Tillväxtmarknader Astrazenecas räddning

Citigroup har i en ny analys av Astrazeneca uppjusterat sina vinstprognoser för bolaget.

En viktig orsak är Astrazenecas satsning på tillväxtmarknader, som innebär att intäkterna från den regionen ska utgöra 25 procent av de totala intäkterna i Astrazeneca år 2014.

Ändå räknar Citigroup ”bara” med att tillväxtmarknaderna når en andel på 23 procent av intäkterna år 2014.

Realtid.se får tag på Astrazenecas talesperson Ann-Leena Mikiver.

Hon poängterar att det inte handlar om försäljning till u-länder, utan ”tillväxtmarknadsländer”.

– Vi har satt upp som mål att öka andelen intäkter i tillväxtmarknaderna från 13 procent till 25 procent.

– Och till tillväxtländer räknar vi inte bara Kina, Indien och övriga Asian, utan även Sydamerika med Brasilien framför allt och Mexiko, samt Ryssland.

Afrika?

– Jo, Afrika ingår också.

– Där finns det småmarknader, men de är snabbt växande.

Är det några speciella produkter som står i fokus för er expansion på tillväxtmarknaderna?

– Neej, vår strategi är att se till att fler människor i de länderna kan få tillgång till de läkemedel vi har ute.

Det handlar främst om Astrazenecas storsäljare som Nexium, Crestor, Seroquel och Atacand.

– Och vi har även ingått ett avtal med exempelvis indiska medicinska generikatillverkaren Torrent, och köpt en produktportfölj av dem.

– På så vis kan vi komplettera vårt eget utbud på de stora tillväxtmarknaderna, med generika så att fler kan få tillgång till det.

– Det är mer ett sätt att öka synligheten på marknaden.

Kommer era produkter att bli mycket billigare i Afrika än här i Sverige?

– Priserna sätts ju i samråd med de nationella läkemedelsmyndigheterna.

– Det är en rad faktorer som inverkar på prisnivåerna; köpkraften, hur sjukvårdssystemen ser ut, om det är offentligt eller privat finansierat.

– Det är helt olika från land till land.

Kan det bli så att Nexium kostar hälften i Afrika än i Sverige?

– Det är svårt att säga, men givetvis är det helt beroende på hur respektive nationell sjukvårdsmyndighet ser på en produkt.

Och hur är lönsamheten för er på tillväxtmarknaderna jämfört med mogna marknader?

– Vi kommenterar normalt inte lönsamhetsprognoser.

– Det enda vi kommunicerar är försäljningsprognoser.

Är en tanke med er satsning på tillväxtmarknader att parera för att viktiga patent löper ut för er de närmaste åren på de mogna marknaderna?

– Ja, så är det definitivt.

– Vi vet som du är inne på här, att vi har några tuffare år framför oss med patentutgångar.

– Vi vet också att de offentliga sjukvårdsfinansieringssystemen i USA och delvis i Europa är under press.

– Så vi tar absolut sikte på att ta en växande del av kakan på tillväxtmarknader såsom Asien där vi vet att det är en väldigt stark efterfrågan på läkemedel.

– I Kina var vi exempelvis det första utländska läkemedelsbolaget som etablerade egen tillverkning, säger Mikiver.

Är inte det riskabelt med risk för kopiering av era produkter?

– Vår strategi handlar mycket om att vi ska finnas där marknaden finns.

– Då finns vi där med både forskning och tillverkning.

– Vi vill vara nära marknaden.

– Och det ses också som ett sätt för oss att bygga trovärdighet i Kina, att finnas där också.

Finns det risk för att vinsten per aktie i Astrazeneca rasar de närmaste åren på grund av patentutgångarna, trots satsningen på tillväxtmarknader?

– Vi har ju dels en ny forskningsstrategi som innebär att vi ska fokusera på ett betydligt smalare forskningsområde, så att vi drar ner kostnadsnivån ganska ordentligt.

– Och så har vi dels den här tillväxtmarknadsstrategin för att ta vara på den starka tillväxttakten i Asien.

– Och vi har även en välfylld produktportfölj.

– Vi medger att vi ser utmaningar framför oss de kommande åren.

– Men vi har positionerat oss på ett sätt, att vi tror att vi kommer att klara det bra.

Nya produkter Astrazeneca har på gång att lansera är Brilinta mot hjärtinfarkt, Vimovo mot ledvärk och reumatism, samt Onglyza mot diabetes.

Onglyza godkändes i fjol, Vimovo har precis godkänts i USA, och för Brilinta har ansökan om godkännande lämnats in.

Så ni känner er trygga?

– Det tar ett tag innan nya produkter ger effekt på våra intäkter.

– Därför har vi ingått ett par samarbetsavtal med andra läkemedelsbolag, där vi inlicensierat en del produkter för att få jämnare intäktsflöden.

Sedan tidigare har Astrazeneca meddelat personalnedskärningar i Sverige.

Kommer ni att skära ner mer här?

– Det är så att det är i Sverige, USA och England som vi har stora delar av vår personal.

– Och givetvis när vi nu ska skära ner antalet sjukvårdsområden vi forskar kring, så innebär det färremedarbetare.

– Så man får nog räkna med det.

Totalt har Astrazeneca 63.000 anställda, och enligt gällande plan ska personalen minskas med 8.000 anställda varav 3.500 inom forskningen.

Och de 3.500 inom forskningen är av forskningsområdets totalt 12.000 anställda inom Astrazeneca.

Men totalt sett kanske det innebär att forskningsområdet inte kommer att minska mer än hälften av 3.500, eftersom läkemedelsforskare ändå normalt har en ganska hög rörlighet.

Exempelvis stänger Astrazeneca ner sin verksamhet i Lund, men hoppas få med sig många till Mölndal där Astrazenecas verksamhet fortsätter och byggs ut inom området andningsvägar och Lunds forskningsområde.

Totalt är det svårt att säga var Astrazenecas totala antal anställda kommer att sluta på, eftersom koncernen även har ett rekryteringsbehov.

I våras var utgångspunkten att 3.500 av de 12.000 inom forskningen skulle försvinna inom de närmaste fyra åren.

Dessutom skulle koncernen minska med 8.000 personer till och med 2014, varav 3.500 inom forskningen.

Då skulle det bli kvar 55.000, men därutöver behöver Astrazeneca även rekrytera folk.

Tidigare besparingspaket för tre år sedan innebar att antalet anställda skulle minska med 15.000 personer till och med 2013.

Av dem har man hittills minskat med 12.000 anställda, men samtidigt rekryterat 8.000.

– Det beror på att det vi växer inom, kanske inte är just exempelvis USA och England.

– Det är ju förmodligen mer på tillväxtmarknader och inom biologiska läkemedel.

Dotterbolaget Medimmune som Astrazeneca har köpt tidigare, är inriktat på biologiska läkemedel som är en speciell kategori.

– I dagsläget har Medimmune 120 nya läkemedel som håller på att utvecklas.

– Vi gör genomgångar av dem, och de ser intressanta ut.

– Men det kommer att ta tid att utveckla dem till lanserade produkter.

– Vi köpte ju Medimmune som ett långsiktigt företagsköp för att få en biologisk forskningsverksamhet, vilket vi inte hade i den skalan.

– Så Medimmune löper på enligt plan.

Citigroup har rekommendationen ”behåll” för Astrazeneca-aktien med medelstor risk.

Aktien är enligt banken värd 28 pund (312 kronor), medan kursen slutade måndagen kring 325 kronor.

Citigroup räknar med följande vinst per aktie för Astrazeneca de närmaste åren:

• 2009 (utfall): 47,95 kronor (omräknat från 6,32 dollar)

• 2010 (prognos): 47,50 kr (6,26 dollar)

• 2011 (prognos): 47,95 kr (6,32)

• 2012 (prognos): 45,37 kr (5,98)

Citigroup pekar på en osäkerhetsfaktor med Brilinta, som inte visade särskilt bra forskningsresultat i Nordamerika.

Enligt banken finns även en osäkerhetsfaktor med en patenträttegång om Astrazenecas produkt Crestor, där Astrazeneca inte ger upp trots att nedsidan vid förlust av målet är större än uppsidan vid vinst.