premiepensionsmyndighetens fondtorg. Först därefter vet vi säkert hur många som slogs ut av de nya kraven. Och först 2025 vet vi om PwC över- eller underskattade trenden