Tillväxten tar fart efter valet

Sverige har drabbats hårt av lågkonjunkturen med en stigande arbetslöshet från 8-9 procent, medan Norge ligger stabilt kring 3-4 procents arbetslöshet.

– Den norska ekonomin har klarat sig mycket bättre genom lågkonjunkturen än den svenska, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Han gör följande prognoser för länderna.

Arbetslöshet i Sverige:

År 2009: 8,4%

2010: 10,5%

Arbetslöshet i Norge:

2009: 3,2%

2010: 3,6%

Tillväxt för den svenska ekonomin:

2008 (utfall): ca 0%

2009: -5,0%

2010: +2,0%

2011: +2,6%

Tillväxt för den norska ekonomin:

2008 (utfall): +2,1%

2009: -0,9%

2010: +2,6%

2011: +2,2%

Sverige vinner bara år 2011 då den svenska ekonomin väntas växa mer än den norska.

Annars förlorar Sverige på alla punkter.

Särskilt i år blev det ett stort avbräck i den svenska ekonomins utveckling, medan Norge klarade sig lindrigt undan den internationella oron.

– Norge har haft en generellt sett mycket starkare arbetsmarknad än i Sverige under de senaste åren, säger Bergqvist.

Under högkonjunkturen så minskade den norska arbetslösheten betydligt mer än i Sverige där arbetslösheten sjönk till 6 procent som bäst.

– Den norska ekonomin gick med högre tryck än Sverige gjorde, då vi gick in i lågkonjunkturen.

När lågkonjunkturen sedan kom, så har den enligt Bergqvist slagit hårdare mot Sverige än mot Norge.

En orsak är att Norge har en annan typ av export än Sverige.

– Exportkollapsen i världen har slagit hårdare mot svensk industri än mot norsk.

Norges export är fokuserad på olja och olika typer av investeringsvaror.

Dessutom har Norge enligt Bergqvist inte drabbats alls lika hårt av finanskrisen, medan Sverige drogs med på grund av oro för de svenska storbankernas utlåning i Baltikum.

Det har gjort att långivningen och befolkningens efterfrågan i Norge har hållits uppe.

Norge har ändå haft stimulansåtgärder i form av sänkta räntor. Den norska centralbanken har sänkt sin styrränta från tidigare ganska höga nivåer.

Det gynnar särskilt den norska befolkningen som till 90 procent har sina lån till rörlig ränta.

– Räntesänkningarna har därför fått väldig snabb effekt på den norska ekonomin och har snabbt kommit ut till hushållen.

– Sänkningarna har därför bitit hårdare i Norge än i Sverige.

Norges oljefyndigheter och intäkterna från dem, har gjort att norska staten har kunnat samla jättebelopp i den så kallade oljefonden.

Debatt pågår om att den norska befolkningen ska få tillgång till pengarna, medan politiker värnar om att hålla på pengarna för att de även ska komma framtida generationer till del.

Det politiska valet i Norge i september innebar att befolkningen i lite högre grad kommer att få del av oljepengarna redan nu, men staten är fortfarande väldigt försiktig med att skifta ut pengarna.

Skulle alla pengarna delas ut direkt, skulle den norska ekonomin bli överhettad och konjunkturen bli för stark, med inflation och högre räntor.

– Det finns påtryckningar för att mer av pengarna ska spenderas, men de måste vara försiktiga. Annars blir det ekonomiska problem.

En tanke med att spara pengarna är att oljefyndigheterna en dag kommer att ta slut.

– Om Norges oljeintäkter plötsligt skulle upphöra idag, skulle den norska ekonomin kollapsa hårt och få allvarliga problem.

Det är inte bara oljeintäkterna i sig utan även alla investeringar som görs kring oljeutvinningen, som då skulle drabbas.

– Sådana spridningseffekter skulle påverka ganska stora delar av den norska ekonomin.

I Norge pågår därför ett arbete med att diversifiera sin ekonomi till fler områden, för att minska beroendet av oljan.

– Det kan hända saker över en natt, som att någon uppfinner en ersättning till oljan.

– Det skulle få väldigt stora konsekvenser, så Norge är verkligen måna om att bygga en bredare industriell bas.

Norge vill därför inte att den norska kronan ska bli för stark, eftersom det hämmar landets export generellt och därmed även framväxande industrier som inte är inom oljebranschen.

Ett exempel på en ny, framväxande norsk industri är laxproduktionen som blivit ganska stor.

Norge tillverkar även en del investeringsvaror av olika slag som inte har med oljan att göra.

Sverige däremot har stor export av papper och trävaror, samt fordonsindustri.

– När det blir tvärstopp i världsekonomin och efterfrågan uteblir, påverkas Sverige mer än Norge.

Frågan är nu om det är läge för svenskar att vallfärda till Norge och få en bättre framtid där.

– För 5-6 år sedan när det var ordentligt tryck på den norska arbetsmarknaden, var det många svenskar som flyttade dit.

– Nu är det ett fortsatt flöde av svensk arbetskraft till Norge, då den svenska arbetslösheten är högre.

– Den svenska arbetsmarknaden har gynnats av att det har funnits jobb i Norge.

– Annars hade arbetslösheten varit högre i Sverige.

Processen underlättas enligt Bergqvist av att det numera är en gemensam arbetsmarknad i Norden där invånarna enkelt får börja jobba i ett annat nordiskt land.

Frågan är om politikerna och andra styrande i Sverige hade kunnat agera annorlunda för att få Sveriges ekonomi att utvecklas lika bra som den norska.

Bergqvist menar att det inte finns så stora möjligheter att påverka utvecklingen.

– Både den svenska och norska arbetsmarknaden är i första hand driven av konjunkturen, och inte så mycket politiska åtgärder.

– Det viktiga är vad som händer med konjunkturen, hur hushållen agerar, hur mycket befolkningen konsumerar och företagen investerar, samt omvärldens efterfrågan.

– Det är i första hand det som styr situationen på arbetsmarknaden.